Hosta hos barn

Skriv ut (ca 9 sidor)

Den vanligaste orsaken till att barn hostar är en förkylning, men besvären kan också bero på till exempel krupp eller astma. Hosta går oftast över av sig själv, även om det kan ta flera veckor. Ibland behöver barnet behandling mot det som orsakar hostan eller för att minska besvären.

Skriv ut

Den här texten handlar om hosta hos barn upp till ungefär tolv år. 

Olika typer av hosta

Olika typer av hosta

Det är vanligt att barn får hosta. Hosta är en del av kroppens försvar och hjälper luftvägarna att göra sig av med sådant som irriterar. Hosta ska därför inte dämpas i onödan.

Förkylningar och andra virusinfektioner är de vanligaste orsakerna till hosta hos barn, men även andra sjukdomar kan ge hosta. Hostan kan även bero på andra saker än sjukdom. Plötslig och våldsam hosta kan bero på att barnet har satt något i halsen. Cigarettrök och andra kemiska ämnen i luften kan irritera luftvägarna och orsaka hosta.

Hostan kan låta olika beroende på vad som orsakar den. Den kan till exempel vara torr, slemmig, skällande, pipande eller kiknande. Barnet kan också hosta mer vid olika tidpunkter på dygnet eller vid olika typer av aktiviteter. Ofta har barnet också andra symtom, förutom hostan. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Det som avgör om du ska söka vård med ditt barn är inte enbart själva hostan, utan hur barnet mår i övrigt.

Sök vård på en vårdcentral om barnet har hosta och något av dessa symtom:

  • Barnet har feber i mer än fyra dygn.
  • Barnet har ibland pipande andning.
  • Barnet har hostat i tre veckor eller mer.

Sök genast vård på en vårdcentral, jouröppen mottagning eller akutmottagning om barnet har hosta och ett eller flera av följande symtom:

  • Barnet är mycket hängig, till exempel inte är lika kontaktbar som vanligt, är ointresserad av omgivningen eller inte orkar äta.
  • Barnet har tungt att andas och låter väsande vid inandning.
  • Barnet är yngre än ett år och har kikningar i samband med hosta.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha hjälp med att bedöma symtomen hos ditt barn eller om du vill ha råd om var du ska söka vård.

Ring 112 om 

  • barnet har svårt att andas eller har feber och svårt att svälja sin saliv
  • barnet har fått något i luftvägarna, som hen inte genast kan hosta upp.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i ditt barns vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan också ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Stockholms län

Genom att logga in kan du ställa en fråga och få skriftligt svar inom en timme samt kontakta vissa mottagningar.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Orsaker till hosta

Orsaker till hosta

Virusinfektioner är vanliga

En förkylning är en infektion som orsakas av virus. Ett vanligt besvär vid förkylning är hosta. Förutom hosta har barnet ofta även snuva, nästäppa, ont i halsen, irriterade ögon och feber, även om den inte behöver vara så hög. Under de första levnadsåren kan barn vara förkylda väldigt ofta.

Ofta börjar förkylningen med irriterande torrhosta, ofta kallad rethosta. Ibland leder infektionen till att mer slem bildas i luftvägarna och rethostan övergår i slemhosta.

En vanlig förkylning går över av sig själv. Barnet kan däremot fortsätta att ha hosta i flera veckor efteråt.

RS-virus orsakar epidemier varje år, främst under vintermånaderna. Äldre barn får oftast besvär som liknar en vanlig förkylning. Barn yngre än två månader, för tidigt födda barn och barn med hjärt- eller lungsjukdomar kan däremot få svårare besvär.

Infektionen startar som en vanlig förkylning med snuva, hosta och feber. Vid en svårare infektion får barnet mer hosta, det bildas mer slem i luftvägarna och barnet får andningsbesvär med snabb, väsande andning. För de minsta barnen kan det bli så jobbigt att andas att de inte orkar äta eller dricka.

Behandling vid virusinfektioner

Mot förkylningar som orsakas av virus finns inga mediciner. Du får vänta tills förkylningen hos barnet läker av sig själv och försöka lindra symtomen så gott det går. Om förkylningen orsakas av eller leder till en bakterieinfektion kan barnet ibland behöva antibiotika.

Vissa barn som får en RS-virusinfektion blir så sjuka att de måste vårdas på sjukhus. Barnet får då behandling, till exempel för att vidga luftrören och för att få i sig näring.

Kikhosta

Kikhosta är en smittsam sjukdom som de flesta barn är vaccinerade mot. Äldre barn och vuxna kan få kikhosta trots att de har vaccinerats eller har haft kikhosta tidigare.

Kikhosta är en allvarlig sjukdom för barn som är yngre än ett år. Extra utsatta är barn under tre månader. Det beror på att barn under tre månader inte har hunnit få sin första vaccindos. Barn mellan tre och sex månader har endast fått en eller två vaccindoser.

En typisk kikhosta börjar som en förkylning med hosta och ibland lätt feber. Efter hand blir hostan värre och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor börjar de så kallade kikningarna. Barnet hostar då så intensivt att hen får svårt att andas och kan bli blå i ansiktet. Oftast avslutas attacken med att barnet hostar eller kräks upp slem.

Behandling vid kikhosta

Det finns ingen behandling som botar kikhosta, men barn yngre än ett år kan få antibiotika för att lindra symtomen och minska smittsamheten. Barn med stora andningsproblem kan behöva vårdas på sjukhus. Ju tidigare behandlingen påbörjas ju bättre effekt brukar den ha.

Krupp

En del barn kan få krupp i samband med förkylningar. Krupp beror på att området nedanför stämbanden har blivit svullet på grund av en virusinfektion. Då får luften svårare att passera.

Krupp ger en hosta som låter skällande. Barnet blir också hest. När hen andas in kan det låta pipigt och väsande och ibland har barnet svårt att få luft. Oftast kommer besvären sent på kvällen, när barnet har legat ner en stund. Krupp är vanligast hos barn upp till tre-fyra år, men kan förekomma även hos barn upp till sju-åtta års ålder.

Behandling vid krupp

Lättare kruppbesvär kan du lindra hemma. Ibland kan läkare skriva ut hostdämpande medicin. En del barn som har krupp kan få så svårt att andas att de behöver ytterligare behandling på vårdcentral eller sjukhus.

Lunginflammation

Barn yngre än omkring tre år får lättare lunginflammation än äldre barn. Det beror på att immunförsvaret hos mindre barn fortfarande inte är färdigutvecklat. Lunginflammation kan orsakas av både bakterier och virus.

Ofta börjar en lunginflammation hos barn som en vanlig förkylning. I stället för att bli bättre efter tre till fyra dagar blir barnet sämre och får hög feber. Ofta, men inte alltid, får hen mer hosta. Andningen blir snabbare och det kan låta stånkande när barnet andas ut. Ibland blir andningen mer ytlig och försiktig.

Behandling vid lunginflammation

En lunginflammation som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika. Det är ovanligt att barn med lunginflammation behöver vårdas på sjukhus. Det kan behövas om barnet till exempel inte får i sig antibiotika eller är mycket medtaget.

Astma och allergi

Hosta som inte går över kan vara ett tecken på astma. Om barnet har astma blir det svårt att andas ut och utandningen kan ibland låta pipande. För yngre barn, oftast omkring ett till två år, kan det ibland bli så ansträngande att andas att de inte orkar äta eller dricka.

Barn som har obehandlad astma blir lättare förkylda. En förkylning gör i sin tur astman sämre. Ofta har barnet inga besvär under dagen, förutom om hen anstränger sig. Däremot är det vanligt med mycket hosta på natten.

Barn som är allergiska mot pälsdjur eller pollen kan ibland få långdragen rethosta. Ofta har barnet även andra allergisymtom, som till exempel nästäppa, snuva och klåda i ögonen. 

Behandling

En del barn har bara besvär av sin astma i samband med en förkylning. För dem kan det räcka att använda medicin direkt när förkylningen börjar. Andra barn som har astma använder medicin som vidgar luftrören dagligen för att minska risken för att få besvär. De kan behöva öka dosen tillfälligt när en förkylning är på gång.

Om ett barn blir mycket sämre i sin astma kan hen behöva vårdas på sjukhus.

Hosta av andra orsaker

Ibland kan hosta orsakas av att barnet har fått ner något i luftvägarna. Det kan vara till exempel smådelar från leksaker eller pärlor som hen stoppat i munnen och sedan andats in. Kan inte barnet själv hosta upp det som fastnat själv måste du försöka få upp det direkt.

Ibland kan små bitar av mat hamna i barnets luftvägar. Där kan det bli liggande och orsaka en inflammation med långdragen hosta som följd. Då kan en läkare behöva plocka upp det som fastnat. Det görs under narkos. Om besvären inte är så stora kan det räcka med att barnet får inflammationsdämpande läkemedel.  

En del barn har extra känsliga luftrör och därför oftare få en långdragen hosta. De reagerar till exempel lättare på kemiska ämnen i luften, som cigarettrök. Om någon röker i närheten av barnet kan det förlänga hostan.

Plötslig hosta kan orsakas av att barnet har andats in gas som irriterar luftvägarna eller lättflyktiga kemikalier, till exempel tändvätska eller fotogen. Barnet får då kraftig hosta, och en så kallad kemisk lunginflammation kan utvecklas inom loppet av några timmar. Den behandlas på sjukhus. Barnet kan få syrgas och kanske kortison. Ibland behövs även andra typer av behandlingar.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Att hosta länge kan vara jobbigt, både för barnet och för föräldrarna. Särskilt besvärligt kan det vara om barnet hostar på natten så att sömnen störs.

Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra barnets hosta vid till exempel en förkylning.

  • Se till att barnet dricker ordentligt. Ge barnet vad hen tycker bäst om, till exempel vatten, välling, saft eller svalt te. Dryck gör att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp. Varm dryck kan kännas lenande i svalget. Att dricka ordentligt har minst lika god effekt som slemlösande mediciner.
  • Barn som hostar mycket på natten kan bli hjälpta av att du höjer huvudändan på sängen. Enklast är att bädda med extra kuddar. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.
  • Är barnet täppt i näsan blir luftvägarna extra torra och irriterade. Det beror på att barnet måste andas genom munnen. Då kan näsdroppar till natten göra det lättare att andas genom näsan.
  • Sval och gärna fuktig luft kan hjälpa om barnet har krupp. Du kan öppna ett fönster eller klä på barnet och gå ut en stund. Att ta upp barnet i knät kan lugna och göra det lättare för barnet att andas. Svullnaden i luftören brukar minska när barnet sitter upp.
  • Se till att barnet slipper att vistas i rökiga miljöer eftersom rök gör hostan värre.

Tveksamt om receptfria hostmediciner hjälper

När barn har hosta är det viktigt att de hostar upp slem för att rensa luftrören. Att ta mediciner för att dämpa hostan är därför inte bra. För att lösa upp slemmet behövs inte heller några slemlösande mediciner, det är lika effektivt att dricka mycket så att slemmet tunnas ut.

Receptfria hostmediciner har enligt flera studier ingen bevisad effekt. Men en del tycker att de hjälper. Det finns receptfri hostdämpande medicin och slemlösande medicin att köpa på apoteket.

Ge inte hostmedicin till barn under två år eller till barn som har astma utan först ha frågat läkare om råd.

Fäll ihop

Ska barnet stanna hemma?

Ska barnet stanna hemma?

Om barnet förutom hostan är pigg, feberfri och orkar delta i olika aktiviteter kan barnet gå till öppna förskolan, förskolan eller skolan som vanligt. Men ofta kan hostan bli värre om barnet springer eller stojar.

Ett barn som har feber, är trött och orkeslös ska stanna hemma tills febern är borta och hen mår bra igen. 

Fäll ihop

Så kan du minska risken för hosta

Så kan du minska risken för hosta

Förkylningsvirus sprider sig lätt mellan barn och det är inte mycket du kan göra för att förhindra det. Utomhuslek gör att barnen på ett naturligt sätt får mindre närkontakt, samtidigt som smittämnen inte sprids lika lätt utomhus. Att tvätta händerna ofta minskar både risken för att själv smittas och för att sprida smitta vidare.

Tobaksrök gör att luftvägarna blir inflammerade, vilket ökar risken för att barn får långdragna infektioner. De bör därför inte utsättas för rök. För barn som har astma är det extra viktigt att hemmet är rökfritt. Barn som har astma eller är allergiska mot pälsdjur bör inte ha pälsdjur i hemmet.

Ett barn som har astma eller allergi kan få speciella mediciner som tas förebyggande i början av en förkylning. De kan göra att luftvägsbesvären inte blir så långvariga.

Förhindra att barn sätter i halsen

När det gäller leksaker finns ofta en märkning som talar om vilken ålder leksakerna är avsedda för. Att hålla sig till dessa rekommendationer kan vara ett sätt att minska risken för att barn får smådelar i luftrören. På bvc eller hos konsumentvägledare i din kommun kan du gratis få en smådelscylinder för att testa om sakerna är för små. Cylindern har en diameter på cirka tre centimeter och liknar ett barns strupe. Om saken du testar får plats i cylindern är den farlig för ett litet barn.

Även andra små saker som finns hemma kan vara farliga om barn stoppar dem i munnen. Låt till exempel inte nötter stå framme där barnet kan nå dem.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

På vårdcentralen tar läkaren reda på mer om barnets hosta. Du får till exempel svara på frågor om hur hostan låter, hur länge barnet har hostat, om hen hostar mer vid någon tidpunkt på dygnet och om hen har några andra symtom. Ju äldre barnet är desto mer kan hen berätta själv. 

Läkaren undersöker barnets näsa, hals och öron, lyssnar på hur andningen låter och räknar hur många gånger barnet andas per minut. Läkaren lyssnar även på barnets hjärta och lungor med ett stetoskop. Lunginflammation, astma och krupp ger olika ljud från lungorna.

Prover 

Blodprover kan behövas för att ta reda på om barnet har en virusinfektion eller en infektion som orsakas av bakterier. Det är bara bakterieinfektioner som kan behandlas med antibiotika.

Ibland kan det också behövas ett bakterieprov som tas från barnets näsa. Det går till så att läkaren eller sjuksköterskan stryker med en bomullspinne inuti näsan.

Röntgen 

Ibland kan röntgen vara till hjälp för att se om hostan tyder på en lunginflammation. Röntgen kan också användas för att se om barnet har fått något i luftvägarna.

Utredningar 

Vid en allergiutredning får du svara på olika frågor om vad barnet är allergiskt mot och vilka besvär hen får. Detta räcker ofta för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Ibland kan också ett så kallat pricktest eller ett allergiblodprov behöva tas.

Misstänker läkaren att barnet har astma görs en astmautredning. Barnet som är äldre än ungefär tre år och inte har så stora besvär utreds ofta av läkare på en vårdcentral. Barn med svårare besvär eller yngre barn kan få remiss till en barnmottagning. På mottagningen görs olika undersökningar som visar hur barnets lungor fungerar.

På 1177.se barnavdelning finns en tecknad film om Valdemar Grävling som får testa sina lungor på sjukhus.

Fäll ihop

Mer om hosta

Mer om hosta

Hosta är inte en sjukdom utan ett symtom. Hostan är en skyddsreflex som utlöses när något irriterar slemhinnorna i luftvägarna. I slemhinnorna finns nerver som via hjärnan sänder signaler till olika muskler i bukväggen och mellangärdet och barnet börjar hosta. Genom att hosta upp slemmet gör sig barnet av med det som retar luftvägarna.

Att hostan fortsätter ett tag efter att en förkylning har gått över beror på att slemhinnorna fortfarande är känsliga.

Om barnet har en infektion svullnar ofta slemhinnorna i luftvägarna. Luftrören är ganska trånga hos barn under sex-sju år och därför kan redan en liten svullnad göra att luften får svårare att passera. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-10
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, barnläkare, Region Gävleborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-09-22