Hosta hos barn

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Den vanligaste orsaken till att barn hostar är förkylning, men besvären kan också bero på till exempel krupp eller RS-virus. Hosta kan också vara ett symtom vid till exempel astma. Eftersom barn ofta är förkylda de första åren är det också vanligt att de får hosta. Själva hostan är en skyddsreflex som hjälper till att rensa luftvägarna från slem och damm eller annat som irriterar. Hosta ska därför inte dämpas i onödan.

Hosta går oftast över av sig själv även om det kan dröja några veckor. Att hosta är inte farligt i sig men ibland kan hostans orsak behöva behandlas med antibiotika eller annan medicin. Det som avgör om man ska söka vård är därför inte hostan utan hur barnet mår i övrigt.

Symtom

Hosta har ofta olika karaktär beroende på vad som orsakar den. Den kan till exempel vara torr, slemmig, skällande, kiknande eller pipande.

Behandling

För att lindra hostan kan man till exempel:

  • Se till att barnet dricker ordentligt. Dryck gör slemmet mindre segt och lättare att hosta upp. Nattlig rethosta lindras ofta av vatten.
  • Näsdroppar och att höja huvudändan på sängen minskar svullnaden i luftvägarna.
  • Undvika att vara i rökiga miljöer eftersom rök retar.

När ska man söka vård?

Man ska ringa 112 om

  • barnet har svårt att andas eller har feber och svårt att svälja sin saliv.
  • barnet satt något i halsen och plötsligt får svår hosta.

Om barnet är under ett år och har hosta med kikningar ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Man bör söka vård direkt på en akutmottagning om barnet verkar mycket trött och hängigt, inte är lika kontaktbart som vanligt, är ointresserat av omgivningen eller inte orkar äta.

Om ett barn med hosta inte har blivit bättre inom ett par veckor och barnet är trött och hängigt bör man kontakta sin vårdcentral. Kontakta vårdcentralen om

  • barnet har hosta och feber i mer än fyra dygn och verkar trött och hängigt
  • barnet andas ovanligt snabbt eller har hosta och hög feber
  • barnet har ont på sidorna nedanför revbenen.
Visa mer

Vad beror hosta på?

Vad beror hosta på?

En skyddande reflex

Hosta är en skyddsreflex som utlöses när slemhinnorna i luftvägarna irriteras. När slemhinnan irriteras bildas mer slem. I slemhinnan finns nerver som sänder signaler till hostcentrum i hjärnan. Från detta centrum sänds sedan signaler till olika muskler i bukväggen och mellangärdet och man börjar hosta. Genom att hosta upp slemmet gör sig barnet av med det som retar luftvägarna. Hostan håller på så sätt luftvägarna rena. En slemhosta ska därför inte dämpas i onödan.

Hosta är inte en sjukdom utan ett symtom. Det kan finnas många olika anledningar till att barn hostar. Förkylning är den vanligaste, men även andra sjukdomar kan orsaka hosta. Det är också vanligt att barn sätter i halsen när de äter eller dricker, vilket utlöser hostreflexen. Cigarettrök och andra luftföroreningar kan också irritera luftvägarna och ge hosta.

När är hostan farlig?

Hosta är i sig inte farligt, men kan vara ett symtom på någon sjukdom som kräver vård, ibland akut. Om barnet hostar och är väldigt hängigt bör man söka vård direkt på en akutmottagning. Om barnet har svårt att andas eller har feber och svårt att svälja sin saliv bör man ringa 112 och begära ambulans.

Plötslig och våldsam hosta kan bero på att barnet har satt något i halsen. Om barnet inte kan hosta upp det som fastnat måste man försöka hjälpa till. Lyckas inte det genast ska man ringa 112 och begära ambulans.

Vanligt att barn hostar

Det är mycket vanligt att barn hostar. Under de första levnadsåren kan barn vara förkylda väldigt ofta. Ofta kan hostan fortsätta ett tag efter det att själva förkylningen har gått över eftersom slemhinnorna fortfarande är känsliga. För det mesta har hostan gått över efter två till fyra veckor.

Vissa barn har extra känsliga luftrör och kan av den anledningen oftare få en långdragen hosta. De reagerar till exempel lättare på kemiska ämnen i luften, som cigarettrök. Om föräldrarna eller någon annan röker i närheten av barnet kan det förlänga hostan.

Många sjukdomar kan ge hosta

Det finns många olika sjukdomar som kan ge hosta. Ofta har hostan olika karaktär beroende på vad som orsakar den. Den kan till exempel vara torr, slemmig, skällande, pipande eller kiknande. Barnet kan också hosta mer vid olika tidpunkter på dygnet eller vid olika typer av aktiviteter. Oftast har barnet också andra symtom, förutom hostan.

Hosta kan till exempel bero på

  • förkylning
  • RS-virusinfektion
  • kikhosta
  • förkylningskrupp
  • lunginflammation
  • astma och allergi
  • att barnet andats in brandrök, het ånga, gaser eller kemikalier.

Förkylning

En förkylning är en infektion som orsakas av virus, och det är då vanligt med hosta. Förutom hosta har barnet ofta även snuva, nästäppa, ont i halsen, irriterade ögon och ibland feber.

Ofta börjar förkylningen med irriterande torrhosta, ofta kallad rethosta. Ibland leder infektionen till att mer slem bildas i luftvägarna och rethostan övergår då i slemhosta. Upphostningarna kan vara gula eller gröna till färgen och är ofta en naturlig följd av vanliga förkylningsvirus. Det behöver inte betyda att barnet har fått en bakterieinfektion. Någon gång kan det vara lite blodstrimmor i upphostningarna. Det beror nästan alltid på att hostan orsakat ytliga små skador i luftrörens slemhinnor. Det är inte farligt.

RS-virus

RS-virus orsakar epidemier varje år, främst under vintermånaderna. Äldre barn får oftast besvär som liknar en vanlig förkylning. Spädbarn yngre än två månader, för tidigt födda barn och barn med kroniska hjärt- eller lungsjukdomar kan däremot få svårare besvär.

Infektionen startar som en vanlig förkylning med snuva, hosta och feber. Vid en svårare infektion får barnet mer hosta, det bildas mer slem i luftvägarna och barnet får andningsbesvär med snabb, väsande andning. För de minsta barnen kan det bli så jobbigt att andas att de inte orkar äta eller dricka och får då inte i sig tillräckligt med näring.

Kikhosta

Kikhosta är en barnsjukdom som de flesta barn som är yngre än 16-17 år är vaccinerade mot. Även om det är ovanligt kan äldre barn och vuxna få kikhosta trots att de har fått vaccin eller har haft kikhosta tidigare.

Kikhosta kan drabba spädbarn före 3 månaders ålder, det vill säga innan de fått sin första vaccination. De senaste åren har kikhosta i denna grupp av barn blivit vanligare, något som misstänks bero på missade eller senarelagda vaccinationer. Det är därför viktigt att inte förhala den första vaccinationen vid 3 månaders ålder.

Kikhosta orsakas av en bakterie och börjar som en förkylning med hosta och ibland lätt feber. Efter hand blir hostan värre och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor börjar de så kallade kikningarna. Barnet hostar så intensivt att det får svårt att andas och kan bli blått i ansiktet. Oftast avslutas attacken med att barnet hostar eller kräks upp slem. Så småningom klingar hostattackerna av, men det kan dröja upp till sex veckor innan sjukdomen är helt över.

Förkylningskrupp

En del barn kan drabbas av krupp vid förkylningar. Krupp är en vanlig barnsjukdom som beror på att området nedanför stämbanden blivit svullet, oftast på grund av en förkylning. Eftersom luftrören är ganska trånga hos små barn, kan redan en liten svullnad leda till att luften för svårare att passera. Krupp ger en typisk skällande hosta och barnet blir hest. Oftast kommer hostan sent på kvällen, när barnet har legat en stund. Inandningen kan bli pipig och väsande och ibland har barnet svårt att få luft. Krupp är vanligast hos barn upp till 3-4 år men kan förekomma hos barn upp i skolåldern.

Lunginflammation

Det är inte ovanligt att barn som är yngre än ungefär tre år får lunginflammation, eftersom immunförsvaret hos ett litet barn fortfarande inte är färdigutvecklat. Lunginflammation kan orsakas av både virus och bakterier. Hos spädbarn är till exempel RS-virus en vanlig orsak.

Ofta börjar en lunginflammation hos små barn som en vanlig förkylning. I stället för att bli bättre efter tre till fyra dagar blir barnet sämre och får hög feber. Ofta, men inte alltid, får barnet mer hosta. Andningen blir snabbare och stånkande, men ibland också mer ytlig och försiktig. Det beror på att det gör ont när barnet drar djupa andetag eller hostar. Om det är mycket jobbigt att andas kan huden mellan revbenen och kring nyckelbenen dras inåt när barnet andas in.

Hos barn som är omkring tre år eller äldre kan en lunginflammation börja direkt med feber och hosta, utan att barnet först har en förkylning.

Astma och allergi

Hosta som inte går över kan vara tecken på astma. Barn med obehandlad astma blir lättare förkylda och en förkylning kan i sin tur försämra astman. Ofta har barnet inga besvär under dagen, förutom om det anstränger sig. Däremot är det vanligt med mycket hosta på natten.

Om barnet har svårare astma blir utandningen ansträngd och ibland pipande. Barnet kan behöva använda magmusklerna för att pressa ut luften. För små barn kan det ibland bli så ansträngande att andas att de inte orkar äta eller dricka.

Barn med astma har känsliga slemhinnor och får därför oftare återkommande och långvarig hosta.

Barn som är allergiska mot pälsdjur eller pollen kan ibland få långdragen rethosta. Ofta har barnet även andra allergisymtom, till exempel kan det vara täppt i näsan, snuvigt och ha klåda i ögonen. 

Hosta av andra orsaker

Ibland kan hosta orsakas av att barnet har andats ner något i luftvägarna. Det kan vara smådelar i leksaker eller pärlor som barnet stoppat i munnen och som det sedan andats in. Då måste man hjälpa barnet att hosta upp det som fastnat.

Ibland kan små bitar av mat, till exempel jordnötter, eller något annat litet hamna i lungorna. Där kan det bli liggande och orsaka en inflammation i luftvägarna med långdragen hosta som följd.

Plötslig hosta kan också orsakas av att barnet har andats in retande gas eller lättflyktiga kemikalier, till exempel tändvätska eller fotogen. Barnet får då kraftig hosta, och en så kallad kemisk lunginflammation kan utvecklas inom loppet av några timmar.

Hur kan man förhindra att barnet får hosta?

Förkylningsvirus sprider sig lätt mellan barn och det är inte mycket man kan göra för att förhindra det. Utomhuslek gör att barnen på ett naturligt sätt får mindre närkontakt, samtidigt som smittämnen inte sprids lika lätt utomhus. Att tvätta händerna ofta minskar både risken för att själv smittas och för att sprida smitta vidare.

Tobaksrök gör att luftvägarna blir inflammerade, vilket ökar risken för ett barn att få långdragna infektioner och även astma. Barn bör därför inte utsättas för rök. För barn som har astma är det extra viktigt att hemmet är rökfritt. Barn med astma och som är allergiska mot pälsdjur bör inte utsättas för pälsdjurshår i hemmet.

När man vet om att ett barn har astma eller allergi kan barnet få speciella mediciner som tas förebyggande, i början av en förkylning. De kan göra att luftvägsbesvären inte blir så långvariga.

Förhindra att barn sätter i halsen

När det gäller leksaker finns ofta en märkning som talar om vilken ålder leksakerna är avsedda för. Att hålla sig till dessa rekommendationer kan vara ett sätt att minska risken för att barn får smådelar i luftrören. På BVC eller hos konsumentvägledaren kan man gratis få en smådelscylinder för att testa om sakerna är för små. Cylindern har en diameter på cirka tre centimeter, om saken man testar får plats i cylindern är den farlig för ett litet barn.

Även andra små saker som finns hemma kan vara farliga om barn stoppar dem i munnen. Låt till exempel inte jordnötter stå framme där barnet kan nå dem.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När bör man söka vård?

Hosta hos barn är mycket vanligt och beror i de flesta fall på en vanlig förkylning som går över efter ett tag. Även när själva förkylningen gått över kan hostan sitta kvar i flera veckor sedan barnet blivit friskt.

Ibland kan hostan bero på något allvarligare. Det som avgör om man ska söka vård beror inte i första hand på själva hostan utan på hur barnet mår i övrigt.

Ibland behöver barnet vård direkt

Man bör söka vård direkt på en akutmottagning om barnet är mycket hängigt, till exempel inte är lika kontaktbart som vanligt, är ointresserat av omgivningen eller inte orkar äta.

Är barnet yngre än ungefär ett år och hostar, har feber eller är trött och hängigt och till exempel inte orkar äta som det brukar ska man också söka vård direkt. Detsamma gäller om barnet är under ett år och har kikningar och kräks i samband med hosta.

Om barnet har svårt att andas eller har feber och svårt att svälja sin saliv bör man ringa 112 och begära ambulans. Det gäller också om hostan beror på att barnet har fått något i luftvägarna, som det inte genast kan hosta upp.

Ibland kan man behöva söka vård på vårdcentral

Man kan behöva söka vård på vårdcentral om

  • barnet har hosta och feber i mer än fyra dygn och verkar trött och hängigt
  • barnet andas ovanligt snabbt eller har hosta och hög feber
  • barnet har ont på sidorna nedanför revbenen.

Om ett barn med hosta, men utan feber, inte har blivit bättre inom ett par veckor och barnet är trött och hängigt bör man också kontakta en vårdcentral. Hostan kan eventuellt bero på till exempel astma eller allergi, som behöver utredas och behandlas.

Om man är osäker på om barnets hosta behöver undersökas kan man ringa till sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller vårdcentralen för att få råd.

Hur undersöks barnet?

På vårdcentralen tar läkaren reda på så mycket som möjligt om barnets hosta. Föräldrarna får svara på frågor om hur till exempel hostan låter, hur länge barnet har hostat, om barnet hostar mer vid någon tidpunkt på dygnet och om barnet har några andra symtom.

Läkaren tittar i barnets näsa, hals och öron, lyssnar på hur andningen låter och räknar hur många gånger barnet andas per minut. Läkaren lyssnar även på barnets hjärta och lungor med ett stetoskop. Lunginflammation, astma och krupp kan till exempel ge olika ljud från lungorna.

Prover
Ibland kan det behövas blodprover för att få hjälp med bedömningen om barnet har en virusinfektion eller en infektion som orsakas av bakterier. Det är bara bakterieinfektioner som kan behandlas med antibiotika.

Ibland kan det också behövas ett bakterieprov som tas från barnets näsa. Det går till så att läkaren eller sjuksköterskan försiktigt stryker med en bomullspinne inuti näsan.

Röntgen
Ibland kan röntgen vara till hjälp för att se om hostan tyder på en lunginflammation. Röntgen kan också behövas om man tror att barnet har fått något i luftvägarna.

Allergiutredning
Vid en allergiutredning får föräldrarna svara på frågor som ger vägledning om vad barnet är allergiskt mot. Detta räcker ofta för att läkaren ska kunna ställa diagnos.

Ibland kan också ett så kallat pricktest eller ett allergiblodprov behöva tas.

Astmautredning
Om läkaren misstänker att barnet har astma skickas en remiss till en barnallergimottagning. På mottagningen görs olika undersökningar som visar hur barnets lungor fungerar.

På 1177.se barnavdelning finns en tecknad film om Valdemar Grävling som får testa sina lungor på sjukhus.

Vad kan man göra själv?

En vanlig förkylning går över av sig själv efter ungefär en vecka, även om själva hostan kan sitta kvar i ytterligare någon vecka. Att hosta länge kan vara jobbigt, både för barnet och för föräldrarna, särskilt om barnet hostar på natten.

Det finns inga mediciner som botar en förkylning, däremot kan man göra mycket för att lindra hostan.

  • Se till att barnet dricker ordentligt. Ge barnet vad det tycker bäst om, till exempel vatten, saft eller välling. Dryck gör att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp. Varm dryck verkar ofta lenande i svalget. Att dricka ordentligt har minst lika god effekt som slemlösande mediciner.
  • Om barnet har rethosta på natten kan det hjälpa att dricka lite vatten. Barn som hostar mycket på natten kan bli hjälpta av att man höjer huvudändan på sängen. Enklast är att lägga böcker under benen vid sängens huvudända eller att bädda med extra kuddar. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.
  • Om barnet är täppt i näsan blir luftvägarna extra torra och irriterade eftersom barnet då måste andas genom munnen. Då kan näsdroppar till natten hjälpa.
  • Sval och gärna fuktig luft kan hjälpa vid krupp. Man kan öppna ett fönster eller klä på barnet och gå ut. Att ta upp barnet i knät kan lugna barnet och underlätta andningen.
  • Låt barnet slippa att vistas i rökig inomhusmiljö eftersom rök gör hostan värre.

Om barnet är över två år och har rethosta kan hostdämpande läkemedel vid enstaka tillfällen vara till hjälp, särskilt till natten. Det finns receptfri hostdämpande medicin, Nipaxon. Till barn under två år och barn som har astma ska man inte ge hostmedicin utan att först ha kontaktat läkare.

Tveksamt om receptfria hostmediciner hjälper

När barn har hosta är det viktigt att de hostar upp slem för att rensa luftrören. Att ta mediciner för att dämpa hostan är därför inte bra. För att lösa upp slemmet behövs inte heller några slemlösande mediciner, det är lika effektivt att dricka mycket så att slemmet tunnas ut. För rethosta anses det bättre att dricka vatten så att hostan lindras.

Receptfria hostmediciner har enligt flera studier ingen bevisad effekt. Men en del tycker att det hjälper. Om man vill ge hostdämpande receptfria mediciner till barn över två år finns sådana mediciner att köpa på apotek. Man ska inte ge receptfria hostmediciner till barn under två år och till barn som har astma utan att först ha kontaktat läkare.

Bör barnet vara hemma?

Hostan kan sitta kvar även efter att förkylningen har försvunnit. Ofta kan hostan bli värre om barnet springer eller stojar. Är barnet piggt i övrigt och orkar delta i olika aktiviteter finns det inget som hindrar att barnet går till förskolan som vanligt.

Hur behandlas sjukdomarna?

Förkylning
Mot förkylningar som orsakas av virus finns inga mediciner. Man får vänta tills förkylningen läker ut av sig själv och försöka lindra symtomen så gott det går. Om förkylningen leder till en bakterieinfektion kan ibland antibiotika behövas.

Krupp
Vid lättare kruppbesvär, särskilt vid rethosta, får barnet ibland receptbelagd hostdämpande medicin.

En del barn med krupp kan få så besvärligt med andningen att de behöver behandling på vårdcentral eller sjukhus.

RS-virus
Av hundra barn under ett år som blir sjuka i en RS-virusinfektion blir en till två så sjuka att de måste vårdas på sjukhus. De får då den behandling som behövs, till exempel för att vidga luftrören och för att få i sig näring.

Lunginflammation
Lunginflammation som orsakas av bakterier behandlas med antibiotika, oftast vanligt penicillin.

Det är ovanligt att barn med lunginflammation behöver vårdas på sjukhus, men om barnet till exempel inte får i sig antibiotika eller är mycket medtaget kan det behöva vara på sjukhus för att få antibiotika direkt i blodet de första dagarna.

Astma
En del barn har bara besvär av sin astma i samband med en förkylning. För dem kan det räcka att använda medicin i förebyggande syfte, direkt när förkylningen börjar.

En del barn med astma använder medicin dagligen för att bli av med symtomen och den underliggande inflammationen. De kan då behöva öka dosen tillfälligt när en förkylning är på gång.

Om ett barn blir mycket sämre i sin astma kan det behöva vårdas på sjukhus.

Kikhosta
Det finns ingen behandling som botar kikhosta men om barnet får antibiotika under den första veckan av kikhosteperioden kan symtomen lindras, vilket också minskar smittsamheten. Har barnet redan börjat få kikningar hjälper inte antibiotika. Om det finns andra barn i familjen som är yngre än ett år brukar alla i familjen få antibiotika ändå för att förhindra att det lilla barnet blir smittat. För barn under ett år kan kikhosta bli allvarligt och därför kan så små barn behöva vårdas på sjukhus.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

Akutmottagning, Vårdcentral

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-09-05
Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Henrik Arnell, läkare, specialist i barn- och ungdomsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2014-02-06
Skribent:
Måns Widman, frilansskribent
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden