Högt blodtryck

Skriv ut (ca 9 sidor)

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behandlat. Har du högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen.

Skriv ut

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck. I de flesta fall behövs behandling med läkemedel för att sänka blodtrycket.

Symtom vid högt blodtryck

Symtom vid högt blodtryck

Du kan få lindriga symtom vid högt blodtryck, till exempel lätt huvudvärk och trötthet, men det är reaktioner som också kan ha flera andra orsaker. Många som går omkring med ett alltför högt blodtryck känner ingenting alls. Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är förhöjt är genom att mäta det.

Vid riktigt höga blodtryck kan du få tydligare symtom som trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är ett livshotande tillstånd som är ovanligt.

Viktigt att mäta blodtrycket ibland

Alla vuxna personer bör någon gång kontrollera sitt blodtryck. Är blodtrycket som det ska vara kan du göra en ny mätning efter ungefär fem år. Ligger det i gränsområdet, kring 140/90 mmHg, bör du få det kontrollerat någon gång per år. Distriktssköterskan eller företagssköterskan kan ge råd om när det är dags att diskutera mätvärdena med din läkare.

Blodtrycksmätning i sjukvården

Blodtrycket mäts oftast genom att du får en manschett, med en uppblåsbar gummiblåsa inuti, runt överarmen i höjd med hjärtat. Blodtrycket mäts vanligen efter 5-10 minuters vila i liggande eller sittande ställning.

Först ska manschettens tryck blåsas upp och bli högre än det övre blodtrycket i kroppen. Sedan släpps trycket sakta ut medan den som undersöker lyssnar med ett stetoskop på ett blodkärl i armvecket. När pulsljudet börjar höras mäts övertrycket , det så kallade systoliska trycket. När ljudet försvinner igen mäts undertrycket, det så kallade diastoliska trycket. Eftersom trycket varierar från en gång till en annan mäts det oftast vid flera tillfällen för att se om det är för högt. Ibland används automatiska blodtrycksmätare, som själv pumpar upp manschetten och släpper ut luften och visar blodtrycket på en digital skärm. Hemblodtrycksmätare är ofta av denna typ.

Ibland tas blodtrycket även när du står upp. Det görs framför allt på äldre eller på personer med diabetes för att se om blodtrycket sjunker påtagligt i stående ställning. Det kan i så fall ge symtom i form av yrsel.

24-timmars blodtrycksmätning

Ett vanligt fenomen är att blodtryck som mäts av läkaren vid läkarbesöket är högre än när det mäts av en distriktssköterska eller av patienten själv i hemmet. Detta fenomen, ibland kallat "vitrockshypertoni", har varit ett av skälen till att du allt oftare får mäta blodtrycket under en längre period i stället för att endast mäta ett eller ett par blodtryck hos läkaren eller sköterskan. Den längre mätningen kallas 24-timmars blodtrycksmätning eller ambulatorisk blodtrycksmätning. Du får då ha på dig en speciell blodtrycksmätare som får sitta på i ett till två dygn. Under denna tid mäter apparaten automatiskt blodtrycket tre till fyra gånger per timme, på natten ofta bara två gånger per timme. Läkaren kan då se hur blodtrycket ligger under vardagen och hur mycket det minskar under natten, och medelvärden kan beräknas.

Samma typ av mätning används ibland också för att utvärdera resultatet av läkemedelsbehandling av blodtrycket.

Att mäta blodtrycket själv

Det finns tillfällen då det kan vara motiverat att mäta blodtrycket hemma. Till exempel om du får behandling mot högt blodtryck och själv vill följa upp effekten av behandlingen. Du kan också ha kommit överens med din läkare om att själv mäta trycket. Om du är orolig för att du har ett högt blodtryck är det bra att första gången mäta ditt blodtryck på en vårdcentral. 

Det är viktigt att du mäter blodtrycket på rätt och på samma sätt mellan gångerna, annars kan du få felaktiga värden. Till exempel ska du vila i minst fem minuter innan du mäter. Det är också bra att undvika kaffe eller rökning en halvtimme innan blodtrycksmätningen eftersom det tillfälligt kan höja blodtrycket. Om du är osäker på hur du ska göra kan du fråga på vårdcentralen. 

Om du har mätt upp ett högt blodtryck och inte har varit i kontakt med vården innan bör du gå till vårdcentralen för att göra en ny mätning. 

Blodtrycksmätare finns att köpa på apotek.

Det övre trycket viktigast

Det så kallade övre trycket, det systoliska, är det som bäst förutsäger risken för komplikationer. Det gäller särskilt om du är över femtio år. En anledning är att övertrycket stiger mer med åldern ju stelare blodkärlsväggarna i artären är. Det avspeglar graden av stelhet men även åderförfettning, som även ibland kallas åderförkalkning. Det medicinska namnet för artärstelhet är arterioskleros och för åderförkalkning ateroskleros.

Det är till och med så att enbart ett högt övertryck innebär en större risk än när båda trycken är höga. Isolerad systolisk blodtrycksförhöjning innebär att det övre trycket är högre än 140 mmHg medan det lägre är som det ska vara, alltså under 90 mmHg. Det är den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre och du bör få samma behandling för det som när bägge trycken är förhöjda.

Andra undersökningar

När det har visat sig att du har ett klart förhöjt blodtryck, till exempel efter flera mätningar vid flera besök hos distriktssköterskan eller företagssköterskan, gör en läkare en vanlig kroppsundersökning. Du får lämna ett eller flera blodprov och ofta tas också ett EKG. Som regel tas ett urinprov för att bestämma grad av äggvita i urinen.

Undersökningarna ska visa om blodtrycket skadat några organ, eller om det kan finnas någon sjukdom som orsakat det höga blodtrycket. Blodprovet ger läkaren besked om

  • salter i blodet
  • njurfunktionen
  • blodfetter, främst kolesterol

nivån av blodsocker för att utesluta diabetes.

Urinprov ger besked om njurpåverkan av högt blodtryck och/eller diabetes.

Typ 2-diabetes utvecklas oftare hos människor med högt blodtryck. Ungefär två av tre personer som har fått typ 2-diabetes har samtidigt en blodtrycksförhöjning som kräver behandling.

Frågor att ställa till läkaren

Om du får diagnosen högt blodtryck kan det vara bra att se till att följande frågor besvaras av läkaren:

  • Hur högt var blodtrycket?
  • Vilket blodtryck är lämpligt att uppnå?
  • Är det systoliska trycket, det så kallade övertrycket, för högt?
  • Finns det riskfaktorer att påverka själv som alkoholdrickande, rökning, kost, vikt och motion?

Om du blir ordinerad läkemedelsbehandling är följande frågor bra att få svar på:

  • Vilka läkemedel är för blodtrycket och hur verkar de?
  • Vad finns det för tänkbara biverkningar av läkemedlet?
  • När och hur bör jag ta medicinen?
  • Finns det någon annan typ av läkemedel jag bör undvika?
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du misstänker eller är orolig för att du har högt blodtryck kan du kontakta en vårdcentral.

Du kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

Stockholms län

Här hittar du adress och telefonnummer till din vårdcentral.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in. Där kan du också skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Vill du ha råd, ring telefonnummer 1177 där våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. 

Råd med tolk: på arabiska, ring nummer 0771-1177 90. På somaliska, ring nummer 0771-1177 91.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du bara har en lätt blodtrycksförhöjning räcker det ofta att börja med att ändra din livsstil. Det kanske inte påverkar själva trycket så mycket, men det kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Blodtrycket påverkas av vikten, så många blir hjälpta av att gå ned i vikt. En viktminskning på bara några kilo kan sänka både blodtrycket och halterna av blodfetter och blodsocker, vilket sammantaget kan antas minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Även regelbunden motion som promenader, cykling eller simning har också visat sig sänka trycket något.

En alltför hög alkoholkonsumtion är en vanlig och ofta underskattad orsak till för högt blodtryck. Att dricka mindre alkohol leder då oftast till en tydlig sänkning av blodtrycket.

Salta eller inte salta?

Saltets betydelse för blodtrycket är omdiskuterad, men att äta mindre salt brukar ingå i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. Med största sannolikhet varierar effekten av minskat saltintag mellan olika personer. Störst betydelse har det hos vissa äldre eller personer med ärftlighet för högt blodtryck.

En vuxen människa bör inte äta mer än 5-6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i charkuteriprodukter, bröd, pålägg och färdigmat. Men det är bra att på egen hand försöka minska saltintaget så långt det är möjligt, speciellt om du har högt blodtryck. En bra början är att vara sparsam med salt om du lagar mat och inte salta extra på maten vid bordet.

Rätt kost kan hjälpa

Det är mycket svårare att få fram entydiga resultat på hur kosten påverkar hälsan än att exempelvis visa effekten på blodtrycket av ett blodtryckssänkande läkemedel. Det finns än så länge inga övertygande bevis för att en viss diet sänker blodtrycket på ett avgörande sätt, men mycket talar för att ett ökat intag av frukt och grönsaker kan bidra till det.

Eftersom att blodtrycket påverkas av vikten, så blir många hjälpta av att gå ner i vikt. Förutom motion är det bra att äta varierat med mycket frukt och grönsaker.

Lakrits kan höja blodtrycket

Lakrits innehåller ett ämne som kan höja blodtrycket hos vissa personer. Även små mängder lakrits kan påverka blodtrycket hos dessa personer. Om du känner sig osäker kan du alltid prata med din läkare.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns inte en absolut gräns då du bör ta mediciner mot det höga blodtrycket. Om du har ett blodtryck på 160/100 mmHg eller högre brukar du oftast få tablettbehandling, även om andra riskfaktorer saknas.

I gränsområdet mellan 140/90 och 160/100 beror beslutet på andra riskfaktorer som ålder, att ha hjärt-kärlsjukdom i släkten, diabetes, blodfetter, och rökning. Att ha högt blodtryck är mer riskabelt om du samtidigt har diabetes, och då får du oftast mediciner vid ännu lägre blodtryck än gränsområdet. Det är alltså inte bara den uppmätta blodtrycksnivån som avgör om du ska börja använda läkemedel, utan läkaren ser till den samlade risken för hjärt-kärlsjukdom. 

Du kan alltid diskutera med din läkare om när det är dags att börja med läkemedel. När du väl börjat ta mediciner måste du fortsätta under lång tid, ofta resten av livet. 

Målblodtryck

Den blodtrycksnivå som du brukar försöka uppnå med behandlingen är att blodtrycket bör vara under 140/90 mmHg. Speciellt hos äldre är det svårare att få ner övertrycket, och ibland tvingas du nöja dig med ett tryck kring 150-160/90 mmHg.

Om du har diabetes, njursjukdom eller mycket hög risk för hjärt-kärlsjukdom bör du försöka få ner trycket något mer, helst till en nivå omkring 140-130/85-80 mmHg, beroende på hur länge du haft diabetes samt förekomst av andra sjukdomar. För den som har diabetes är kontrollen av blodtrycket minst lika viktig, kanske till och med viktigare, som blodsockerkontrollen för att undvika komplikationer. Det gäller framförallt om du har typ 2-diabetes.

Behandling med läkemedel

Syftet med behandlingen, alltså sänkningen av det förhöjda blodtrycket, är i första hand att minska risken för komplikationer som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursjukdom på längre sikt. Behandlingen ger bara ett visst skydd.

Du kan räkna med att behandlingen minskar risken för att få stroke med ungefär en tredjedel och risken att få hjärtinfarkt med drygt en tiondel. Skyddseffekten mot hjärtinfarkt är alltså ganska liten. När det gäller risken att insjukna i hjärtinfarkt påverkas den ännu mer av nivån på blodfetterna. Här spelar kontroll av blodfetter en större roll.

Blodtryckssänkande läkemedel

Det finns flera olika läkemedel som sänker blodtrycket. Ska du få ner blodtrycket tillräckligt krävs ofta en kombination av två eller flera olika läkemedel. Du bör hellre ta två olika läkemedel i låg dos än ett i hög dos eftersom det ger bättre effekt och mindre biverkningar.

Fäll ihop

Vad beror högt blodtryck på?

Vad beror högt blodtryck på?

För de allra flesta med högt blodtryck går det inte att hitta en enskild orsak. Flera omständigheter kan medverka, som ärftliga anlag, övervikt, stress, matvanor och hög alkoholkonsumtion. Blodtrycket, främst övertrycket, ökar också med åldern. Den här typen av förhöjt blodtryck, som är den vanligaste, kallas primär eller essentiell hypertoni.

Sjukdom kan ligga bakom

Hos ungefär 5-10 procent av alla personer med högt blodtryck beror tillståndet på en enskild, och ibland behandlingsbar, orsak. Det kallas då sekundär hypertoni. Vanligast är en bakomliggande njursjukdom eller hormonrubbning. Andra orsaker kan vara biverkningar av läkemedel, till exempel p-piller, graviditetskomplikationer eller mer allvarliga hormonrubbningar. Vid dessa sjukdomar bildas för stora mängder av olika hormoner och det kan höja blodtrycket.

Förträngning av övre hjärtnära delen av stora kroppspulsådern, coarctatio, leder till ett förhöjt tryck endast i den övre kroppshalvan. Det är en missbildning som kan opereras, vanligen under barndomen, och blodtrycket blir efteråt oftast normalt. Om unga människor har högt blodtryck finns speciellt stor anledning att misstänka sekundär hypertoni.

Ett vanligt tillstånd

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige uppskattas ha ett förhöjt blodtryck, över 140/90 mmHg, vilket kan variera med åldern. Det är en av de vanligaste orsakerna till att gå på regelbundna läkarbesök.

Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn totalt sett, men olika i olika åldrar. Bland yngre människor och i medelåldern är högt blodtryck vanligare hos män. Hos äldre är det tvärtom, högt blodtryck är då något vanligare hos kvinnor.

När blir det en sjukdom?

Ett måttligt förhöjt blodtryck kan knappast betecknas som en sjukdom. Det är snarare ett tillstånd som innebär en ökad risk, det vill säga en riskfaktor, ungefär som att röka eller att köra bil för fort. Det är om det höga blodtrycket börjat ge en mätbar påverkan på hjärta, hjärna eller njurar som det bör betecknas som del av en sjukdomsprocess.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador på kroppens blodkärl i form av kärlstyvhet och åderförfettning. Risken för skador i hjärtat, i hjärnan och i kärlsystemet ökar ju fler andra riskfaktorer du har. Exempel på riskfaktorer som du själv kan påverka är

  • tobaksrökning
  • höga kolesterolvärden
  • diabetes
  • kraftig övervikt
  • felaktig kost
  • stillasittande livsstil
  • hög alkoholkonsumtion
  • högt saltintag.

Tre riskfaktor som du inte själv kan påverka är

  • ålder
  • kön
  • ärftliga anlag för hjärtkärlsjukdom i tidig ålder.

Åderförfettning i hjärnan leder till att de små blodkärlen blir smalare inuti. Om en liten blodpropp då helt täpper till kärlet kan det leda till stroke som kan påverka talet eller orsaka förlamning av ena kroppshalvan. I begreppet stroke ingår också hjärnblödning, som kan ge liknande symtom som en propp, men som är en betydligt ovanligare komplikation. Även risken för hjärnblödning ökar om du har högt blodtryck.

Högt blodtryck kan också bidra till hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Hjärtsvikten uppkommer delvis på grund av att det höga blodtrycket ger en tillväxt och förtjockning av muskeln i hjärtväggen. Det bildas också mer bindväv. Hjärtmuskeln får arbeta mer när den ska jobba mot ett högre tryck för att få ut tillräcklig mängd blod i kroppen. En förtjockad muskelvägg i hjärtat gör den mindre elastisk och den har svårare att slappna av i fasen då hjärtrummen fylls med blod. I samband med detta kan också hjärtmuskeln successivt bli uttröttad. Risken för hjärtinfarkt ökar vid högt blodtryck genom att blodkärlen i hjärtat blir stelare vilket bidrar till att det lättare bildas proppas i kärlen.

Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också skadas av högt blodtryck.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsen tar fram Nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar och stroke. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

Läkemedelsverket tar fram rekommendationer om hur läkemedel skall användas i hälso- och sjukvården för att förebygga hjärtkärlsjukdom orsakad av åderförfettning, med senaste utgåvan 2014.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-03-30
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Peter M Nilsson, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Skånes Universitetssjukhus, Malmö


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-04-13