Höftledsartros

Skriv ut (ca 8 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Höftledsartros innebär att man får smärtor från ljumskregionen när man rör sig och försämrad funktion. Samtidigt förändras och förtunnas brosket i leden. Brosk är en typ av vävnad som gör att skelettets ben kan glida mot varandra. Det ger stadga och fördelar belastningen jämt i leden. Artros utvecklas långsamt. I slutstadiet kan brosket i leden helt ha försvunnit så att benändarna skaver direkt mot varandra. Smärtor och nedsatt funktion gör att man ofta behöver opereras med en ledprotes. Det är vanligt att få artros i båda höfterna, men besvären brukar inte komma samtidigt.

Höftledsartros är en av de vanligaste ledsjukdomarna. Orsaken är inte helt klarlagd. Mycket talar för att det vid höftartros finns medfödda förändringar i leden. Risken att få artros ökar också om man har någon nära släkting som har höftledsartros, men också om höften belastas mycket, till exempel för att man är överviktig, har dålig arbetsställning, lyfter mycket tungt eller idrottar intensivt.

Man kan delvis själv påverka hur artrosen utvecklas och hur man mår genom att till exempel informera sig om sin sjukdom, träna muskler och rörlighet, tänka på att avlasta höftleden, kanske minska sin vikt och röra sig rätt. En del av alla personer som får höftledsartros behöver så småningom opereras.

Symtom

Till att börja med är det vanligt att man får ont när man anstränger sig fysiskt

  • i ljumsken eller övre delen på låret

  • runt knäet och i underbenet

Med tiden ökar besvären, och då brukar man 

  • få ont i höften när man står eller går

  • bli stelare i höften

  • känna en kortvarig smärta när man börjar gå efter att ha suttit eller legat stilla, så kallad igångsättningssmärta

  • få ont när man sitter eller ligger och benet är i vila, det brukar komma först när artrosen är långt gången.

Behandling

Om man har en lättare form av artros kan man lindra smärtan med fysioterapi och ibland med tillägg av läkemedel. Leden kan också avlastas genom att gå med krycka eller käpp, som man håller på motsatt sida till där man har ont. När man får ont finns det en risk att man tar ut mindre rörelser i höftleden. Det leder till att rörligheten minskar och att man blir stelare. Samtidigt får man ont vid mindre och mindre rörelser. Därför är det viktigt att försöka behålla rörligheten i höftleden, även om det gör ont att träna rörlighet. Är besvären svåra kan man behöva opereras. Höftleden tas då bort och ersätts med en konstgjord led, en så kallad protes.

När ska man söka vård?

Om man har ont och misstänker att det beror på höftledsartros kan man kontakta en fysioterapeut på sin vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Visa mer

Vad är höftledsartros?

Vad är höftledsartros?

  • Höftledsartros

    Höftledsartros börjar i ledbrosket (blått).

    Mer information
    Ledbrosk med förändrat brosk

    Höftledsartros är en sjukdom som börjar i ledbrosket. Ett friskt ledbrosk har en fast och elastisk konsistens som dels ger stadga, dels utgör en sorts glidyta för höftleden. Har man höftledsartros tunnas brosket gradvis ut och försvinner till slut helt. Så småningom kan det bildas bennabbar eller så tunnas områden av benet i höftleden ut och försvinner.

Vanlig ledsjukdom

Artros är en av de vanligaste ledsjukdomarna och förekommer oftast i knäleder, höftleder, fingerleder och i ryggens småleder. Det är ungefär lika många kvinnor och män som får sjukdomen. Det är mindre vanligt att få artros om man är yngre än 45 år.

Ledbrosk tunnas ut och försvinner

Artros är en sjukdom som utvecklas långsamt under flera år. Ledytorna i höftleden är täckta av ledbrosk, som ger stadga och fungerar som glidyta i leden. Ett friskt ledbrosk har en fast och elastisk konsistens. I brosket pågår hela tiden uppbyggnad och nedbrytning av broskets byggstenar i en väl avvägd balans. Vid artros rubbas balansen och nedbrytningen går fortare än uppbyggnaden, vilket gör att brosket blir tunnare och skörare. Ledytan blir uppluckrad, sprickor uppstår i brosket och det blir mer friktion mellan ledytorna. Ibland knäpper det och känns som leden hakar upp sig. Vid svår artros kan brosket nästan helt försvinna och benytorna i leden skava direkt emot varandra. Även skelettet intill ledbrosket kan påverkas och förändras.

Fäll ihop

Vad beror höftledsartros på?

Vad beror höftledsartros på?

Flera orsaker samverkar

Höftledsartros beror på en blandning av kända och okända orsaker. En del anser att en orsak kan vara att man fötts med så kallade asymmetrier i leden, det vill säga att ledens delar inte passar tillräckligt bra ihop. Överbelastning under lång tid bidrar också till att man utvecklar artros. Personer med tunga kroppsarbeten, som till exempel lantbrukare, byggnadsarbetare och brandmän har mycket större risk att få artros. Det gäller även elitidrottare och balettdansare, som utsätter sina leder för stora utmaningar. Detta förändrar de biomekaniska förutsättningarna i leden. Risken att få artros ökar också om man har någon nära släkting som har höftledsartros.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanliga symtom

Symtomen på höftledsartros kommer smygande och går ofta i skov, det vill säga att man långa perioder kan känna sig helt besvärsfri och däremellan känna av begynnande symtom.

Tidiga besvär är morgonstelhet och igångsättningssvårigheter, det vill säga att man känner sig stel och stapplig när man stiger ur sängen på morgonen, eller reser sig från en stol där man suttit ett tag.

Man kan också märka en minskad rörlighet i höftleden, till exempel när man ska knyta skosnören eller sätta sig i en bil. Ibland känner man smärta från ljumsken eller från lårets utsida och baksida när man går och står. Smärtan kan också kännas bak i ryggen eller runt knäet och till och med ned i underbenet.

Om artrosen fortsätter att utvecklas blir man efterhand mera stel och värken tilltar. Det blir svårare att gå naturligt och så småningom kan man få ont också när man vilar och på natten.

Alla smärtor kring höften orsakas inte av höftledsartros. Ofta kan smärta kring höften bero på att muskelfästen kring höften är inflammerade. Smärtan kan också till exempel komma från ländryggen.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Man kan kontakta en vårdcentral om man känner stelhet eller smärta kring höften.

Man kan också kontakta en fysioterapeut direkt.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, åk till närmaste akutmottagning. Gäller det ett livshotande tillstånd, ring 112.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Vill du ha råd via telefon, ring 1177. Dit kan du ringa dygnet runt. Du kan också logga in och skriva frågan – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Man får berätta om smärtan

På vårdcentralen får man oftast först träffa en läkare eller en fysioterapeut. Man får beskriva sina besvär och sedan undersöks rörligheten i ryggen, höftlederna och knäna. Läkaren eller fysioterapeuten bedömer om besvären beror på artros.

I ett tidigt skede av sjukdomen syns artros oftast inte på röntgen. Man kan ofta ha symtom på höftledsartros i 10-15 år innan en vanlig röntgenbild kan avslöja sjukdomen. Det är därför ovanligt att man behöver röntga höften i samband med de första kontakterna med sjukvården. Ofta fördröjer en röntgenundersökning behandlingsstarten.

Om man blir sämre i höften och om smärtan finns kvar trots behandling med fysioterapi, rörelseträning och information kan det bli aktuellt med en operation. Då  behöver man göra en röntgenundersökning av höftleden. I undantagsfall kan man behöva genomgå en magnetkameraundersökning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Träning avlastar leden

Det är svårt att ge individuella råd om hur man ska behandla och förebygga besvären vid höftledsartros, eftersom orsakerna skiftar för olika personer och till del är okända. De allra flesta som har mildare artrosbesvär kan lindra dem med egenvård. Genom att lära sig hur man ska leva med sin artros kan man själv påverka hur sjukdomen utvecklas och hur man mår. God hjälp finns att få hos fysioterapeuter, som också i allt högre grad kan erbjuda särskilda artrosskolor, där man får lära sig både hur man ska träna och hur man i övrigt kan hjälpa sin höftled att fungera så bra som möjligt.

Fysioterapi är viktig redan vid lätta besvär

Redan när man börjar få besvär i höften är det viktigt att ta kontakt med en fysioterapeut för råd om hur man kan påverka sjukdomen. Man får råd dels om träning för att öka både kondition, muskelstyrka och rörlighet i höften, dels om hur man på andra sätt kan minska belastningen på höftleden. Att gå ned i vikt minskar belastningen för höftleden. Ibland kan det vara skönt med en käpp eller stav när man går. Man ska ha käppen på motsatt sida till den sida där man har ont. Då avlastar den leden bäst.

Det gäller att hitta en lagom balans mellan rörelse och vila, att inte sitta stilla för långa stunder utan att resa sig emellanåt, att skaffa bra skor med dämpande sula, att hitta sköna viloställningar eller att träffa en dietist för att få kostråd. Alla dessa små förändringar i vardagen kan var och en bidra till att höftleden belastas lagom mycket.

Brosket i höftleden mår bra av att belastas regelbundet. Det är inte farligt att röra sig och träna även om det gör ont. Man mår tvärtom oftast bättre av det, och ibland blir man så bra att man kan skjuta upp en operation.

Om man vet att sjukdomen finns i släkten kan det vara särskilt viktigt att försöka undvika övervikt och samtidigt inte förlora rörligheten i leden. Man kan också till en del minska riskerna genom att undvika extrem belastning på höftlederna i arbetet och på fritiden. Det är också bra att röra sig och vara fysiskt aktiv för att stärka muskler och leder. Av och till kan man behöva ta smärtstillande läkemedel.

Det är viktigt att komma igång med träning och egenvård tidigt, även för den som snabbt får allt värre besvär och så småningom behöver en operation. När man får ont finns det en risk att man tar ut mindre rörelser i höftleden. Det leder till att rörligheten minskar, att man blir stelare och att man får ont vid mindre och mindre rörelser. Därför är det viktigt att försöka behålla rörligheten i höftleden, även om det gör ont att träna rörlighet. Om man är vältränad och förberedd mår man snabbt mycket bättre även efter en operation. Träningen skadar inte leden och kan inte göra operationen mer komplicerad.

Artrosskolor

I allt fler delar av landet driver fysioterapeuter nu så kallade artrosskolor, där man i grupp får samlad information kring hur man med enkla medel i vardagen kan göra så att belastningen på höftleden blir mera lagom. Din lokala vårdcentral kan hänvisa dig till din närmaste artroskola. Man får också hjälp att komma igång med lämplig träning. Ett besök på en artrosskola brukar kosta lika mycket som ett vanligt besök hos en fysioterapeut.

Om det inte finns en fysioterapeut på orten där du bor kan du få hjälp via webbaserad artrosskola som du kan hitta på nätet. Man kan också titta i det så kallade Boaregistret, som är ett nationellt kvalitetsregister för personer med artros.

Man kan behöva smärtstillande läkemedel

Man kan av och till ha så ont i höftleden att det känns obehagligt att röra på sig. Då kan det vara klokt att lindra smärtan före träning med smärtstillande läkemedel. På apoteket finns receptfria läkemedel som innehåller det smärtstillande ämnet paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Dessa medel har som regel små biverkningar om de används enligt bruksanvisningen och kan göra stor skillnad på smärtan när man vill röra på sig.

Höftledsartros är en sjukdom som i början går i skov, vilket innebär att man periodvis inte har några besvär men periodvis kan ha besvärligt ont. Om det inte är tillräckligt att ta smärtstillande bara vid enstaka tillfällen kan man under en period ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol regelbundet på morgonen och kvällen, eller morgon, middag, kväll, för att bryta smärtan. Det är bra att veta att det idag inte finns något läkemedel som botar artros. Har man inga större besvär finns det ingen anledning att ta läkemedel.

Man kan också prova inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID, som till exempel Ipren, Naproxen eller Pronaxen, som finns receptfritt på apoteket. Dessa läkemedel kan ge besvär med sveda i magen. Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår ska man inte använda NSAID, utan man bör använda paracetamol istället. Rådgör med din läkare.

Ny höftled kan behövas

Ibland fortsätter höftledsartrosen att försämras trots att man gör allt man kan för att motverka det. Om inte andra behandlingar hjälper längre kan man behöva få en ny höftled inopererad. Då ersätts lårbenshals, lårbenshuvud och ledskål med konstgjorda delar, en så kallad höftledsprotes. Protesen består vanligtvis av plast och metall.

Det finns två olika operationsmetoder. Den ena innebär att de nya delarna cementeras fast. Den andra innebär att protesen inte cementeras fast, utan får växa fast i benet. Den senare metoden används oftare på yngre personer eftersom de kan behöva opereras flera gånger. Om leden inte är cementerad är det lättare nästa gång man kan behöva gå igenom en operation.

  Illustration som visar hur skelettet i höften ser ut med en ny höftled. När en ny höftled opereras
in ersätts lårbenshals,
lårbenshuvud och ledskål
med konstgjorda delar
      Foto på två olika höftledsproteserA. Höftprotes som är
konstruerad för att växa
fast i benet
B. Höftprotes som
cementeras fast i benet

 



 

 


 

 

 

 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-03
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Leif Dahlberg, ortoped, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Fotoavdelningen, Universitetsjukhuset i Linköping


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-06-03
Granskare:
Per Wretenberg, biträdande överläkare ortopedi, Karolinska Universitetssjukhuset