Hjärtsvikt

Skriv ut (ca 9 sidor)

Vid hjärtsvikt orkar hjärtat inte pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Den försämrade pumpfunktionen kan bero på att hjärtmuskelns förmåga att dra ihop sig är försvagad. Det kan också bero på att hjärtmuskeln har en försämrad förmåga att slappna av, vilket ibland leder till att det inte blir tillräckligt med blod som kan pumpas ut.

Skriv ut

Hjärtsvikt förekommer i alla åldrar men är vanligast hos äldre. Kvinnor och män drabbas i ungefär lika stor utsträckning förutom hos yngre där det är vanligare hos män.

Orsaker till hjärtsvikt kan vara till exempel  kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck, hjärtrytmrubbningar, fel på hjärtklaffarna eller sjukdom i själva hjärtmuskeln, så kallad kardiomyopati.

Hjärtsvikt kan även bero på vissa infektionssjukdomar, lungsjukdomar och andra inlagringssjukdomar som drabbar hela kroppen. Ibland kan en överkonsumtion av alkohol och andra droger ge hjärtsvikt. 

Symtom

Symtom

Vanliga symtom vid hjärtsvikt är att du

  • är trött och orkar mindre
  • lätt blir andfådd
  • har svullna anklar och ben
  • har ont i magen och kanske svårt att äta
  • har hjärtklappning
  • har svårt att sova plant
  • ofta behöver gå upp och kissa på natten.

Vid svår hjärtsvikt som kan vara livshotande kan du få symtom som

  • grav trötthet
  • kraftig andnöd och kanske rosslande andning.
  • trånghetskänsla eller smärta i bröstet
  • kallsvett och hjärtklappning.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du är andfådd och trött ska du söka vård på en vårdcentral. Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. Det innebär att du får träffa samma läkare vid varje besök.

Får du de symtom som beskrivits och redan behandlas för högt blodtryck eller hjärtsjukdom ska du ta kontakt med den mottagning eller läkare som sköter behandlingen.

Vid svår hjärtsvikt ska du söka vård direkt på en akutmottagning. Ring genast 112 om du får svår andnöd.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockolms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Akutmottagning, Vårdcentral

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Eftersom sjukdomar som diabetes, kärlkramp, hjärtinfarkt och högt blodtryck är vanliga orsaker till hjärtsvikt gäller det främst att försöka undvika de sjukdomarna samt att följa de behandlingsrekommendationer du redan fått om du har dessa sjukdomar.

Om du redan fått hjärtsvikt kan du må bättre trots sjukdomen genom att

  • ta dina mediciner regelbundet och i rätt dos
  • gå på regelbundna besök hos läkare och kanske också hos en hjärtsviktssjuksköterska
  • röra på dig regelbundet och delta i speciell träning eller gymnastik i grupp som finns på många håll för personer med hjärtbesvär
  • sluta röka
  • äta grönsaker och frukt dagligen och minska mängden salt i maten
  • undvika att dricka för mycket, både alkohol och annan vätska.

Vaccination mot influensa och lunginflammation

Om du har hjärtsvikt kan du bli mycket sämre och till och med avlida av de påfrestningar som en influensa eller lunginflammation innebär för hjärtat. Du tillhör alltså en riskgrupp som rekommenderas att vaccinera sig årligen med influensavaccin och en gång grundvaccination mot lunginflammation.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

EKG brukar tas på alla som är andfådda och trötta. EKG-undersökning som registrerar elektriska impulser från hjärtmuskeln är till viss hjälp, eftersom ett EKG mycket sällan är normalt vid hjärtsvikt. Har du ett normalt EKG är det ovanligt med hjärtsvikt, men kan inte uteslutas enbart med EKG. Även om EKG-undersökningen visar på förändringar kan de bero på många andra hjärtsjukdomar än just hjärtsvikt och som bör utredas på annat sätt.

Blodprov av BNP – natriuretisk peptid

För att läkaren ska kunna utesluta hjärtsvikt kan en analys av så kallad natriuretisk peptid, BNP eller NTproBNP, göras genom ett vanligt blodprov. Lågt värde är normalt, vid hjärtsvikt är värdet förhöjt.

Om du är andfådd och trött men har ett normalt BNP-värde rör det sig sannolikt inte om hjärtsvikt. Om BNP eller NTproBNP är förhöjt får du även genomgå ultraljudundersökning för att läkaren ska kunna se om det beror på hjärtsvikt.

Ultraljud visar hjärtats rörelser

Diagnosen hjärtsvikt kan inte ställas om du inte har genomgått ultraljudsundersökning av hjärtat, så kallad ekokardiografi.

På en bildskärm ser undersökaren hur hjärtats väggar rör sig, hur klaffarna ser ut och hur de fungerar. Med hjälp av så kallad Dopplerteknik går det att samtidigt mäta hastigheten på blodflödet in och ut från de olika hjärtrummen och även bedöma om det är högt tryck i hjärtrummen. Undersökningen utförs av hjärtspecialister eller kliniska fysiologer på de flesta sjukhus och vissa specialistmottagningar.

Lungröntgen

En röntgenundersökning av hjärtat och lungorna är inte nödvändig för att diagnostisera hjärtsvikt, men kan vara bra om läkaren misstänker lungsjukdom eller andra orsaker till din andfåddhet.

Arbetsprov

Cykelprov med EKG och blodtrycksregistering kan avslöja kranskärlssjukdom, rytmrubbningar samt ge besked om arbetsförmågan.

Ibland görs även kärlröntgen

Om det har konstaterats att du har hjärtsvikt, och undersökningsresultat eller symtom tyder på att du kan ha en kranskärlssjukdom, görs ibland en kontraströntgen av hjärtats kranskärl som kallas koronarangiografi eller CT-angio. Om det visar sig att det finns förträngningar i kranskärlen som kan bidra till hjärtsvikten, kan en kranskärlsoperation eller ballongvidgning ofta förbättra hjärtsvikten.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandling av bakomliggande sjukdom är viktig. I några fall kan till exempel en klaffoperation förbättra hjärtats pumpfunktion. Om hjärtsvikten beror på kranskärlssjukdom kan bypass-operation (CABG) eller ballongutvidgning (PCI), som förbättrar blodcirkulationen i hjärtats kranskärl, förbättra symptomen och pumpfunktionen. Hjärtrytmrubbningar kan ibland botas och ofta lindras.Om sköldkörteln inte fungerar bra kan du få behandling med läkemedel som förbättrar symptomen.

Målen för medicinering och behandling av hjärtsvikt är att

  • minska symtomen
  • förlänga överlevnaden
  • förbättra livskvalitet
  • förbättra arbetsförmågan
  • minska behovet av sjukhusvård.

Förbättring med speciell typ av pacemaker

Denna behandling kallas CRT eller "resynkronisering med biventrikulär pacing". Det rör sig om en speciell form av pacemakerbehandling med impulsgivare i både höger och vänster hjärtkammare och motverkar att vänster och höger hjärtkammare rör sig i otakt. Pumpförmågan förbättras genom att sammandragningarna i hjärtats kammare samordnas tidsmässigt på ett sätt som är fördelaktigt för cirkulationen. Detta är en metod som kan förbättra tillståndet om du har hjärtsvikt. CRT passar vid vissa förhållanden, så fråga gärna din behandlade läkare om CRT skulle kunna hjälpa dig.

Skydd mot livshotande rytmrubbning

Om du har haft eller löper stor risk att få livshotande störningar i hjärtrytmen, kan du få en inopererad defibrillator, en så kallad ICD. Det är en sorts pacemaker. Om ICD:n upptäcker att hjärtat råkar in i en svår livshotande rytmrubbning löser den ut en strömstöt genom hjärtmuskeln så att rytmrubbningen avbryts och hjärtat slår som vanligt igen. Fråga gärna din behandlade läkare om ICD är lämpligt för dig.

Enstaka personer kan ha behov av både en CRT och en ICD. Då finns apparater med bägge funktionerna i samma dosa, som kallas CRT-D.

Hjärttransplantation och andra kirurgiska ingrepp

Hjärttransplantation är livräddande och ger i Sverige en medelöverlevnad på cirka 15 år. Behandlingen passar om du inte har andra försvårande sjukdomar och trots optimal medicinsk behandling har mycket grav hjärtsvikt som försvårar det dagliga livet. Det finns ingen egentlig åldersgräns för hjärttransplantation, men det är vanligare att ha andra försvårande omständigheter eller sjukdomar vid högre ålder.

Mekaniskt cirkulationsstöd (MCS)

Det är en inopererad hjärtpump som man kan sköta därhemma och ger möjlighet till ett bra dagligt liv. För att klara av väntan på nytt hjärta behandlas ca hälften av patienterna som är accepterade för hjärttransplantation med mekaniskt cirkulations stöd (BTT).

Mekaniskt cirkulationsstöd har i många år använts som livräddande behandling i stället för hjärttransplantation, så kallad destinationsbehandling eller DT, vilket är ett behandlingsalternativ på vissa Universitetssjukhus i Sverige.

Fäll ihop

Vad beror hjärtsvikt på?

Vad beror hjärtsvikt på?

Hjärtsvikt är resultatet av en bakomliggande hjärtsjukdom. Vid hjärtsvikt förmår hjärtat inte pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen, vilket gör att cellerna får för lite näring och syre. Kroppen aktiverar då ett hormonsystem som tyvärr motverkar hjärtats arbete ytterligare och gör det hela värre. Det brukar kallas neuroendokrin aktivering av RAAS systemet. Hjärtsviktsymptom beror på en kombination av hjärtats försämrade pumpförmåga och ett aktiverat hormonsystem.

Hjärtsvikt kan också kallas hjärtinkompensation eller hjärtinsufficiens.

Beroende på vilken hjärthalva som har nedsatt funktion brukar hjärtsvikt benämnas högersvikt, vänstersvikt eller både och, så kallad biventrikulär svikt.

Om höger sida av hjärtat inte orkar pumpa undan blodet blir det högt tryck i hjärtrummen och ”blod på kö” dit. Det blodet samlas gärna i magen och i benen. Svullna inre organ i magen ger ofta magbesvär av varierande grad. När vänster sida av hjärtat sviktar blir det högt tryck i hjärtrummen och ”blod på kö” dit som samlas i lungorna och ger andningsbesvär. Vid båda tillstånden blir man trött och ofta finns en individuell och mixad bild av symptom.

Olika mekanismer bakom hjärtsvikt

Den försämrade muskelfunktionen i hjärtat kan vara av två slag och det är inte ovanligt att bägge förekommer samtidigt.

  • Den vanligaste formen kallas systolisk dysfunktion, HFREF, eftersom det framför allt är den sammandragande, så kallade systoliska, pumpförmågan som är försvagad.
  • Hjärtsvikt med bevarad systolisk funktion, så kallad diastolisk dysfunktion eller HFPEF, förekommer när hjärtmuskeln har blivit mindre elastisk och mer styv. Då kan hjärtkammaren inte vidga sig tillräckligt i avslappningsfasen, som kallas diastole. Hjärtat får problem med att fyllas och det leder ofta till ett högre tryck i hjärtrummen. Det här tillståndet är vanligast om man har diabetes, hypertoni eller är kvinna.

Högt blodtryck och hjärtinfarkt vanliga orsaker

Orsakerna till hjärtsvikt är många och ibland förekommer mer än en samtidigt.

Hjärtsvikt kan bero på

  • hjärtinfarkt eller kärlkramp
  • högt blodtryck
  • kardiomyopati, en sjukdom som försvagar hjärtmuskeln
  • klaffel eller medfött hjärtfel
  • rytmrubbningar; för snabb eller för långsam rytm
  • alkohol eller drogmissbruk
  • följder av någon annan sjukdom som till exempel blodbrist, lungsjukdom eller diabetes
  • biverkan av vissa läkemedel som till exempel cytostatika och psykofarmaka hjärtmuskelinflammation, myokardit.
  • inlagringssjukdomar som till exempel Amyloidos och sarkoidos.
  • graviditet och förlossning
  • sköldkörtelssjukdom.

Under ett par dagar efter en akut hjärtinfarkt har en del patienter en övergående hjärtsvikt. Risken för långvarig, kronisk hjärtsvikt ökar om hjärtinfarkten var stor eller om man tidigare har haft flera infarkter. Högt blodtryck sliter i längden på hjärtmuskeln som blir tjockare och styvare.

Andra orsaker är läckage, så kallad insufficiens, eller förträngning, så kalladstenos, i hjärtklaffarna. Hjärtsvikt kan även orsakas av snabb och oregelbunden hjärtrytm, till exempel förmaksflimmer.

Diabetes ökar risken

Om du har diabetes är risken högre för att få hjärtsvikt. Kvinnor med diabetes har dessutom en ökad risk jämfört med män med samma sjukdom. Den ökade risken beror till viss del på att kranskärlssjukdom i hjärtat är vanligare hos den som har diabetes, men också på att diabetes försämrar själva hjärtmuskeln.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Hjärtat

    Hjärtat fungerar som en pump.

    Mer information
    Hjärtat i genomskärning

    Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning. Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns också klaffar för att förhindra att blodet rinner tillbaka.

Själva hjärtat är lite större än en knytnäve. Det består av fyra olika hålrum, där två av hålrummen kallas förmak och två kallas kamrar. Hålrummens väggar består nästan enbart av muskelvävnad. I hjärtat finns också fyra klaffar. De fungerar som ”backventiler” med uppgift att se till att blodet drivs framåt i rätt riktning och inte läcker tillbaka när hjärtat slappnar av mellan slagen.

Blodets väg genom hjärtat

Blodet pumpas runt i kroppen, ut från hjärtat och tillbaka till hjärtat genom lilla kretsloppet, den så kallade lungcirkulationen, och stora kretsloppet , den så kallade systemcirkulationen.

När blodet kommer tillbaka från stora kretsloppet till den högra halvan av hjärtat har det lämnat ifrån sig syre och näring till kroppens alla celler, vävnader och organ.

På vägen har det också lämnat av en del slaggprodukter i njurarna och tagit upp näring från tarmen eller lagrad energi från levern och fettväven. Blodomloppet är också ett slags kommunikationssystem där organ släpper ut hormoner och andra substanser i blodet som påverkar kroppens funktioner.

När det syrefattiga blodet kommer från kroppen in i hjärtat går det först in i det högra förmaket. Från förmaket rinner det genom Tricuspidalisklaffen in i höger kammare. Härifrån pumpas blodet vidare ut genom Pulmonalisklaffen och ut i lungpulsådern till lungorna för att ta upp syre.

Efter att blodet syresatts i lungorna, där det också lämnat av koldioxid från ämnesomsättningen, återvänder det till den kraftigare vänstra delen av hjärtat, det så kallade vänstra förmaket. Från förmaket rinner blodet genom Mitralisklaffen ner i den vänstra kammaren som har kraftiga muskelväggar. Den vänstra kammaren behöver vara stark eftersom den ska pumpa ut det syresatta blodet genom Aortaklaffen ut i stora kroppspulsådern, den så kallade aortan, och vidare ut till hela kroppen.

I ett friskt hjärta dras de bägge förmaken samman samtidigt för att förflytta blodet in i kamrarna. En bråkdel av en sekund senare pumpas blodet vidare via kamrarnas sammandragning, dels till lungorna från höger hjärtkammare, dels ut i kroppen från den vänstra.

Hjärtmuskeln får sin blodförsörjning genom hjärtats kranskärl som utgår från Aortan någon centimeter från aortaklaffen. Blodet flödar genom hjärtmuskelvävnaden framför allt medan hjärtat slappnar av mellan sammandragningarna.

Blodflödet regleras genom hjärtslagen

I vila slår hjärtat vanligen 60-70 slag per minut. Vid maximal ansträngning ökar pulsen till ungefär 220 slag per minut minus personens ålder. Det innebär att hos unga människor kan takten öka till drygt 200 slag per minut, medan den hos en 60-åring kan öka till omkring 160 per minut. Med varje slag pumpar hjärtat ut cirka 70 milliliter blod, alltså omkring fem liter per minut i vila. När du anstränger dig behöver kroppen ett större blodflöde, och det ökas framför allt genom att hjärtat slår fler slag per minut.

Fäll ihop

Att leva med hjärtsvikt

Att leva med hjärtsvikt

Under årens lopp har de medicinska kunskaperna om hjärtsvikt ökat och behandlingen har förbättrats. Det har minskat dödligheten och förbättrat livskvaliteten för dem som får hjärtsvikt. Men det är fortfarande en av de svåraste hjärtsjukdomarna, och överlevnaden beror på hur allvarlig sjukdomen är.

Hjärtsvikt brukar indelas i fyra svårighetsgrader, som brukar kallas NYHA-klasser:

  • Grad 1: Hjärtsvikt där du inte själv känner några symtom, men som kan upptäckas vid en hjärtundersökning.
  • Grad 2: Lätt hjärtsvikt som gör att du blir andfådd och trött när du anstränger dig kraftigt.
  • Grad 3: Medelsvår hjärtsvikt som gör att du blir andfådd och trött även om du bara anstränger dig lätt eller måttligt.
  • Grad 4: Om du har svår hjärtsvikt blir du andfådd och trött redan i vila eller efter minimal ansträngning. Många är då sängliggande.

En äldre person med måttlig hjärtsvikt och rätt behandling kan leva ungefär likadant som en jämnårig utan hjärtsvikt. När sjukdomen förvärras kan symtomen bli starkare och det kan bli svårt att klara av även måttlig fysisk aktivitet. Den försämrade pumpförmågan kan påverka möjligheterna att sköta vanliga dagliga aktiviteter, vilket medför att du blir beroende av andras hjälp. Om du får andra sjukdomar som anstränger hjärtat, som influensa eller lunginflammation, kan du behöva sjukhusvård under någon vecka för att behandla infektionen eller justera medicineringen.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

 

 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-01-07
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Laila Hübbert, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Universitetssjukhuset i Linköping.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-01-07
Skribent:
Gabriella Signäs, skribent, frilans
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden