Hiv och aids

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man smittas med hiv, humant immunbristvirus, börjar en särskild sorts vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret att förstöras. Hivinfektion är livslång, men kan behandlas med läkemedel. Om man inte får behandling bryts immunförsvaret ner, lite i taget, och man utvecklar aids, acquired immune deficiency syndrome.

När man har sex är sannolikheten att få hiv störst vid vaginala och anala samlag utan kondom, men man kan också bli smittad genom munsex. Hiv kan även överföras med blod, bröstmjölk eller genom sprutor som har använts av personer som har hiv-infektion.

Man får inte hiv genom att krama eller kyssa en person som har hiv-infektion. Om man har hiv och får en effektiv behandling är sannolikheten mycket liten att man smittar någon som man har sex med. Använder man kondom är sannolikheten att viruset överförs minimal.

Om man har hiv samtidigt som man har andra könssjukdomar kan det öka risken att hiv överförs vid sex. Det är viktigt att man alltid använder kondom, framför allt som skydd mot andra könssjukdomar, men också för att göra sannolikheten minimal att hiv-viruset sprids.

Symtom

Två till tre veckor efter att man smittats brukar man få ett eller fler kroppsliga symtom som

Det händer också att man får sår i munhålan och på könsorganet.

Dessa symtom försvinner av sig själv efter en eller två veckor. Efter en längre tid, ofta flera år, visar sig de första tecknen på ett försvagat immunförsvar med symtom som

Om immunförsvaret försämras ytterligare kan man få vissa infektioner, tumörer eller långvariga symtom som gör att läkaren kan ställa diagnosen aids.

Behandling

I modern hiv-behandling ingår det effektiva läkemedel som innebär att man kan leva ett långt och friskt liv om man har hiv.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral eller en hud- eller könsmottagning, en så kallad venereologmottagning, för att testa sig om man tror att man har fått hiv-viruset. På vissa platser i landet kan stället som man vänder sig till heta till exempel könsmottagning, mottagning för sex- och samlevnad, STD eller STI. Man kan också vända sig till en ungdomsmottagning. Alla undersökningar är kostnadsfria.

Om man vet att det finns en risk att man precis har fått hiv kan man få förebyggande läkemedelsbehandling, så kallad postexpositionsprofylax eller pep. Behandlingen ska ges så tidigt som möjligt och inte mer än 36 timmar efter tillfället då man eventuellt fått viruset. Pep minskar sannolikheten för att man får hiv.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för råd.

Visa mer

Vad är hiv och aids?

Vad är hiv och aids?

Immunförsvaret slås ut

Hiv står för humant immunbristvirus. Om man får hiv infekteras och förstörs en särskild typ av vita blodkroppar, så kallade CD4 eller T-hjälparceller, som spelar en viktig roll i immunförsvaret. I takt med att de vita blodkropparna förstörs blir immunförsvaret sämre. Om man inte får behandling mot hiv bryts immunförsvaret ner och man får aids.

Aids, acquired immune deficiency syndrome, är ett samlingsnamn för olika infektioner och tumörer som kan utvecklas om man har en obehandlad hiv-infektion.

Olika typer av hiv

Det finns två huvudtyper av hiv: Hiv-1 är vanligast över Sverige och nästan hela världen. Hiv-2, som inte sprids lika lätt, är ovanlig i Sverige.

Hur man får hiv?

När man har sex är sannolikheten störst att få hiv om man får hiv-infekterad sperma i slidan eller i ändtarmen. Man kan också bli smittad genom oralsex, men den sannolikheten är betydligt mindre. Om man har hiv samtidigt som man har andra könssjukdomar kan det öka risken att hiv överförs när man har sex med någon.

Det är viktigt att man alltid använder kondom när man har sex.

Hiv kan överföras via en spruta som har använts av en person som har en hiv-infektion. Det kan även överföras med bröstmjölk och blod. Därför hiv-testas allt blod som används i sjukvården i Sverige.

Hiv kan också överföras från mamma till barn under graviditetens sista veckor eller under förlossningen.

Minimal smittsamhet vid bra behandling

Sannolikheten att få hiv när man har sex med en person som har en hiv-infektion, och får en bra behandling, är mycket låg. Använder man kondom vid alla typer av samlag är sannolikheten minimal.

Sannolikheten att ett en mamma med hiv ska föra det vidare till sitt barn är mindre än 0,5 procent när den gravida kvinnan får en bra behandling i god tid före förlossningen.

Hur man inte får hiv

Hiv är ett känsligt virus och dör snabbt utanför kroppen. Om man har hiv kan man till exempel inte föra det vidare genom att ta i, krama eller kyssa en person. Det sprids inte heller genom att man exempelvis använder samma handduk eller kaffemugg. Hiv sprids inte genom luften, via mat, vatten, insekter eller andra djur.

Viktigt att testa sig

Om man misstänker att man kan ha fått hiv-viruset är det viktigt att testa sig tidigt, för att man ska kunna få behandling och för att undvika att man sprider viruset vidare.

Man kan kontakta en vårdcentral eller en hud- eller könsmottagning, en så kallad venereologmottagning, för att testa sig om man tror att man har blivit smittad av hiv. På vissa platser i landet kan stället som man vänder sig till heta till exempel könsmottagning, mottagning för sex- och samlevnad, STD eller STI. Man kan också vända sig till en ungdomsmottagning. Alla undersökningar är kostnadsfria.

Hur lång tid det tar innan man blir sjuk efter att ha man har fått hiv varierar från person till person. Vissa blir sjuka efter något år, medan det för andra kan dröja mer än femton år. I genomsnitt är det ungefär tio år efter smittotillfället som man blir sjuk.

Kondom ger bra skydd

Kondom skyddar bra mot hiv när man har vaginala eller anala samlag. Kondomen ska sitta på under hela samlaget. Det är också bra att skydda sig genom att använda kondom om man har oralsex.

Idag finns bra behandling mot hiv

Det finns hiv-behandlingar som kan förhindra att man blir sjuk av hiv-infektionen och utvecklar aids. Även om man har utvecklat aids är chanserna goda att läkemedel kan stoppa eller vända sjukdomsförloppet.

Hur vanligt är hiv?

Omkring 34 miljoner människor har för närvarande hiv-infektioner. Hiv-viruset har nått alla jordens länder men det har spridits olika mycket i olika regioner. Det är vanligast i fattiga länder där användandet av preventivmedel inte är så utbrett.

Drygt 6500 personer i Sverige har kända hiv-infektioner. De flesta av dessa har fått hiv-viruset i länder där hiv är vanligare än i Sverige.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

En tidig hiv-infektion

Ungefär två till tre veckor efter att man har fått hiv utvecklas ofta en så kallad primär hiv-infektion. Då kan man till exempel få

Det händer också att man får sår i munhålan och på könsorganet.

De tidiga symtomen vid hiv-infektionen försvinner av sig själva, oftast inom ett par veckor. Därefter följer en period när man är helt fri från symtom, och oftast känner sig helt frisk. Efter en längre tid, ofta flera år, kan de första tecknen på ett försvagat immunförsvar komma. Det kan visa sig som

Om immunförsvaret försämras ytterligare kan man få vissa infektioner, tumörer eller långvariga symtom som gör att läkaren kan ställa diagnosen aids.

Blodprov lämnas vid ett hiv-test

När man gör ett hiv-test får man lämna ett blodprov som undersöks för att se om det innehåller antikroppar mot hiv. Om det första provet är positivt, det vill säga visar att man har en hiv-infektion, får man lämna ytterligare ett blodprov för att utesluta att prover har förväxlats eller visar felaktigt resultat. Det är ovanligt men händer i mycket sällsynta fall.

På vissa mottagningar kan man få göra ett snabbtest som ger svar inom några minuter. Vid ett vanligt hiv-test får man oftast vänta några dagar på resultatet.

Om ett prov tas inom tre veckor efter tillfället då man misstänker att man kan ha fått hiv-viruset är det inte helt säkert att provet är positivt även om man har blivit smittad. Därför bör man i det läget göra ett nytt prov ungefär tre månader efter det eventuella smittillfället.

När man gör ett hiv-test har man möjlighet att prata med en kurator eller sjuksköterska om vad man kan göra för att underlätta för ett fortsatt bra sexliv för sig själv sin eventuella partner, eller hur man tar ett större ansvar för sitt injektionsbeteende om man är missbrukare.

När man får besked

Att få veta att man har en hiv-infektion är oftast omstörtande, och det kan vara svårt att ta till sig beskedet och acceptera innebörden.

Om man har hiv får man ha regelbunden kontakt med infektionsvården på ett sjukhus, där det finns en speciell vårdgrupp som kan ge stöd. Man får ha kontakt med en läkare, sjuksköterska och kurator. Om man vill kan man träffa en psykolog eller psykiater. Det kan vara bra att ha med sig en nära anhörig eller god vän vid de första besöken.

När man får reda på att man är smittad med hiv går man ofta igenom en period av besvikelse och ångest. Men efter en tid kan man vanligen anpassa sig till situationen och lära sig att leva med sjukdomen, utan att livet förändras så mycket.

Om hiv inte behandlas kan man få aids

Om man har en hiv-infektion som inte behandlas försvagas immunförsvaret. Efter en relativt lång period, vanligen flera år, då man har känt sig helt frisk kan en hiv-infektion yttra sig som till exempel trötthet, nattliga svettningar, mjälleksem, svampinfektion i munnen eller bältros.

Så småningom kan aids utvecklas. Man kan till exempel drabbas av kraftiga infektioner med bakterier, svampar eller parasiter. Den här typen av infektioner är ovanliga hos personer som inte har aids.

Aids samlingsnamn för tumörer och infektioner

Aids är ett samlingsnamn på olika typer av så kallade opportunistiska infektioner och tumörer, som kan bryta ut om immunförsvaret har försvagats av hiv. Några exempel på sådana är:

Man kan också få diagnosen aids om man har smittats med hiv och ofrivilligt börjar gå ner mycket i vikt och har långdragna perioder med feber. Det brukar kallas wasting syndrome eller slim disease.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Du kan även ringa Noaks Ark Direkt på 020-78 44 40. Telefonrådgivningen svarar på frågor om hiv och andra sexuellt överförbara infektioner. Noaks Ark Direkt hette tidigare Aidsjouren.

Du som redan går på en hivmottagning bör kontakta din behandlande mottagning för rådgivning.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man behandlas?

Under de senaste tio åren har behandlingen mot hiv och aids utvecklats och förbättrats mycket. Idag har man goda chanser att inte insjukna i aids eller dö av sjukdomen.

Man ska helst få behandling innan infektioner eller aids har hunnit utvecklas eller innan alltför många så kallade CD4-celler, en typ av vita blodkroppar, har förstörts av hiv.

Om man har fått hiv får man lämna blodprov regelbundet för att läkarna ska kunna se hur aktivt viruset är och hur immunförsvaret påverkas. Det styr i sin tur behandlingen.

Behandling av hiv

Hiv måste behandlas med en kombination av flera olika läkemedel för att behandlingen ska ha någon verkan. För närvarande finns det drygt 20 olika mediciner ur sex olika läkemedelsgrupper mot hiv:

  • nukleosidanaloger, NRTI
  • icke-nukleosider, NNRTI
  • proteashämmare
  • fusionshämmare
  • co-receptorhämmare
  • integrashämmare.

De sex läkemedelsgrupperna angriper hiv på olika sätt. Man får ofta en kombination av två NRTI tillsammans med antingen NNRTI, proteashämmare eller integrashämmare. Andra kombinationer kan användas exempelvis när viruset har utvecklat resistens och är motståndskraftigt.

Behandling efter möjligt smittotillfälle

Om man vet att man eventuellt kan ha blivit smittad alldeles nyligen kan man få förebyggande behandling som minskar sannolikheten för att man får en hiv-infektion. Vård ska då sökas omedelbart eftersom behandlingen måste starta inom 36 timmar efter tillfället då man eventuellt har fått viruset.

Behandlingen pågår i fyra veckor och under den tiden kan man också få rådgivning och psykologiskt stöd.

Noggrann behandling viktigt

En hiv-behandling är mycket effektiv men känslig. För att behandlingen ska vara effektiv måste man ta läkemedlet regelbundet utan några avbrott.

Utan effektiv behandling kan viruset föröka sig och eventuellt bli resistent, motståndskraftigt, mot läkemedlet. Om viruset blir resistent mot ett läkemedel kan det också bli resistent mot andra läkemedel i samma läkemedelsgrupp.

Hiv-läkemedel kan krocka med andra mediciner

Många hiv-läkemedel påverkar eller påverkas av andra mediciner om man använder dem samtidigt. Det kallas interaktion och kan leda till att läkemedlens effekter i vissa fall förstärks eller försvagas. Interaktion kan också inträffa när man tar receptfria läkemedel och naturläkemedel samtidigt som hiv-läkemedlen. Därför bör man alltid rådfråga den läkare som ansvarar för hiv-behandlingen innan man påbörjar eller ändrar en medicinering.

Biverkningar av behandlingen

Det är vanligt att man får lättare biverkningar av medicinerna som används vid hiv-behandling, till exempel illamående och diarré. Biverkningarna är ofta värst i början av behandlingen men om de inte går över kan man behöva byta läkemedel.

Andra biverkningar, till exempel mardrömmar, yrsel, påverkan på benmärg och blod, kan också göra att man behöver byta medicin.

Vissa läkemedel kan ge biverkningar på kroppen efter lite längre tids användning. Man kan till exempel gå ner i vikt, nerver och muskler kan påverkas och man kan få höjda blodfetter och diabetes.

Det händer att biverkningarna är svåra, men i de flesta fall finns endast lindriga eller inga biverkningar alls.

Behandling av aids

Även när en hiv-infektion har utvecklats till aids är oftast hiv-behandlingen effektiv.

För de flesta infektioner och tumörer finns idag effektiv behandling. Det är nödvändigt att även påbörja den hiv-behandling som gör att man kan undvika återfall eller få nya opportunistiska infektioner eller tumörer.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Om du misstänker att du har en hivinfektion är det mycket viktigt att göra ett blodprovstest. Detta kan du göra kostnadsfritt på följande mottagningar:

Du har vid testtillfället rätt att vara anonym, det vill säga du behöver inte uppge din identitet. Svaret kommer inom cirka en vecka efter provtagningen. Ingen mottagning kan vägra att testa dig och du behöver inte förklara varför du vill testa dig.

Ibland behövs ytterligare test för att utesluta att hivinfektion har skett. Det gäller framför allt när det finns en tydlig risk för att någon har blivit smittad. Det testet tar man oftast 2-3 månader efter smittotillfället.

På vissa mottagningar, till exempel Sesam, Venhälsan och infektionsmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset, kan man testa sig med snabbsvar. Det betyder att provsvaret ofta är färdigt efter en halvtimme. Men det måste fortfarande ha gått 2-3 månader sedan smittotillfället innan man kan utesluta hiv med säkerhet.

Fäll ihop

Att leva med hiv

Att leva med hiv

Med en effektiv hiv-behandling kan man fortsätta sitt liv ungefär som vanligt, med exempelvis arbete, studier, familj och sina vanliga intressen. Man kan ha sex med en ny partner, om man använder kondom vid samlag och talar om att man hiv.

Man har ingen skyldighet att berätta för arbetskamrater eller andra bekanta att man har hiv.

Att ha hiv och bli förälder

Det är möjligt att skaffa egna barn om man genomgår en bra hiv-behandling. Nya mediciner har minskat sannolikheten för att ett barn ska få hiv av sin mamma under graviditeten till mindre än en halv procent.

Viruset förs lättast över vid förlossningen. För att den sannolikheten ska bli så liten som möjligt får både mamman och det nyfödda barnet hiv-läkemedel. Eftersom viruset också kan föras över med bröstmjölk ska man inte amma sitt barn om man har hiv.

När mamman har en hiv-infektion får barnet en behandling med medicin i cirka fyra veckor efter födseln, och man tar prover för att se om barnet har fått hiv-viruset redan när det är mellan en och tre månader gammalt. Antikroppar mot hiv som förts över från mamman innan födseln finns ofta kvar i barnets blod i upp till två år, men det betyder inte att barnet har hiv. Blodprover tas därför också tills barnet är cirka två år, eller tills antikropparna försvunnit.

Hjälpa till med kontaktspårning

Om man har fått hiv får man också hjälpa till med kontaktspårning för att stoppa vidare smittspridning. Det går ut på att tidigare sexpartners som man kan ha blivit smittad av, eller ha smittat, ska bli informerade om att även de kan ha hiv och/eller att de kan ha fört över viruset till någon annan. Kontaktspårningen görs ofta av en kurator.

Fortsatt sexliv

Om man har en ny sexpartner som man vill ha sex med ska man alltid tala om att man bär på hiv-viruset. Enligt smittskyddslagen är det en skyldighet. Man ska också alltid använda kondom när man har samlag.

Minskade fördomar mot hiv

När man får hiv kan det vara svårt att till en början acceptera att man har en allvarlig sjukdom, och kanske har man själv fördomar mot hur livet kommer att utvecklas. Men även om det ännu inte finns något slutgiltigt botemedel så gör de nya medicinerna att livet kan fortsätta på i stort sett samma sätt som innan hiv-infektionen, och behandlingen av hiv och aids utvecklas hela tiden.

Tidigare har det ofta setts som ett problem att möta omgivningens rädslor och okunskap om sjukdomen. Men även om små rester av gamla fördomar kring hiv och aids fortfarande finns kvar är kunskaperna idag väl spridda i det svenska samhället, och det är ovanligt med människor som tror att man kan få hiv via exempelvis handslag, kramar, kaffemuggar och handdukar.

Att berätta och prata om hiv

Ibland kan det ändå vara svårt att tala om för sina vänner och släktingar att man har en hiv-infektion. Vill man ha stöd och rådgivning kan man vända sig till organisationen HIV-Sverige som erbjuder samtal med personer som har hiv och deras anhöriga. Rådgivningen är kostnadsfri och sker under tystnadsplikt.

Om man har en hiv-infektion och har frågor om behandling eller vill ha hjälp och stöd ska man i första hand vända sig till det sjukhus eller mottagning som finns på orten man bor. Där kan man också få tips om andra vårdenheter där det finns hiv-specialiserad sjukvårdspersonal.

Sprutbytesprojekt och missbruksvård

I flera svenska kommuner finns sprutbytesprojekt där det finns tillgång till rena injektionsverktyg. Projekten gör det möjligt för personer med missbruksproblem att regelbundet få testa sig för hiv och hepatit och vid behov få sjukvård och hjälp för att avbryta missbruket.

Fäll ihop

Film: "Vi borde veta bättre" med Andreas Lundstedt

Film: "Vi borde veta bättre" med Andreas Lundstedt

Andreas Lundstedt berättar om sitt liv som hiv-positiv och de fördomar han har mött. Filmen ”Vi borde veta bättre” är framtagen av Landstinget i Östergötland tillsammans med Smittskyddsinstitutet och ADLON-gruppen.

Filmen ingår i en serie av fyra filmer om hiv. Här kan du se alla filmer.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-11-17
Redaktör:

Fredrik Lagerqvist, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Magnus Gisslén, läkare, specialist infektionsjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-12-20
Skribent:
Måns Widman, frilansskribent
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden
Granskare:
Anders Sönnerborg, professor, Infektion, Karolinska Universitetssjukhuset