Hepatit C

Skriv ut (ca 8 sidor)

Hepatit C är en leverinflammation och orsakas av ett virus, som framför allt sprids genom blod. Det vanligaste sättet att få infektionen är genom att dela drog med orena sprutor. I sällsynta fall kan hepatit C även spridas vid sex eller om du får blod från blodgivare som inte kontrollerats.

Skriv ut

Sjukdomen delas in i akut och kronisk hepatit C. I den akuta fasen märker du oftast inte att du har fått infektionen och ibland går den över utan behandling. Hos fler än hälften av alla som fått infektionen finns den kvar efter sex månader och sjukdomen kallas då kronisk hepatit C. Hepatit betyder leverinflammation och det finns flera olika typer av hepatiter.

Om du har hepatit C måste du följa vissa regler eftersom sjukdomen är allmänfarlig enligt Smittskyddslagen. Hepatit C kan behandlas med läkemedel och det finns då möjlighet att bli helt frisk. 

Symtom på hepatit C

Symtom på hepatit C

Symtomen på akut hepatit C kan variera från person till person. De flesta får inga symtom, men för ungefär en av tio som infekteras känns det som influensa med huvudvärk, feber, trötthet och allmän värk i kroppen. Du kan också tappa aptiten, må illa och ibland kräkas. Det kan pågå upp till en vecka. Vanligtvis går febern över efter fyra till fem dagar.

Sedan kan du få de symtom som brukar kallas gulsot eller ikterus:

  • Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.
  • Urinen blir mörkfärgad och avföringen ljus.

Samtidigt som den gula färgen ökar försvinner de tidiga symtomen, men du kan fortfarande vara trött. Inom några veckor försvinner oftast den gula färgen. Efteråt kan du känna dig trött ytterligare någon månad.

Kronisk hepatit C utvecklas oftast långsamt och utan symtom. Du kan gå länge med viruset i kroppen utan att direkt känna av det, men levern kan ändå långsamt bli allvarligt skadad av sjukdomen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du har symtom som tyder på hepatit C, eller om du varit utsatt för risk att få infektionen, ska du kontakta en vårdcentral för att bli undersökt. Tänk på att det kan vara många år sedan du fick infektionen.

Om du känner dig orolig, förvirrad och extremt trött ska du omedelbart söka vård på en vårdcentral eller en akutmottagning på sjukhus.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Hur överförs hepatit C?

Hur överförs hepatit C?

Vid hepatit C finns virus i blodet. Du kan få infektionen om du får in blod som innehåller hepatit C i kroppen, till exempel om du sticker dig på en använd spruta som bär på viruset. I Sverige sprids infektionen oftast mellan personer som delar sprutor, nålar eller drar upp drog från samma behållare. Det är ovanligt, men sjukdomen kan även överföras om du jobbar inom sjukvården och kommer i kontakt med infekterat blod till exempel genom en stickskada.

Hepatit C kan överföras även om den infekterade själv inte har några symtom.

Du kan också få infektionen om du har sex även om risken är relativt liten. För att skydda dig bör du använda kondom vid slidsamlag och analsamlag. 

Från det att du har fått infektionen till det att sjukdomen bryter ut går det vanligtvis omkring åtta veckor, men tiden kan variera från två veckor upp till ett halvår. Med blodprov kan en läkare se om en hepatit C-infekterad person är smittsam eller inte.

Kan jag bli smittad av att få blod? 

Om du har fått en blodtransfusion före 1992 kan du ha fått infektionen och bör testa dig för hepatit C. I Sverige testas numera allt blod innan det används i sjukvården. Har du fått blod utomlands kan du behöva testa dig för Hepatit C om det var i ett land som inte kontrollerade sina blodgivare.

Skydd mot smittspridning

Hepatit C är enligt smittskyddslagen en så kallad allmänfarlig sjukdom. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till en smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt för att spridningen av sjukdomen ska kunna begränsas. Läkaren som ställt diagnosen kan också få hjälp av smittskyddsläkaren för att spåra källan till sjukdomen.

Om du har en partner som får veta att hen har hepatit C bör hen informera dig om det. Du bör då lämna blodprov för att få veta om du har fått infektionen. Detsamma gäller om du har en mamma som bedöms ha haft hepatit C när du föddes.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Du kan lämna ett blodprov på vårdcentralen som visar om du har hepatit C. Inom en vecka brukar det komma svar på provet.

Om provet visar att du någon gång har haft hepatit C tas blodprover för att se om viruset finns kvar och om det kan överföras från dig till andra. Proven visar också om du har en skada på levern och om du behöver och kan få behandling.

Att få besked om att du har hepatit C

Många som får reda på att de har fått hepatit C upplever det som jobbigt och svårt att få reda på, eller kan ha svårt att ta det till sig. Om du tror att det kan hjälpa dig kan det vara bra att ha med dig en närstående när du ska få svar på blodprovet.

 Om du tycker att det känns mycket jobbigt är det viktigt att berätta det för vårdpersonalen, så att du kan få hjälp att hantera situationen.Det finns stödföreningar för personer som lever med hepatit C, där andra personer som lever med viruset kan ge stöd till personer som får reda på att de har infektionen.  

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Behandling av hepatit C

Behandling av hepatit C

Oftast får du ingen specifik behandling mot akut hepatit C. Däremot rekommenderas alla som har hepatit C att vaccinera sig mot hepatit A och B eftersom de infektionerna ökar risken för leverskada.

Om du har ont eller andra symtom kan du behöva lindring. Eftersom en del läkemedel kan påverka levern ska du alltid rådfråga din läkare om vilka mediciner du kan använda.

Behandling om du har akut hepatit C

Om du har akut hepatit C som inte gått över efter tre månader kommer du att få gå på kontroller för att vid behov få behandling i ett senare skede. 

I sällsynta fall kan akut hepatit C ge livshotande symtom som till exempel akut leversvikt. Då behöver du vårdas på sjukhus och ibland få behandling på en intensivvårdsavdelning.

Behandling om du har kronisk hepatit C

Kronisk hepatit C kan behandlas med läkemedel. Det är framför allt om du håller på att utveckla en allvarlig leverskada som behandling sätts in. Sedan 2014 registreras nya läkemedel, så kallade direktverkande antiviraler. De hämmar virusets tillväxt och kan mycket effektivt bota hepatit C-infektionen. Under många år har den vanligaste behandlingen varit interferonsprutor och ribavirintabletter. Den här behandlingen är nu på väg att försvinna på grund av dålig effekt och mycket biverkningar. 

Att tänka på innan behandling
Innan en behandling blir aktuell måste du genomgå en undersökning för att se vilken typ av virus du har och hur allvarlig leverskadan är. Om du tar droger med spruta eller dricker alkohol är det också viktigt att du slutar med det innan behandling kan starta. Annars finns risk att du har fått hepatit C på nytt när behandlingen är klar eller att levern skadas av alkoholen. 

Under behandlingen måste du lämna prover regelbundet och tre till sex månader efter avslutad behandling kan läkaren se om infektionen har läkt. 

Om behandlingen lyckas blir du smittfri

De direktverkande antiviralerna tar du i form av tabletter på morgonen, vanligtvis under tolv veckor och i undantagsfall 24 veckor. Läkemedlen är mycket effektiva och de flesta blir friska av dem.

Om behandlingen lyckas blir du smittfri och inflammationen i levern läks. Då minskar risken för att du ska få skrumplever eller levercancer. Den leverskada du hade före behandlingen finns kvar, men kan ofta förbättras efter en behandling.

Biverkningar av behandlingen

De nya läkemedlen har biverkningar som exempelvis trötthet, huvudvärk, hudutslag och solkänslighet. Det är ovanligt med så allvarliga biverkningar att sjukskrivning behövs. 

Blodprov

Inför och under behandlingen av hepatit C får du lämna flera blodprov. Proverna undersöks för att läkaren bland annat ska se hur levern fungerar. Inför behandlingen bestämmer läkaren också vilken typ av hepatit C-virus som orsakat infektionen. Då kan behandlingen anpassas efter det. Blodproven ger också möjlighet för läkaren att mäta mängden virus i kroppen för att avgöra smittsamheten och effekten av behandlingen.

Leverprov

Ibland behöver vävnadsprov tas från levern, så kallad leverbiopsi. Biopsin visar bland annat hur leverns celler ser ut och om det finns tecken på inflammation och ärrbildningar. Leverbiopsin är viktig för att bedöma hur allvarlig leverskada du har. Provtagningen tar bara några sekunder och känns lite mer än ett blodprov.

Leverskada kan även mätas med hjälp av så kallad elastografi, som använder ultraljud och vibrationer för att mäta elasticitet i levern. Det gör att det i många fall inte behöver utföras någon leverbiopsi. Elastografi görs snabbt och smärtfritt i samband med mottagningsbesök.

Fäll ihop

Graviditet och hepatit C

Graviditet och hepatit C

Du kan inte få behandling mot hepatit C när du är gravid. Viruset kan överföras till barnet under förlossningen, men risken är liten. Ungefär ett av 20 barn får infektionen om mamman har den. Barnet ska kontrolleras för hepatit C på Barnavårdscentralen. Det finns inte någon ökad risk för fosterskada eller för tidig förlossning och du kan amma om du har infektionen.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Med tiden kan hepatit C leda till allvarliga skador, till exempel ärrbildningar i levern. Det utvecklas ibland till skrumplever, som också kallas levercirros. Ungefär var fjärde person med hepatit C får skrumplever efter 20-30 år. Så länge stora delar av levern fungerar som den ska är symtomen på skrumplever inga eller otydliga. Tidiga tecken kan vara att du känner dig trött och svag, har dålig aptit, mår illa och går ner i vikt.

Om du har utvecklat skrumplever har du en något ökad risk för levercancer. Risken att få de här sjukdomarna ökar om du samtidigt har andra typer av hepatitvirus, om du har försämrat immunförsvar eller om du dricker alkohol. Om du har mycket svår skrumplever eller levercancer kan du ibland få genomgå en levertransplantation. Operationen görs bara vid livshotande tillstånd när läkaren bedömer att en transplantation kan vara till hjälp.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Levern

    Levern är kroppens största körtel och har många viktiga funktioner.

    Mer information
    Bild av levern

    Levern finns högt upp i buken på höger sida och har bland annat till uppgift att ta hand om färgämnet bilirubin som finns i blodkropparna. Bilirubin ger avföringen och urinen dess färg.

    Om levern inte kan bryta ner bilirubinet förs färgämnet i stället ut i vävnaderna via blodet. När mängden bilirubin blir för hög i blodet gulnar huden och ögonvitorna.

Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Om du får hepatit C kan viruset göra att levern inte kan bryta ner vissa ämnen lika effektivt längre, bland annat blir du mycket känslig för alkohol och vissa mediciner. Om du får gulaktig hud och gula ögonvitor beror det på att levern inte klarar av att rensa bort ett gulfärgat ämne, så kallat bilirubin, ur kroppen.

När levern fungerar sämre 

När levern fungerar sämre kommer andra symtom, till exempel att du lätt får blåmärken och näsblod. Leverns förmåga att styra kroppens hormoner förändras också och män kan till exempel få förstorade bröst eller bli impotenta.

Efterhand blir huden och ögonen gula och vätska samlas i magen. När levern inte längre fungerar kan även hjärnan påverkas. Du kan då bli mycket trött och slö.

Fäll ihop

Att leva med hepatit C

Att leva med hepatit C

Om du har smittats av hepatit C måste du följa vissa regler enligt Smittskyddslagen. Här är några exempel på regler: 

  • Om någon kommit i kontakt med ditt blod måste du berätta att du har hepatit C. Hen ska då kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning och lämna blodprov för att se om hen blivit smittad.
  • Dela inte toalettartiklar som rakhyvel eller rakapparat med andra. Du bör heller inte dela tandborste eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
  • Om du tar narkotika med spruta måste du ha egna sprutor och nålar och inte låta andra använda dem. Du ska inte använda gemensam blandningskopp och du bör förvara sprutverktygen så att de inte riskerar att smitta andra.
  • Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit C.
  • Du får inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.
  • Du ska vara noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår.
  • Innan du kastar något som har blod på sig, som till exempel plåster eller bindor, bör du förpacka det noga.
  • Ta bort blodfläckar med desinfektionsmedel. Om dina kläder fått blod på sig, tvätta dem i maskin.
  • Du måste berätta att du har hepatit C när du söker sjukvård eller tandvård.
  • Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser nödvändiga.

Nya läkemedel kommer att kunna bota de flesta

Om du har kronisk hepatit C kan du oftast leva som vanligt förutom att du ska undvika alkohol, tänka på smittorisken och gå på de kontroller som du blir kallad till. De nya läkemedlen kommer så småningom att kunna bota majoriteten av alla med kronisk hepatit C, men de med svår leverskada kommer att få behandling först. Du kommer att erbjudas behandling om en utredning visar att det behövs.

Om sjukdomen har läkt av sig självt eller efter behandling kan du så småningom sluta följa förhållningsreglerna. Men först måste du lämna prover och en läkare ska fastställa att du inte längre kan överföra infektionen. Även om du inte längre kan överföra viruset till andra får du inte ge blod, donera organ eller vävnad för transplantation eller donera sperma.

Hur påverkas livet?

Det kan kännas jobbigt att berätta om sjukdomen för till exempel din partner eller dina arbetskamrater. Då är det bra att vara påläst så att du kan lugna dem. Om du har kronisk hepatit C får du vanligtvis lämna blodprov varje år under hela livet för att läkaren ska kunna bedöma leverns skick och om du behöver få behandling. Reglerna om hygien blir efterhand en naturlig del av livet.

Om du har ett barn som har kronisk hepatit C ska du samråda med barnets läkare om hur du ska informera förskole- och skolpersonal. Det kan kännas bra att ha kontakt med andra som har barn med samma sjukdom.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-05-18
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177.se

Granskare:

Ann-Sofi Duberg, läkare, Infektionskliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge