Halsbränna – magsaftsreflux

Skriv ut (ca 13 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Halsbränna, eller magsaftsreflux som det också kallas, orsakas av att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen.

Ungefär en femtadel av Sveriges befolkning har återkommande besvär med halsbränna och tar ibland medicin mot detta. Sjukdomen är nästan alltid ofarlig men obehaglig och behandlingsbar.

Symtom

Vanliga symtom är

  • sura uppstötningar
  • ont i övre delen av magen
  • en brännande känsla bakom bröstbenet.

Behandling

Tillfällig lindrig halsbränna går ofta över av sig själv. Om man har lindriga besvär kan det hjälpa om man

  • höjer huvudändan på sängen cirka 15 centimeter och ligger på den vänstra sidan, så att innehållet i magen inte kan komma upp i matstrupen lika lätt
  • undviker mat och dryck som man vet ger besvär
  • undviker att äta sena måltider
  • undviker att böja sig framåt och att lyfta tungt
  • går ned i vikt om man har övervikt
  • använder receptfria läkemedel mot magsaftsreflux tillfälligt.

Om man har långvariga besvär kan slemhinnan i matstrupen skadas och man får en inflammation, så kallad esofagit. Då behöver man behandling med läkemedel.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man är orolig för sina besvär eller har besvär trots att man har prövat att behandla sig själv och om man tycker att besvären stör vardagen.

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • är äldre än 45 år och inte har haft besvär av halsbränna och sura uppstötningar tidigare
  • har stora besvär av halsbrännan
  • har svårt att svälja eller att maten fastnar när man sväljer, särskilt om besvären är nya
  • har halsbränna och går ner i vikt
  • tidigare har fått behandling men besvären inte minskar.

Man kan söka vård på vilken vårdcentral man vill i hela landet.

Man bör kontakta vården genast om man har halsbränna och mycket ont i magen eller bröstet, eller om avföringen är svart.

Man kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177. 

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i vården och ta beslut är det viktigt att förstå informationen man får av vårdpersonalen. Man kan ställa frågor om man inte förstår, eller be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Man har rätt att få tolkhjälp om man inte talar svenska. Man kan också ha rätt att få tolkhjälp om man har en hörselnedsättning.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Magsäck med nedre och övre magmun

    Reflux betyder återflöde. Det innebär att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt, utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen.

    Mer information
    Buk i genomskärning, visar magsäckens placering i kroppen

    Matstrupen är formad som en mjuk slang och går från munnen ner till magsäcken genom ett hål i diafragman. I övergången mellan matstrupen och magsäcken finns den övre magmunnen. Den fungerar som en slags ventil som tillåter att maten passerar ner till magsäcken, men förhindrar att maginnehållet backar tillbaka upp till matstrupen.

Halsbränna beror ofta på magsaftsreflux

Halsbränna innebär vanligtvis att man har sura uppstötningar, eller någon typ av smärtor bakom bröstbenet. Sjukdomen kallas också för magsaftsreflux. På medicinskt språk heter det gastroesofageal refluxsjukdom. Gastro står för magsäck och esofagus betyder matstrupe.

Sjukdomen är nästan alltid ofarlig och det finns bra behandling att få.

Har man mycket refluxbesvär är det viktigt att få behandling. Man kan annars få en inflammation i matstrupen, vilket bland annat kan orsaka förträngningar i matstrupen. Då kan man få svårt att svälja och smärta bakom bröstbenet.

Vad är reflux?

Reflux betyder återflöde och innebär att den övre magmunnen inte kan hålla helt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen.

Matstrupen transporterar maten

Matstrupen är formad som en mjuk slang och går från munnen genom ett hål i diafragman ner till magsäcken. Diafragman kallas också för mellangärdesmuskeln. Matstrupens viktigaste uppgift är att transportera maten från munnen till magsäcken. I övergången mellan matstrupe och magsäck finns den övre magmunnen.

Bråck i diafragman

Den övre magmunnen är en slags ventil som tillåter att maten passerar ner till magsäcken, men förhindrar att maginnehållet backar tillbaka upp till matstrupen. Den övre magmunnen är aldrig helt tät, och det gör att maginnehåll ändå kan komma tillbaka upp i matstrupen.

Om man har ett bråck i diafragman är det vanligt att funktionen i övre magmunnen blir försämrad.  Det kan leda till att man får refluxbesvär. Ett bråck är när muskulaturen i diafragman är försvagad, vilket gör att hålet i diafragman där matstrupen passerar blir förstorat. Då kan den nedersta delen av matstrupen och en del av magsäcken pressas upp i brösthålan igenom det förstorade hålet. Bråcket i sig är ofarligt, och om det inte ger besvär behöver man inte göra något åt det. Diafragmabråck kallas också för mellangärdesbråck, hiatusbråck eller glidbråck.

Magsaftsreflux kan orsaka slemhinneskada

Slemhinnorna i matstrupen skyddas av ett slemskikt och av bikarbonat eftersom magsyran är starkt frätande. Dessutom skyddas matstrupen av den lilla salivmängd som följer med varje gång man sväljer.

Slemhinnan i matstrupen kan skadas om den övre magmunnen inte kan hålla tätt och syra från magsäcken under lång tid kommer upp i matstrupen. Då kan man få halsbränna, sura uppstötningar och värk eller sveda mitt i övre delen av magen. Förutom saltsyra från magsäcken kan gallsalter från gallgångarna någon gång backa upp ända till matstrupen och göra att man får besvär.

Inflammation i matstrupen

Om man har långvariga refluxbesvär kan man drabbas av inflammation i matstrupen. Det kan leda till en bestående skada, som ibland kan göra att man får svårt att svälja mat. Inflammationen kan även orsakas av till exempel infektion, allergi, vissa läkemedel och gifter som till exempel lut eller syra som man har råkat svälja. Dessutom kan inflammationen orsakas av att man har svalt ner en alltför stor matbit som har haft svårt att passera genom matstrupen och magmunnen.

Refluxbesvär kan vara ärftligt

Refluxbesvär och bråck i diafragman kan vara ärftligt. Magsaftsreflux är lika vanligt hos icke gravida kvinnor som hos män. Halsbränna är ett vanligt graviditetsbesvär. Omkring en femtedel av befolkningen i Sverige har återkommande besvär som periodvis kräver medicinering och ungefär var tionde svensk har besvär varje dag. Det är ovanligt att man behöver få behandling under en lång tid när man har halsbränna.

Man kan få halsbränna i alla åldrar. Spädbarn får lätt upp maginnehåll till matstrupen, vilket gör att de ibland kräks upp mat efter att ha blivit ammade eller ätit ur flaska. Detta minskar av sig självt under de första månaderna. Om barnet mår bra i övrigt och går upp i vikt så finns det ingen anledning till oro.

Småbarn kan drabbas av kräkningar, astmaliknande besvär och återkommande luftvägsbesvär som någon gång kan beror på refluxsjukdom. Halsbränna eller bröstbränna och sura uppstötningar som orsakas av magsaftsreflux är ovanligt före tonåren.

Övervikt ökar risken för refluxbesvär

Forskning visar att övervikt leder till större risk för refluxbesvär. Däremot har vetenskapliga undersökningar givit motstridiga resultat när det gäller betydelsen av motion, kaffe, rökning, alkohol, kaloriintag och fiberinnehåll i maten.

Långvarig reflux kan öka cancerrisken

Även om cancer i matstrupen är ovanligt så finns en liten ökad risk för det om man har haft magsaftsreflux under flera år. Risken ökar ytterligare om man är överviktig och har svåra besvär. Även rökning har en betydelse.

En liten ökad risk för cancer gäller även för en del personer som har så kallad Barretts esofagus. Det innebär att man har en typ av slemhinna i matstrupen som vanligtvis inte brukar finnas där. Undersökning med gastroskopi visar om man har Barretts esofagus. Har man Barretts esofagus får man gå på regelbundna kontroller för att tidigt hitta eventuella cellförändringar.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Vanliga besvär när man har magsaftsreflux är

  • halsbränna eller bröstbränna
  • sura uppstötningar
  • ont i maggropen, det vill säga mitt i övre delen av magen.

Det kallas ofta halsbränna, men bränningskänslan sitter egentligen bakom bröstbenet och strålar bakåt mot bröstryggen. Därför är bröstbränna ett uttryck som bättre beskriver vad det handlar om.

Refluxsjukdomen förändras inte för de allra flesta under åren. Det är ovanligt att den försvinner helt eller att den går över i någon allvarligare form. Många lär sig att leva med besvären och undviker sådant som ger besvär. Det gör att det inte alltid behövs någon kontinuerlig läkemedelsbehandling.

Andra symtom

Om man har magsaftsreflux kan man även:

  • få svårt att svälja
  • hosta på natten
  • slem i luftrör och hals
  • astmaliknande symtom
  • ont i halsgropen
  • långdragen heshet
  • få skador i munnen på slemhinnor och tänder. 

Andra sjukdomar kan orsaka refluxbesvär

Ibland är det en annan sjukdom som ligger bakom besvären med reflux. Symtom som kan vara tecken på annan sjukdom är att

  • få refluxbesvär om man är äldre än 45 år och inte har haft det tidigare
  • man har svårt att svälja eller att maten fastnar när man sväljer, särskilt om besvären är nya
  • man går ner i vikt
  • besvären inte minskar av den behandling som man har fått.

Att ha svårt att svälja kan vara tecken på att det har blivit en förträngning av matstrupen. Förträngningen kan uppstå på grund av en inflammation som har läkt med så kallad ärrskrumpning. Ärrskrumpning kan uppstå om det finns flera ärr på samma nivå i matstrupen. Man bör alltid kontakta en vårdcentral om man har svårt att svälja.

Besvären kan också vara tecken på en elakartad tumör i matstrupe eller magsäck.

Svåra nattliga besvär kan leda till inflammation i matstrupen

Om man har mycket reflux dagtid eller om man har reflux även nattetid är risken större för att få inflammation i matstrupen. Det beror på att syran då finns kvar under längre tid i matstrupen än under dagen.

När man har haft en svår inflammation i matstrupen behövs ofta en ny undersökning för att kontrollera att skadan har läkt. Det är den behandlande läkaren som avgör om, hur och när man ska undersökas.

Läkare på vårdcentralen behandlar

Vanligtvis utreds och behandlas magsaftsreflux av en läkare på vårdcentral.

Om man behöver utredas ytterligare sker det i första hand med gastroskopi. Det sker oftast vid en speciell mottagning som man får en remiss ill. Om man inte blir bra av behandlingen eller om det finns något annat skäl kan läkaren skriva remiss till en gastroenterolog, som är specialist på sjukdomar i mage och tarm.

Olika undersökningar

Om man är ung och har refluxbesvär, som är lindriga och som man endast har haft under en kortare tid, kan det räcka med att man beskriver besvären för att läkaren ska kunna göra en bedömning.

Om man har andra besvär som inte är lika typiska behövs ytterligare utredning, i första hand genom undersökning med gastroskopi. Det är viktigt, eftersom man även vid mindre tydliga och ganska lindriga besvär ibland kan ha en kraftig inflammation i matstrupen.

Gastroskopi

Om man har refluxbesvär som behöver utredas blir man i första hand undersökt med gastroskopi. En läkare för då ner en slang med kamera i änden genom munnen för att på det sättet kunna undersöka matstrupe, magsäck och tolvfingertarm.

Med hjälp av gastroskopet kan den som gör undersökningen även ta provbitar från slemhinnorna, som granskas i mikroskop för att se om man till exempel har magsårsbakterier i magsäcken eller cellförändringar. Genom ett instrument som förs ner genom gastroskopet kan läkaren eller sjuksköterskan också mäta om magsäcksslemhinnan bildar saltsyra eller inte.

Matstrupens surhetsgrad mäts

Om man har typiska besvär så ställer läkaren diagnosen refluxsjukdom även om gastroskopin inte kan visa att man har magsaftsreflux. Om besvären är otydliga och gastroskopin inte visar något som avviker kan det behövas ytterligare undersökningar för att avgöra om magsaftsreflux är orsak till besvären.

Med så kallad 24-timmars pH-mätning kan man mäta surhetsgraden i matstrupen. Det är en ganska ovanlig undersökning, men den kan användas om man trots medicinering har svåra besvär och läkaren inte hittar någon förklaring. Vid 24-timmars pH-mätning förs en tunn slang ner i matstrupe och magsäck. Under ett dygn får man sedan skriva upp när man har besvär. Under 24 timmar mäts surhetsgraden i magsäck och matstrupe via den tunna slangen. Oftast görs samtidigt en registrering av trycket i magsäck och matstrupe.

Det finns också en annan teknik där läkaren med hjälp av ett gastroskop klistrar fast en liten kapsel vid övre magmunnen. Kapseln sänder sedan under flera dygn ut en radiosignal som varierar med surhetsgraden. Fördelen med den tekniken är att man slipper slangen i näsan.

Vanligtvis är magsaften sur i magsäcken men neutral i matstrupen. Om det blir surt, det vill säga att pH är lågt, i matstrupen under större delen av ett dygn och det sammanfaller med besvär, kan läkaren med säkerhet säga att man har magsaftsreflux.

Efter undersökningarna

Man ska få reda på vem man ska kontakta, och när, för att ta del av svaren efter undersökningarna. Man ska också få reda på vart man ska vända sig om man blir sämre.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefonnummer 1177 för råd. Våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. Du kan också logga in och skriva en fråga – du får svar inom en timme.

Råd på andra språk

  • Råd med tolk på arabiska, tel 0771-1177 90, öppet: 08:00-12.00
  • Råd med tolk på somaliska, tel 0771-1177 91, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på finska, tel 1177, knappval 8, öppet: 08:00-12.00
  • Råd på engelska, tel 1177, knappval 5
Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Det allra vanligaste är att man får refluxbesvär vid enstaka tillfällen och att besvären är lindriga.

Om man har tillfälliga besvär som inte är svåra bör man tänka efter om man har ätit eller druckit något som kan ha utlöst besvären. Det kan till exempel vara fet mat, alkohol eller kaffe. Det kan räcka med att undvika något av detta för att man ska bli besvärsfri igen. Om man tar läkemedel, även receptfria, och har refluxbesvär bör man rådgöra med apotekspersonal eller sin läkare.

Om man har magsaftsreflux under en längre tid innebär det en ökad risk för inflammation i matstrupen. Inflammationen läker sällan av sig själv. Den måste behandlas för att man inte ska få problem i form av sårläkning med ärr i framtiden. Ärr kan medföra att man får svårt att svälja.

Undvika det som ger besvär

Utöver att gå ned i vikt finns det inte så mycket vetenskapligt stöd för att ändrad livsstil minskar besvären. Har man lindriga besvär kan det ibland hjälpa om man

  • höjer huvudändan på sängen cirka 15 centimeter och ligger på den vänstra sidan, så att maginnehållet inte kan komma upp i matstrupen lika lätt
  • undviker fet mat, kaffe, alkohol och nikotin  
  • inte äter sent på kvällen
  • undviker arbetsställning i framåtböjt läge.

Vissa läkemedel kan förvärra besvären, framför allt smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID. NSAID finns i både receptfria läkemedel, som till exempel Treo och Ipren, och i receptbelagda läkemedel, som till exempel Voltaren och Diklofenak. Man bör rådgöra med sin läkare eller apotekspersonalen om man har magsaftsreflux och ska börja använda ett nytt läkemedel.

Tre olika läkemedelsbehandlingar

Om man har svåra refluxbesvär kan man behöva behandling med läkemedel. Det finns tre olika typer av läkemedel mot magsaftsreflux:

  • Så kallade antacida som neutraliserar magsyran.
  • Läkemedel som innehåller alginsyra som bildar ett skyddande lager i magsäcken, och som hindrar reflux till matstrupen.
  • Histamin-2-blockerare och protonpumpshämmare minskar bildningen av saltsyra i magsäcken.

Besvären avgör vilket läkemedel man får

Om man inte har inflammation i matstrupen bestäms behandlingen av hur stora refluxbesvär man har. Om man har tillfälliga besvär kan antacida räcka för att man ska bli besvärsfri. En fördel med antacida är att de verkar omedelbart, och gör att man mår bättre på en gång. De är därför lämpliga för att snabbt lindra refluxsymtom.

Protonpumpshämmare är de effektivaste läkemedlen om man har svåra refluxbesvär. Därefter följer histamin-2-blockerare, antacida och alginsyra.

Om man inte har inflammation i matstrupen och blivit besvärsfri av histamin-2-blockerare eller protonpumpshämmare räcker det ibland att använda dem bara då besvären kommer. Är man besvärsfri behövs oftast inga läkemedel om man inte har fått något annat besked av läkaren.

Om matstrupen är inflammerad behövs oftast protonpumpshämmare under två till fyra veckor, ibland längre tid, för att inflammationen ska läka. Man ska fortsätta behandlingen även om besvären försvinner redan efter några dagar. I allmänhet får man ta protonpumpshämmare tills en kontroll med gastroskopi visat att inflammationen har läkt. Har man en svårare inflammation kan man behöva behandlas med protonpumpshämmare hela livet.

Antacida

Läkemedel som neutraliserar syran heter antacida. Samarin är ett exempel på antacida som innehåller bikarbonat. Bikarbonat ger en tillfällig lindring av symtomen, men tas också upp i blodet och kan påverka ph-värdet i kroppen om man använder medlen ofta. Därför bör man inte använda antacida med bikarbonat oftare än ett par gånger per dygn, och inte under längre tid än två veckor.

Har man besvär ofta ska man i första hand välja så kallat buffrande antacida framför antacida med bikarbonat. Att det är buffrande betyder att läkemedlen inte höjer pH-värdet i magsäcken för mycket och att de inte tas upp i blodet. Det gör att det går bra att ta dem upp till 10-15 gånger per dygn. Men behöver man ta läkemedel så ofta är det bättre att ta protonpumpshämmare eller histamin-2-blockerare.

Alginsyra

Alginsyra bildar en slags geléartad massa som lägger sig överst i magsäcken. Den gör att maginnehållet inte så lätt stiger upp i matstrupen. Medicinen minskar på så sätt risken för reflux. Effekten sitter i under cirka tre timmar. Alginsyra tas inte upp från tarmen utan lämnar kroppen med avföringen. Alginsyra finns i läkemedlen Galieve och Gaviscon. Båda två finns att köpa receptfritt.

Man kan kombinera alginsyra med antacida. Alginsyra behöver saltsyra för att göra nytta. Därför är det viktigt att man tar alginsyra först, ungefär en halvtimme före man tar antacida.

Histamin-2-blockerare

Histamin-2-blockerare, så kallade H2-blockerare, är en typ av läkemedel som blockerar nerven till de celler som producerar saltsyra i magsäcken. På det sättet minskar utsöndringen av saltsyra.

Histamin-2-blockerare får sin maximala effekt lite snabbare än protonpumpshämmare, men är inte lika effektiva. Vid val av dessa läkemedel är det alltså viktigt att göra en värdering av vad som är viktigast - snabbhet eller effektivitet. Histamin-2-blockerare går att kombinera med antacida.

Det finns receptfria läkemedel för behandling av refluxbesvär. Exempel på histamin-2-blockerare är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ranitidin, till exempel Ranitidin och Zantac, eller läkemedel som innehåller det verksamma ämnet famotidin, till exempel Pepcid.

En del histamin-2-blockerare finns som brustablett. Maximal effekt kommer efter en till tre timmar och sitter i under cirka tolv timmar.

Det finns kombination av histamin-2-blockerare och antacida vilket kan användas om man önskar snabbare effekt. Ett exempel på det är Pepcid Duo.

Protonpumpshämmare

Protonpumpshämmare minskar saltsyraproduktionen kraftigare än histamin-2-blockerare. Det är ingen stor skillnad i effekt mellan de olika protonpumpshämmarna vid behandling av refluxbesvär. Exempel på protonpumpshämmare är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet omeprazol, till exempel Omeprazol och Losec, eller ämnet pantoprazol, till exempel Pantoprazol och Pantoloc. Ett annat namn för protonpumpshämmare är förkortningen PPI.

En del protonpumpshämmare kan köpas receptfritt i mindre förpackningar. Om man har regelbundet behov av protonpumpshämmare blir det billigare per tablett om man får recept av sin läkare på större förpackningar.

För att få bästa effekten av protonpumpshämmare ska man ta dem en halvtimme före dagens första måltid, oavsett när på dygnet besvären är som störst. Det tar en till tre timmar innan läkemedlet börjar verka, och några dagar innan man får full effekt.

Vill man ha snabbare effekt är därför antacida bättre. Om man vill ta antacida samtidigt för att snabbare minska besvären så går det bra.

Oftast protonpumpshämmare vid svåra besvär

Om man har lindriga och måttliga besvär räcker det vanligtvis med att ta histamin-2-blockerare och antacida för att bli besvärsfri. Behandlingen beror på hur mycket besvär man har. Därför bör man själv vara delaktig i behandlingen.

När man har svåra refluxbesvär skriver läkaren oftast ut ett recept på protonpumpshämmare. Besvären minskar eller försvinner oftast på några dagar. Om man har mycket svåra besvär kan man behöva regelbunden behandling under längre tid. När besvären väl är borta kan man använda protonpumpshämmare vid behov. Man behöver i allmänhet inte ta dem regelbundet. Det är bra att samråda med läkaren om hur ofta man ska ta medicinen.

Om man har typiska refluxbesvär som inte lindras av protonpumpshämmare och histamin-2-blockerare kan det bero på att gallsalter från gallgångarna backar upp ända till matstrupen, men det är ovanligt. Antacida brukar då hjälpa. Om man har refluxbesvär som inte lindras av protonpumpshämmare eller histamin-2-blockerare ska man rådgöra med sin läkare.

Högre dos vid svår inflammation i matstrupen

Om man får en svår inflammation i matstrupen kan man behöva höga doser av protonpumpshämmare. Refluxbesvär lindras oftast av protonpumpshämmare och får man ingen effekt bör man utredas vidare, till exempel med så kallad 24-timmars pH-mätning. Besvären kan till exempel bero på funktionell dyspepsi och där har syradämpande medel ingen effekt.

Risker med behandlingen

Det finns inga stora nackdelar med att använda läkemedel mot magsaftsreflux.

Tar man histamin-2-blockerare och protonpumpshämmare under två veckor eller längre kan man ibland få en så kallad rekyleffekt. Det innebär att man får ökad produktion av saltsyra och mer symtom när man slutar att ta läkemedlet. Om man råkar ut för rekyleffekt kan man behöva ta halva dosen varje dag eller samma dos varannan dag under ett par veckor innan man kan sluta med läkemedel. Man bör rådgöra med sin läkare om hur man ska göra.

Risk för att besvären kommer tillbaka

Risken är stor att refluxbesvären kommer tillbaka trots att man har fått behandling med läkemedel. Då ska man undvika att äta eller dricka sådant som brukar förvärra besvären. Det är bra att äta regelbundet. Man ska också börja med läkemedel som man använt tidigare och som brukar hjälpa. Det kan räcka med behandling någon eller några dagar för att man sedan ska klara sig utan mediciner.

Om man har haft inflammation i matstrupen krävs ibland regelbunden behandling med protonpumpshämmare.

Alternativa behandlingsmetoder

Det finns inom hälsokost en hel del olika alternativa behandlingar av refluxbesvär. Det saknas vetenskapliga undersökningar om behandlingarna har någon effekt eller inte.

Graviditet och amning

Det är vanligt att man har refluxbesvär när man är gravid. Det beror på det ökade trycket i buken som uppstår vid graviditeten och på att den övre magmunnen blir slapp.

Protonpumpshämmare, antacida och alginsyra kan användas under graviditet. När det gäller histamin-2-blockerare finns det inte tillräcklig erfarenhet vid behandling av gravida och man ska därför rådgöra med en läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Om man inte har haft refluxbesvär före graviditeten är det bra att rådgöra med barnmorska eller läkare på mödravårdscentralen om lämplig behandling.

Man bör undvika histamin-2-blockerare när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och kan påverka barnet. Detsamma gäller om man använder protonpumpshämmare och därför ska man rådgöra med läkare om man behöver använda något av läkemedlen när man ammar.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Kontakta närmaste akutmottagning:

  • vid svåra magsmärtor
  • vid bröstsmärtor som känns som om maten fastnat
  • vid kräkningar som liknar kaffesump.

Vårdcentral

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-09
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Kilander, läkare, specialist i internmedicin, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Gastroenheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-03-07
Skribent:
Katja Öster, webbredaktör, 1177 Vårdguiden
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden