Ibland behöver man inte behandling
Om man har en förstorad prostatakörtel som inte ger besvär, eller bara små besvär, behöver man inte behandling.
Man kan däremot själv, tillsammans med sin läkare, avgöra när besvären är av sådant slag att man vill behandlas. Exempel på sådana besvär kan vara att man
- upplever att strålen är mycket svag och urinen måste krystas fram
- måste kissa ofta under dagen
- ofta känner sig osäker på vad man kan göra, eftersom man inte vet om det finns en toalett tillräckligt nära
- får gå upp för många gånger på natten.
Att vänta och se
Att besvären minskar av sig själv är inte ovanligt, även om prostatakörteln inte minskar i storlek. Besvären kan visserligen komma tillbaka igen hos en del män, men kan fortsätta att vara små hos andra. Det allra vanligaste är att besvären är oförändrade under en lång tid framåt.
Om man har måttliga problem med urineringen, och undersökningarna visar att de beror på en godartad prostataförstoring eller vanliga åldersförändringar, kan man lugnt vänta och kontakta sjukvården först om besvären blir värre. Man bör alltid samråda med läkare om man ska behandlas eller inte.
När prostataförstoring kräver snabb behandling
Om man inte alls kan kissa, utan får totalstopp i urinen behöver man behandling snarast. Vanligtvis gör det så ont att man själv kontaktar en akutmottagning. Man behöver också behandling när urin blir kvar i urinblåsan och leder till upprepade urinvägsinfektioner, eller när det uppstår urininkontinens på grund av så kallad överrinning.
Om man har gått igenom undersökningar kan läkaren ibland ställa en diagnos som innebär att det är nödvändigt med snabb behandling. Det kan till exempel vara om undersökningarna visar att njurarna fungerar sämre, om upprepade blödningar kommer från prostatakörteln och om det finns kvarvarande urin som ger stenar i urinblåsan, så kallad blåssten.
Flera olika behandlingar
När man får behandling mot godartad prostataförstoring finns det några olika metoder:
- behandling med receptbelagda läkemedel
- operation
- behandling med mikrovågor eller annan värmebehandling
- behandling med spiral eller kateter i urinblåsan.
Behandling med alfablockerare
Alfablockerande läkemedel gör att musklerna kring urinröret och prostatakörteln slappnar av. De avslappade musklerna gör att den förstorade prostatakörteln inte på samma sätt trycker samman urinröret och därför hindrar urinen från att lämna blåsan. På så sätt töms urinblåsan lättare.
Alfablockerarna minskar inte prostatakörtelns storlek men besvären kan ändå minska något. Läkemedlen verkar snabbt, redan inom två till tre veckor. Om behandlingen avbryts får man ofta tillbaka symtomen. Växer körteln ännu mer kan andra behandlingsmetoder behöva användas.
Alfablockerande läkemedel kan ibland göra att man blir trött, får lättare huvudvärk, yrsel eller lågt blodtryck. Biverkningarna kommer oftast tidigt under behandlingen men är för det mesta övergående. Allvarliga biverkningar är sällsynta.
Medicin som påverkar prostatakörtelns storlek
5-alfa-reduktashämmare är ett läkemedel som minskar prostatakörtelns storlek.
Läkemedlen har bara effekt när man har en mer påtaglig förstoring av prostatakörteln. När körtelns storlek minskar kan urineringsbesvären bli lindrigare hos en del män, men inte alla. Det kan ta upp till ett halvår innan medicinerna ger full effekt.
Ett fåtal män kan få en minskad sexuell lust eller problem med potensen. I övrigt har medicinerna få kända biverkningar. Om man slutar använda läkemedlet växer körteln ofta till igen, och besvären kan då återkomma.
Ibland behövs operation
Olika former av operationer är ofta de effektivaste sätten att behandla godartad prostataförstoring. Operation rekommenderas oftast om prostataförstoringen medfört att man har fått
- urinstämma, det vill säga totalt stopp för urinen
- sämre funktion i njurarna
- upprepade urinvägsinfektioner
- upprepade blödningar från prostata
- stenar i urinblåsan
- stora besvär att tömma blåsan.
En operation varken ökar eller minskar risken att få prostatacancer senare i livet.
När prostatavävnad tas bort via urinröret
Om man behöver opereras är det vanligt att prostatakörteln görs mindre med hjälp av en metod som kallas TURP.
Innan operationen får man bedövning, oftast lokalbedövningsmedel genom en spruta i ryggen. På så sätt bedövas hela den nedre delen av kroppen. Under operationen ligger man på rygg med benen i upphöjda stöd och operationen tar 30-60 minuter.
Prostatakörtelns vävnad tas bort genom att ett instrument, ett smalt rör, förs upp i urinröret i penis. På toppen av röret finns en liten elektrisk slynga med vars hjälp läkaren bit för bit kan skära bort vävnad så att urinkanalen kan återta sin form och fungera bra igen.
Efter operationen har man oftast en tunn slang, en kateter, i urinröret i penis. Slangen leder urin från urinblåsan ut i en urinuppsamlingspåse. Katetern brukar få sitta kvar någon dag och under den tiden får man vanligtvis stanna på sjukhuset.
De flesta som opererats på det här viset upplever ett gott resultat. Det finns en liten risk att besvären återkommer. Omkring var tionde man som opereras får återfall under en tioårsperiod.
Risken att efter operationen få bestående besvär med att det läcker urin är mycket liten, mindre än en procent, om man inte haft läckagebesvär redan före operationen.
Det är ovanligt att förmågan att få erektion försämras efter en TURP-operation. Däremot är det vanligt att sädesvätskan går bakåt in i urinblåsan i stället för att gå ut genom penis, och det gör att det blir svårare att få barn.
Operation genom ett snitt i buken
Ibland är det inte möjligt att ta bort vävnad från prostatakörteln genom att små bitar skärs bort efter hand som med TURP-metoden, eller som det också kallas – hyvelmetoden. Detta gäller särskilt om prostatakörteln är kraftigt förstorad. Då kan den förstorade körteln i stället tas bort med en operation genom den nedre delen av buken, nedanför naveln.
En sådan operation är mer omfattande, och kräver både längre tid på sjukhus och längre tid med kateter. Man kan räkna med att behöva stanna på sjukhus i en vecka. Operationen brukar ge en stor förbättring av besvären.
Med hjälp av värme från mikrovågor kan körteln bli mindre
Man kan också genomgå en behandling då delar av den förstorade prostatavävnaden förstörs med hjälp av värme. Den vanligaste metoden kallas TUMT, transuretral mikrovågsbehandling, som innebär att värmen kommer från mikrovågor.
När man behandlas får man först lokalbedövning i urinröret. Sedan förs en slang, en så kallad kateter, in i urinröret och upp till prostatakörteln. I katetern finns en mikrovågsantenn som producerar värme så att prostatakörtelns inre delar värms upp tills vävnaden förstörs. När de innersta delarna försvinner minskar körtelns storlek.
Man genomgår behandlingen under ett tillfälle och det tar en halvtimme till en timme. Risken för biverkningar är liten. Efteråt har man en kateter i urinröret i penis under några veckor. Plastslangen leder urinen från urinblåsan ut till en urinuppsamlingspåse. Katetern behövs eftersom prostatan tillfälligt kan svullna efter behandlingen och göra att man får svårt att kissa. Dessutom stöts rester av den värmebehandlade prostatavävnaden ut genom katetern och ut i uppsamlingspåsen. Man kan få besvär med att det svider och gör ont i urinröret under tiden som man har kateter och några veckor efter att den har tagits bort.
Fördelen med en värmebehandlingen som förstör vävnaden och minskar prostatakörtelns storlek, är att man kan gå hem samma dag. Det är också mindre risk för komplikationer än vid en operation. Nackdelen är att man måste ha kateter något längre tid efter behandlingen och att risken för att en ny behandling behövs är större än efter en operation.
Värmebehandling med laser eller nålar
Prostatakörteln kan också värmas upp med hjälp av laser. På samma sätt som vid mikrovågsbehandling förstörs vävnad och körteln minskar i storlek. Ofta lindras urineringsbesvären.
Det finns en annan behandling som innebär att nålar skapar värme som sedan förstör prostatavävnaden. Nålarna placeras i prostatakörteln och genom dem leds värme från radiovågor eller laser.
Det här är mindre vanliga behandlingar. Det finns även andra former av laserbehandling som kan användas för att ta bort prostatavävnad.
En kateter i urinblåsan
När man inte kan kissa alls behöver man tömma ut urinen genom en kateter, en slang, som man får inlagd genom urinröret till urinblåsan. En kateter kan också användas i väntan på operation.
Om man inte kan opereras av någon anledning kan man behöva ha katetern under en längre tid. Då byts den var tredje månad, eller oftare om det blir stopp i den. Ibland opereras katetern in genom magen och in i urinblåsan, vilket kan minska irritationen i urinröret. När man har en kateter under lång tid finns alltid bakterier i urinblåsan, som kan orsaka urinvägsinfektioner.
Ett alternativ till en kateter kan vara att man får lära sig så kallad självtappning. Då använder man engångskatetrar som man för in genom urinröret till urinblåsan för att tömma den på urin. Man tömmer ut urin ungefär fem gånger per dygn. Den här metoden ger mindre irritation i urinrören och urinblåsan.
Ibland, men det är mycket ovanligt, kan i stället en spiral läggas in i urinröret och hålla en passage för urinen öppen.
Alternativ behandling
Inom alternativmedicinen har sedan länge olika plantextrakt, till exempel pollenpreparat, använts vid prostatabesvär. En del mindre undersökningar kan tyda på viss effekt, men det finns inga säkra vetenskapliga bevis för att sådana medel har någon effekt.
Vart ska man vända sig?
Till en början brukar man få behandling för sina besvär hos en läkare på en vårdcentral.
Operation, värmebehandling och andra typer av ingrepp görs nästan enbart på urologiska kliniker eller på kliniker som har tillgång till urologer.
Läkemedelsbehandling kan man få av antingen en läkare på en vårdcentral eller en urolog, men sedan brukar det vara läkaren på vårdcentralen som följer upp behandlingen.
Tillgången till en urologisk klinik eller en urolog varierar beroende på var man bor i landet. Man kan få en remiss av sin läkare på en vårdcentral, eller ringa till sjukvårdsrådgivningen för att få råd om vart man kan vända sig.
