Allmänt
Ögat är till stor del fyllt av en genomskinlig geléklump, glaskroppen. Den omges av och sitter fast i näthinnan, där syncellerna sitter. Glaskroppens funktion är att ge stöd åt näthinnan.
När man blir äldre förändras glaskroppen så att den blir mindre elastisk och tappar då sin spänst och blir mer vattnig. Förändringen kan starta något tidigare hos personer som är starkt närsynta. Ibland lossnar glaskroppen från näthinnan, så kallad glaskroppsavlossning. Det är vanligt men sällan allvarligt. Ibland, men det är mycket ovanligt, kan det leda till näthinneavlossning, som kan ge nedsatt syn. Det kan förhindras om det upptäcks tidigt.
Glaskroppsavlossning är inte ärftligt.
För det mesta märker man ingenting och får inga komplikationer. Om man får symtom försvinner de i de flesta fall av sig själv.
Symtom
Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och börjar med att man ser ljusblixtar i ytterkanten av synfältet. Man kan också se rörliga punkter, streck eller en större ringformad grumling. Det gör inte ont.
En del av grumlingarna kan klarna och ljusblixtarna brukar upphöra efter en tid. När det har gått några månader brukar de flesta grumlingarna ha försvunnit.
Behandling
Om man inte har några hål eller annan näthinneskada behöver glaskroppsavlossning inte behandlas eller undersökas mer.
När ska man söka vård?
Om man enbart ser rörliga punkter kan man avvakta med att söka vård.
Om man ser ljusblixtar som inte försvinner i ytterkanten av synfältet eller ser nya grumlingar ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Man kan även kontakta en optiker eller ögonklinik.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
