Frusen skuldra

Frusen skuldra

Frusen skuldra är en sjukdom som gör att axeln först gör ont och sedan efter en tid stelnar. Sjukdomen läker av sig själv, men man kan ha kvar besvär som värk och sämre rörlighet. 

För att få tillbaka så mycket som möjligt av rörelseförmågan i axeln behöver man oftast behandling med smärtlindring och sjukgymnastik. Det händer också att man behöver operera axeln.

Kroppens rörligaste led

I axelleden möts överarmsbenet och skulderbladet. Leden är en kulled och kan röras i tre plan. Man kan därför pendla med armen framåt och bakåt, föra den in eller ut från kroppen ända upp över huvudet samt rotera den. Axelleden är kroppens rörligaste led. I ledkapseln som omger leden finns den smörjande ledvätskan.

Axeln blir stel

Frusen skuldra medför att ledkapseln som sitter runt axelleden krymper. Sjukdomen innebär att en del av axelleden är inflammerad, men det är inte klart varför man får frusen skuldra och inte heller vilken roll inflammationen i axelleden har för att man ska få sjukdomen. Har man diabetes löper man större risk att få frusen skuldra, det gäller både typ 1- och typ 2-diabetes.

Då ledkapseln krymper och drar ihop sig minskar axelns rörlighet och så småningom kan den bli helt stel. När axeln börjar bli stel värker den och det gör ont när man rör den.

Det kan ta lång tid att bli frisk

När man har frusen skuldra tar det lång tid från insjuknandet till dess att man är frisk, i genomsnitt ungefär två år.

Sjukdomen brukar delas in i tre faser. Under den första fasen, som brukar ta några månader till ett drygt halvår, ökar stelheten samtidigt som axeln gör ont. Nästa fas kallas den stela fasen och varar från några månader upp till ett år. Under den är axeln stel och svår att röra, men värken avtar. Under den tredje fasen får man tillbaka rörligheten i axeln, men oftast blir rörligheten något sämre än innan sjukdomen. Läkningsfasen pågår i ett halvår till ett år, men kan vara längre.

Vanligast mellan 40 och 60 års ålder

Ungefär tre av hundra personer får frusen skuldra. Om man är högerhänt är det något vanligare att vänster axel drabbas, är man vänsterhänt gäller det omvända. En del som haft sjukdomen får även frusen skuldra i sin andra axel, men det är ovanligt att bägge axlarna drabbas samtidigt.

Sjukdomen är vanligast mellan 40 och 60 års ålder och fler kvinnor än män drabbas. Man får sällan frusen skuldra före 40 års ålder.

Rörligheten i axeln kan bli sämre

Det tar ofta ungefär två år att bli frisk efter att man fått frusen skuldra. Det är ganska vanligt att värken inte går över helt, utan att man får leva med en viss värk i axeln och att man oftast kan röra axeln något sämre än innan man blev sjuk, men det påverkar sällan vardagslivet.

Börjar ofta smygande

Frusen skuldra börjar ofta smygande med smärta i axeln när man rör den. Därefter börjar axeln bli stel och stelheten ökar med tiden. Stelheten kan komma upp till ett par månader efter att man känt den första smärtan och kan medföra att det till exempel blir svårt att kamma sig eller att borsta tänderna. Man får även värk i axeln och det är vanligt att det gör som mest ont på nätterna när man ligger och ska sova.

Smärta och värk gör att man söker vård

När man träffar läkaren får man berätta om sina besvär, hur länge man haft dem och hur det känns. Oftast är det inte stelheten som gör att man söker vård utan att axeln gör ont när man rör den. Många gånger har man ingen stelhet i axeln när man söker vård och då kan det vara svårt för läkaren att ställa diagnosen frusen skuldra.

För att läkaren ska kunna avgöra om man har frusen skuldra får man göra vissa rörelser. Det tydligaste tecknet på att man har sjukdomen är att man har svårt att vrida armen utåt, även om läkaren hjälper till. Det är också svårt att sträcka armen rakt uppåt.

För att läkaren säkert ska kunna utesluta andra orsaker händer det att man blir undersökt med röntgen. Har man sjukdomen frusen skuldra brukar inga förändringar synas på röntgen.

Att få ett sjukdomsbesked

Frusen skuldra tar lång tid att läka och det kan kännas tungt att veta att man måste leva med sjukdomen i flera år. Man kan behöva prata med till exempel en läkare om sin situation.

Under sjukdomstiden brukar man klara de flesta sysslorna i hemmet med en arm, men ibland kan man behöva hjälp. Har man ett arbete där man använder den drabbade axeln kan man behöva vara sjukskriven en tid, eller få andra arbetsuppgifter.

När ska man söka vård

Om man har ont eller är stel i axeln kan man kontakta sin vårdcentral. Där kan en läkare undersöka om besvären orsakas av frusen skuldra eller om de orsakas av någon annan sjukdom. Man kan också vända sig direkt till en sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat.

Behandling med läkemedel

Om man har frusen skuldra räcker det oftast med smärtlindring och sjukgymnastik. Smärtan i axeln lindrar man vanligtvis med värktabletter som till exempel innehåller det verksamma ämnet paracetamol, exempelvis Alvedon eller Panodil. Paracetamol använt i rätt dos ger få, eller inga biverkningar.

Man kan också använda läkemedel som har både antiinflammatorisk och smärtstillande verkan, så kallade coxhämmare. Ett exempel på coxhämmare som ofta används när man har frusen skuldra är diklofenak som finns i till exempel Voltaren. En annan coxhämmare som kan användas är ibuprofen, som till exempel finns i Ibumetin eller Ipren. En nackdel med coxhämmare är att de kan irritera magslemhinnan.

Vilka tabletter man ska ta och hur ofta man ska ta dem ger läkaren råd om. Det är ganska vanligt att man behöver behandlas med olika värktabletter samtidigt.

Ibland kan man få en spruta med kortison i axelleden i början av sjukdomstiden. Tillsammans med sjukgymnastik kan kortisonet öka axelns rörlighet och lindra värken.

Behandling hos sjukgymnasten

Hos sjukgymnasten kan man få smärtlindring med kyla, värme, akupunktur eller transkutan elektrisk nervstimulering, så kallad tens.

När man får smärtlindring med kyla gör sjukgymnasten det ofta med kylpåsar. Värmebehandlingen får man till exempel med värmepåsar eller värmelampa. Vid tens fäster sjukgymnasten elektroder på huden. Svaga elektriska impulser stimulerar sedan nerverna och lindrar smärtan.

Det är framför allt under läkningsfasen som frusen skuldra behandlas med sjukgymnastik, men det är oftast bra att göra det under hela sjukdomstiden. Behandlingen går framför allt ut på att lindra smärtan, men också att träna axelns styrka. Ibland kan sjukgymnastik även hjälpa till att ge axelleden bättre rörlighet.

Blockera nerver mot smärta

Vid mycket svår värk kan man få så kallade nervblockader av en narkosläkare. Det innebär att ett bedövningsmedel sprutas in vid en större nervgren som leder till axeln så att nervgrenen blir blockerad och inte leder smärtimpulser. Hur lång tid smärtan lindras varierar från person till person. Vanligtvis får man behandlingen på sjukhus.

Flera operationsmetoder

Har man stora besvär som till exempel svår smärta eller en stelhet som gör att man inte kan arbeta eller klara av sitt vardagsliv kan man ibland bli opererad. Operationen innebär att den krympta ledkapseln antingen spräcks eller delas. Operationen görs på ett sjukhus och man kan vanligtvis åka hem samma dag. Det finns olika operationsmetoder.

Den vanligaste operationsmetoden är att läkaren spräcker kapseln genom att med kraft röra armen i olika riktningar. Under denna behandling är man sövd med narkos. Ibland sprutar läkaren först in vätska i ledkapseln för att vidga den och rör sedan armen åt olika håll.

Titthålsoperation, även kallat artroskopi, innebär att läkaren för in ett rör med fiberoptik i leden. Sedan delar läkaren den krympta ledkapseln. Även under denna behandling är man sövd med narkos.

Risker med operation

Den operationsmetod då ledkapseln spräcks genom att armen rörs åt olika håll leder ibland till skador på axelleden, senor och ledband. Operationen kan även orsaka ett brott på överarmsbenet, men det är mycket ovanligt.

Efter operation

Man blir oftast betydligt bättre av en operation och det brukar innebära att axelns rörlighet ökar och att man får mindre ont. Den första tiden efter operationen kan man ha svårt att använda axeln på grund av att den gör ont, men när axeln blivit bättre kan man börja med sjukgymnastik igen.

Två månader efter operationen har smärtan i axeln vanligtvis minskat. På längre sikt mår man oftast bättre eller lika bra jämfört med om man inte hade gjort någon operation.

Frusen skuldra även i andra axeln

Ungefär var tionde som fått frusen skuldra drabbas även av frusen skuldra i den andra axeln. Det brukar i så fall hända inom fem år och efter det att den första axeln har läkt. Det är sällsynt att man drabbas av frusen skuldra två gånger i samma axel.