Vanlig barnsjukdom
Femte sjukan, även kallad den femte barnsjukdomen, är allra vanligast hos barn mellan fem och femton år. Vuxna kan också få sjukdomen men de får vanligtvis lite andra symtom än barn.
Barn som får symtom av femte sjukan får ofta ett kraftigt rodnat utslag på kinderna. Ibland har barnet bara utslag, men feber och värk i kroppen kan också förekomma. En del, framför allt vuxna, kan få ont i lederna.
Hos de allra flesta är femte sjukan en lindrig sjukdom som går över av sig själv utan kvarstående besvär.
Om en gravid kvinna smittas av femte sjukan kan fostret i mycket sällsynta fall bli allvarligt sjukt. Gravida som misstänker att de har fått femte sjukan bör därför ringa sin barnmorska för råd.
Varför heter det femte sjukan?
Innan allmänna vaccinationer infördes, fick nästan alla barn sex pricksjukdomar. Förr i tiden numrerades dessa barnsjukdomar och femte sjukan var den femte i ordningen. Den första var scharlakansfeber, den andra mässling och den tredje röda hund. Den fjärde barnsjukdomen var troligen en feltolkning av mildare former av scharlakansfeber eller röda hund. Tredagarsfeber var den sjätte barnsjukdomen.
Orsakas av ett virus
Femte sjukan orsakas av ett virus, parvovirus B19. Viruset smittar från person till person genom direkt kontakt eller med luftburna droppar från näsa och hals, som sprids vid till exempel hosta och nysning. En gravid kvinna kan också föra över smittan till fostret via moderkakan, även om det är ovanligt.
Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man har smittats tills sjukdomen visar sig, är mellan en till tre veckor. Man smittar mest dagarna innan utslaget har kommit, sedan minskar smittsamheten snabbt.
Ungefär tre av fyra vuxna har haft sjukdomen, ofta utan att själva veta om det. Har man haft sjukdomen är man immun resten av livet.
Femte sjukan är vanligast i slutet av vintern och fram till sommaren. Ungefär vart tredje till vart sjätte år uppstår epidemier, då fler än vanligt smittas av sjukdomen.
Svårt att undvika smittspridning
Det är svårt att undvika att föra smittan vidare eftersom viruset framför allt sprids innan man vet om att man är smittad. Gravida bör försöka undvika att träffa barn som har femte sjukan. Att tvätta händerna ofta med tvål och vatten kan minska risken att smittas.
Det finns inget vaccin mot femte sjukan.
Om man är gravid
Knappt hälften av alla gravida som utsätts för smittan blir sjuka. Symtomen är samma som hos övriga vuxna, det vill säga feber, förkylningsbesvär och värk i lederna. Om man är gravid och smittas av sjukdomen är risken ungefär 1 av 3 att fostret smittas.
Om man är gravid och misstänker att man har fått femte sjukan ska man kontakta en vårdcentral för undersökning. Ett blodprov kan visa om man har smittats av femte sjukan. Om det visar sig att man har fått femte sjukan brukar det göras en undersökning med ultraljud, för att se hur fostret mår. Om det är viktigt att veta om fostret har smittats kan det behöva tas ett fostervattenprov.
Risken för att fostret får en svår infektion är mycket liten. Infektionen leder inte till missbildningar, men barnet kan få blodbrist både i livmodern och efter födseln.
För att minska risken för att smittas bör man undvika nära kroppskontakt med den som är sjuk i femte sjukan. Man bör inte använda samma matbestick och inte pussas på munnen. Det är viktigt att vara noggrann med handhygienen när man har varit i kontakt med någon som är smittad. Det är bra att använda handsprit då.
Vissa kan få allvarligare symtom
Parvovirus B19 gör så att det bildas färre röda blodkroppar än normalt. Denna påverkan går snabbt över och hos de flesta får den inga följder.
Hos personer med vissa ovanliga blodsjukdomar, där produktionen av blodkroppar redan är störd, kan femte sjukan orsaka allvarlig blodbrist. Även personer med nedsatt immunförsvar, på grund av exempelvis cancerbehandling eller hiv, kan få allvarlig blodbrist.
