Eksem

En inflammation i huden

Eksem beror på att hudens yttre skydd, den så kallade hudbarriären, har blivit skadad och att en inflammation har uppstått i huden. Det finns många olika typer av eksem och det gemensamma för de olika formerna är att hudytan förändras och kliar. Ett typiskt eksem börjar ofta med att man får en rodnad på huden och små blåsor. Så småningom kan man få sår som vätskar sig och sårskorpor kan bildas. Eksem smittar inte men är ofta besvärliga eftersom de kliar och syns.

Olika typer av eksem

De vanligaste formerna av eksem är

• atopiskt eksem, även kallat böjveckseksem. Besvären brukar komma under de två första levnadsåren och sätter sig oftast i blöjområdet, på kinderna eller i arm- eller knävecken.
• mjälleksem, även kallat seborroiskt eksem, som oftast finns i hårbotten.
• kontakteksem, som antingen kan vara allergiska eller icke-allergiska.
• myntformat eksem, även kallat nummulärt eksem, som oftast sitter på armar och ben.
• underbenseksem som är vanliga om man har åderbråck i benen eller bensår.

Huden

Huden fungerar som skydd för kroppen och hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå. Den består av tre hudlager, som är överhuden, läderhuden och underhuden.

Överhuden är det yttersta hudlagret och ska förhindra att bland annat smuts, bakterier och virus kommer in i kroppen. Överhuden skyddar mot olika slags nötningar i vardagen genom att behålla fukt och fett som håller den smidig. Det yttersta lagret i överhuden kallas för hudbarriären.

Under överhuden ligger läderhuden där det finns blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska kunna hålla rätt temperatur. I läderhuden finns även bindväv, lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar.

I underhuden finns fettceller som fungerar som en slags stötdämpare och skydd för kroppen. Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och stötdämpande.

Huden fungerar som skydd för kroppen och består av tre hudlager: överhuden, läderhuden och underhuden.

Inflammation är kroppens försvar

Om man får eksem har överhuden skadats på något sätt. Det kan bero på att den är torr eller sprucken så att till exempel smuts och bakterier har kunnat tränga igenom till läderhuden. Där uppstår det en inflammation, som är kroppens sätt att försvara sig mot det som angriper huden.

Många som har atopiskt eksem har en medfödd svaghet i hudbarriären, som innebär att överhuden skadas lättare.

Huden fjällar

Överst i överhuden ligger hornlagret som består av döda hudceller. Det bildas hela tiden nya hudceller underifrån och en hudcell lever i ungefär en månad innan den dör och stöts bort. När hudcellernas omsättning börjar gå snabbare än den ska, som när man har eksem, samlas bortstötta hudceller på hudytan. Det visar sig genom att huden fjällar.

Eksem är vanligt

Eksem är mycket vanligt hos små barn, men besvären brukar avta med åldern. De flesta människor får eksem någon gång i livet. Den allra vanligaste typen är mjälleksem, men kontakteksem är också mycket vanliga.

Atopiskt eksem är ungefär lika vanligt hos kvinnor och män, men kontakteksem är mycket vanligare hos kvinnor. En anledning kan vara att nickelallergi också är mycket vanligare bland kvinnor. Det beror sannolikt på att kvinnor i större utsträckning gör hål i öronen eller piercar sig och använder smycken som innehåller nickel.

Kan ha olika orsaker

Man kan få eksem när hudens skydd har blivit försvagat. En vanlig orsak är att huden har blivit torr, till exempel av att man har tvättat sig mycket eller kommit i kontakt med ämnen som irriterar huden. När man blir äldre får man torrare hud, på grund av att aktiviteten i talgkörtlarna minskar och att huden blir sämre på att binda vatten. Andra orsaker till eksem kan till exempel vara åderbråck, hormonella rubbningar eller att man har mer av en viss hudsvamp.

De olika formerna av eksem har också olika orsaker. Risken att få eksem ökar om någon nära släkting har eller har haft besvären. Eksem smittar inte.

Sådant som kan förvärra besvären

Det finns flera saker som kan göra att eksemen blir värre, till exempel

• bakterier
• vissa kemikalier
• infektioner
• stress
• dålig sömn
• dammiga miljöer
• kyla
• klorerat vatten
• för varma kläder.

Om huden är uttorkad på grund av att man tvättar sig ofta kan eksemen också förvärras. Under vinterhalvåret kan man få mer besvär på grund av att luften är torrare både inomhus och utomhus.

Atopiskt eksem

En del som får atopiskt eksem har en sämre hudbarriär redan från början. Deras hud förlorar lättare fukt och fett och är därför mer utsatt för till exempel nötning. Om man har atopiskt eksem kan huden också ha mindre av vissa fetter som binder vatten och hindrar huden från att bli torr och fjällig.

Varför man får atopiskt eksem är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar in. Atopiskt eksem har blivit allt vanligare i västvärlden, vilket möjligtvis kan förklaras med den så kallade hygienhypotesen. Enligt den kan överdriven hygien under spädbarnsåldern ibland påverka immunförsvaret så att det inte mognar som det borde, vilket kan leda till att barn lättare får olika allergier och eksem. 

Mjälleksem

Förmodligen orsakas mjälleksem av en kombination av ärftlighet, hormoner och en ökad förekomst av svamp som finns naturligt på huden. Vissa människor är känsligare för denna svamp än andra.

Allergiskt och icke-allergiskt kontakteksem

En del eksem beror på att man är allergisk mot något ämne som huden kommer i kontakt med. Vanliga ämnen som kan framkalla allergiskt eksem är till exempel nickel, krom, gummi, latex och vissa konserveringsmedel i hudvårdsprodukter. Ett typiskt exempel på denna typ av allergi kan uppkomma när man har gjort hål i öronen eller piercat sig och använt smycken som innehåller nickel.

Om man får icke-allergiskt kontakteksem, även kallat irritationseksem, har hudens skydd nötts ut samtidigt som antalet inflammatioriska celler i läderhuden har ökat. Man brukar få denna typ av eksem i händerna, för att man till exempel tvättar sig ofta eller använder starka rengöringsmedel. Handeksem är oftast irritationseksem och är vanligare hos personer som har haft eksem som barn. De kan även orsakas eller bli värre av att man kommer i kontakt med någonting som man är allergisk mot. 

Myntformat eksem

Man kan få myntformat eksem om man har torr hud och har badat eller duschat intensivt. Det brukar inte ha något samband med allergi.

Underbenseksem

Underbenseksem kommer ofta i samband med att man har åderbråck i benen eller bensår. Det beror i sin tur på att blodcirkulationen i benen av någon anledning inte fungerar som den ska.

Venerna är de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar. Om blodet har svårt att pumpas från benen till hjärtat kan benen bli svullna och man få åderbråck och bensår. Huden blir då ofta skör och tunn och man kan lättare få eksem.

Vanliga symtom

Symtomen skiljer sig åt beroende på vilken typ av eksem man har. Det är vanligt att huden först blir röd, torr, fnasig och att det kliar. Om eksemet försämras kan man få små blåsor och knottror som kan spricka och vätska sig. Då får man sår och sårskorpor på huden.

Det kan vara svårt att låta bli att klia på eksemet och det kan leda till att man får sår och blödningar. Ibland blir eksemet infekterat och då blir sårvätskan grumlig och sårskorporna tjocka och gula.

Man kan få sprickor i huden som gör ont. Om man har långvariga besvär kan huden bli grövre och vecka sig och man kan få tjocka sårskorpor.

Atopiskt eksem

Atopiskt eksem brukar börja med att man får mycket torr hud. I den torra huden bildas små blåsor som knappt syns med bara ögat. Blåsorna brister, torkar in och huden fjällar. Eksemet kan därför se ut som torra, röda utslag som ibland vätskar sig.

Hos de flesta börjar atopiskt eksem under det första levnadsåret. Utslagen börjar oftast på kinderna för att sedan sprida sig till bland annat halsen, bröstet, magen och blöjområdet. Hos vuxna sitter oftast eksemet i ansiktet och på övre delen av kroppen. Klådan brukar vara besvärlig, särskilt på natten.

Från och med cirka två års ålder brukar eksemet sätta sig i knävecken, armvecken, handlederna och vristerna.

Mjälleksem

Mjälleksem visar sig som röd och fjällande hud och sitter på ställen där man har mycket talgkörtlar. Det vanligaste är att eksemet finns i hårbotten. Andra vanliga ställen är runt och i öronen, i ögonbrynen och ögonlocken, utmed näsvingarna och framtill på bröstkorgen. Ibland kan man även få mjälleksem i hudveck, till exempel armhålor, ljumskar, navel och mellan skinkorna. Man har för det mesta inte så mycket klåda, ibland ingen alls.

Mjälleksem kan ibland vara svårt att skilja från psoriasis. Hos spädbarn kan det också lätt förväxlas med atopiskt eksem, men mjälleksem brukar inte klia lika mycket.

Mjölkskorv - en typ av mjälleksem hos spädbarn

Skorv är vanligt hos spädbarn under första levnadsåret och brukar se ut som en kladdig, gulbrun fjällning i hårbotten. Det går bort av sig själv, men det kan ta tid. 

Kontakteksem

Om man får kontakteksem är det vanligt att huden rodnar och kliar, samtidigt som man kan få upphöjda knottror och ibland vätskefyllda blåsor.

Icke-allergiskt kontakteksem, irritationseksem, kan finnas på olika ställen över kroppen, men är vanligast på händerna och armarna.

Allergiskt kontakteksem sitter för det mesta på händerna, armhålorna och ansiktet, framförallt runt ögonen.

Myntformat eksem

Myntformat eksem visar sig oftast på armar och ben som rodnande, kliande och fjällande fläckar. Eksemen är runda och ungefär lika stora som ett mynt.

Underbenseksem

Underbenseksem kommer oftast i samband med att man har åderbråck i benen eller bensår. Det är vanligt att man får kliande, lätt fjällande eksem på underbenen. Om man får underbenseksem kan huden ibland också bli rödbrun där eksemet sitter. Benen är ofta svullna.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta en vårdcentral om

• man har använt receptfri kortisonkräm eller kortisonsalva under en vecka utan att eksemen har blivit bättre.
• det har bildats sår som vätskar sig och eksemet har blivit infekterat.
• eksemet har spridit sig till andra delar av kroppen
• man har eksem runt ögonen
• man har underbenseksem.

Om små barn får eksem ska man vända sig till en barnavårdcentral eller vårdcentral.

Ibland kan eksem blossa upp snabbt, ofta i samband med en infektion. Då ska man söka vård direkt på en vårdcentral. Om det behövs får man en remiss till en hudspecialist.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Undersöks först på en vårdcentral

Först brukar man bli undersökt av en läkare på en vårdcentral. Läkaren brukar undersöka huden och man får svara på frågor. Oftast räcker det för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, men ibland behövs fler undersökningar.

Hudbiopsi

Ibland görs en hudbiosi. Det innebär att läkaren tar ett litet runt hudprov på cirka tre - fyra millimeter i diameter. Provet tas med hjälp av en liten cirkelrund kniv, en så kallad stans, efter att man har fått lokalbedövning. Provet undersöks senare i mikroskop för att läkaren ska kunna avgöra om man har eksem eller om besvären beror på något annat, till exempel psoriasis.

Lapptest

Ett lapptest, även kallat epikutantest, görs för att undersöka om man är överkänslig mot vissa ämnen som huden kommer i beröring med. Testet görs på ryggen med ämnen som nickel, krom, konserveringsmedel och ämnen som finns i plast och parfym. Om huden reagerar med en liten eksemfläck under någon av testlapparna innebär det att man har kontaktallergi mot ämnet.

Lapptester görs oftast inte på barn och man bör tala om för läkaren innan testet om man är gravid. Man ska inte sola innan man gör testet.

Fler undersökningar

Om huden verkar ha blivit infekterad av bakterier brukar läkaren ta ett litet prov från eksemet med hjälp av en bomullspinne. Provet skickas senare till ett laboratorium för odling.

Hos barn med atopiskt eksem kan det även finnas allergier som ger symtom från luftvägarna, som snuva och astma. Barnet kan behöva genomgå olika undersökningar för att se om det är allergiskt mot till exempel födoämnen, pälsdjur eller pollen. Det görs ofta med blodprover och så kallat pricktest, där den allergiska reaktionen i huden testas. 

Man blir expert på sin hud

När man blir undersökt för sina eksem har man ofta haft besvär med till exempel klåda under en längre tid. Det brukar därför vara en lättnad att få en diagnos så att man kan påbörja en behandling. Man får lära sig att bli expert på sin egen hud, och på så sätt behandla sig själv.

När små barn får eksem är det föräldrarna eller andra närstående som har hand om behandlingen under de första åren. Det är viktigt att barnet så snart det är möjligt får vara delaktig i skötseln av sin hud.

Läka huden

All behandling av eksem går ut på att inflammationen ska läka och att hudbarriären återställs så att huden blir hel och smidig igen. På så sätt kan den skydda mot till exempel irritationer, uttorkning och allergiframkallande ämnen.

Vilken behandling man får beror på vilken typ av eksem man har, hur gammal man är, var på kroppen eksemet sitter och hur stora besvär man har. Om man har ett lindrigt eksem kan det räcka med att man använder receptfria läkemedel och undviker det som utlöser eksemen för att man ska bli bra. Om eksemen är långvariga eller mycket besvärande finns det flera olika sorters behandlingar.

Man använder alltid en mjukgörande kräm eller salva och ofta någon form av kortisonkräm eller kortisonsalva som minskar klådan och dämpar inflammationen. Mjukgörande krämer ska inte smörjas på samtidigt som kortisonläkemedlet, eftersom kortisonet då kan spädas ut. Det är bra att vänta ungefär en timme efter att man har smörjt in kortisonläkemedlet

Mjukgörande medel

Man behöver hålla huden mjuk genom att smörja regelbundet med mjukgörande krämer, salvor eller lotioner. Medlen kan köpas receptfritt eller skrivas ut av en läkare.

Man brukar smörja in huden en eller två gånger om dagen. Det finns många olika mjukgörande medel att välja mellan, så det är bra att man hittar ett som man tycker om och som man vet minskar klådan.

Det är också viktigt att man smörjer in huden på rätt sätt så att behandlingen blir effektiv. Man ska smörja in rikligt och det är bra om man kan vänta en stund innan man klär på sig. Den mjukgörande krämen får bäst effekt om man kan låta den tränga in under skydd av en bomullshandske eller strumpor som får sitta på över natten.

Mer information om hur man bäst smörjer in huden finns till exempel på vårdcentraler eller barnavårdcentraler. Om man får stora problem med eksemet kan man gå på de särskilda eksemskolor som ofta finns på sjukhusens hudmottagningar.

Kortison

Ofta får man behandling med kortison, som används direkt på huden för att dämpa inflammationen och minska klådan. Kortison finns som krämer, salvor, skum, emulsioner och lösningar i olika styrkor. Det är vanligt att man först behandlas med en starkare kortisonkräm eller salva under en tid för att dämpa eksemet på ett effektivt sätt. Sedan går man över till en svagare kortisonkräm eller salva.

Man smörjer in huden en till två gånger om dagen i början. Det finns en risk för att man snabbt får tillbaka symtomen om man plötsligt slutar använda läkemedlet, så därför avslutas behandlingen med en nedtrappning. Då smörjer man in sig mer och mer sällan med kortisonet under några veckors tid. De dagar man inte smörjer med kortison använder man istället mjukgörande.

Om man har underbenseksem kan man ibland få kortisonsalvor som också innehåller bakteriedödande ämnen.

Behandling av mjälleksem

Om man har mjälleksem får man ofta kombinera kortisonläkemedel med andra medel som minskar förekomsten av hudens naturliga svamp. I hårbotten brukar man få använda speciella mjällshampon som kan köpas på apotek. Man bör lära sig att behandla sig själv mot mjälleksem, eftersom det kan komma tillbaka efter en tid.

Kontakteksem

När man har allergiskt eller icke-allergiskt kontakteksem är det viktigt att man, förutom behandlingen med kortison eller krämer, även skyddar sig mot ämnen i vardagen som kan framkalla en allergisk reaktion eller reta huden. Man bör vara försiktig mot sådant som nöter huden, till exempel starka rengöringsmedel.

Underbenseksem

Om man har underbenseksem behandlas framför allt orsaken till eksemet. Om man har sår får man behandling för dem, och svullna ben lindas med speciella bindor eller särskilt utprovade stödstrumpor. Ibland kan man behöva operera åderbråck.

Mot själva eksemet används kortison och mjukgörande medel. Huden brukar vara skör redan från början när man har underbenseksem, och det finns ofta sår i området. Därför ska man inte påbörja behandling med kortison själv utan att ha haft kontakt med vården.

Om man har svåra besvär

Har man svåra besvär med eksem kan man behöva behandlas vid en hudmottagning på ett sjukhus. Då får man ofta bad med så kallad kaliumpermanganatlösning som blandas ut med ljummet vatten. Man kan bada hela kroppen eller endast till exempel händer eller ben. Baden brukar ges på sjukhus men kan även göras hemma. Man kan också få ljusbehandling i ett särskilt solarium.

Om man har mycket klåda kan man, speciellt i början av en behandling, få en viss sorts antihistaminer. De har inte någon effekt på själva eksemet men minskar klådan och gör så att man blir trött och sover bättre. Ibland kan man få behandling med tabletter som dämpar inflammationen. Om man har svåra besvär med atopiskt eksem och kortisonläkemedel inte hjälper kan man få behandling med en annan typ av läkemedel.

Om eksemet är infekterat kan man behöva få antibiotika. Ibland, vid mycket svåra eksem, används cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika. Det är mycket ovanligt och används endast när ingen annan behandling fungerar.

Få risker med behandlingen

Om man använder kortison på huden så som läkaren rekommenderar är risken mycket liten att man får några biverkningar. Men om man använder kortisonsalva eller kortisonkräm under längre tid än rekommenderat, eller på fel ställen på kroppen som till exempel ansiktet eller hudveck, kan det leda till att huden blir tunnare. I ansiktet kan man ibland få vissa utslag som liknar akne och kallas rosacea. De här biverkningarna går ofta över om man slutar med kortisonbehandlingen.

Man kan vara allergisk mot det kortison som finns i vissa krämer och salvor. Det är ganska ovanligt, men kan ibland vara förklaringen till att behandlingen inte fungerar.

Om man har fått underbenseksem bör man vara uppmärksam så att man inte får kontaktallergi mot läkemedlen. Det kan visa sig till exempel genom att krämer eller salvor som tidigare har varit effektiva inte verkar hjälpa efter att man har använt dem ett tag. Man bör vara särskilt försiktig med kortisonsalvor som har tillsats av antibiotika.

Risken för återfall

Det är viktigt att man inte avbryter behandlingen alltför tidigt eftersom eksemet kan finnas under hudytan i minst tre till fyra månader efter att huden ser ut att ha läkt.

Ibland kan kontaktallergi och atopiskt eksem orsakas eller bli sämre av det yrke man har. Då kan man behöva få yrkesrådgivning och eventuellt hjälp av en specialist i så kallad yrkesdermatologi, för att utreda den arbetsplats man dagligen vistas i. Företagshälsovården kan ofta remittera till så kallade yrkesmedicinska kliniker vid universitetssjukhusen i de större städerna.

Alternativa former av behandling

Det finns olika naturläkemedel som kan ha en viss effekt om man har eksem. Gemensamt för dessa naturläkemedel är att de inte genomgår samma noggranna kontroll och dokumentation som traditionella läkemedel. Därför vet man inte riktigt hur kroppen reagerar eller vilka biverkningar man kan få. De kan också vara dyra och ha vissa biverkningar.

Undvik att torka ut huden

Man bör undvika att tvätta sig för ofta med vatten och tvål. Många som har torr hud tål inte att bada eller duscha mer än varannan dag. Det är mer skonsamt för huden med en kort dusch än ett bad. När man ska bada kan man droppa lite oparfymerad badolja i badvattnet.

Man bör använda en mild tvål och undvika alltför parfymerade produkter. Till exempel är olja bra för att lösa upp smuts utan att torka ut huden. På apoteket finns olika tvättkrämer och dusch- och badoljor för torr och känslig hud. Man bör vara försiktig med balsam och andra hårprodukter som kan ge klåda i hårbotten. Om man har armband eller ringar på sig bör man skölja noga och torka under dem för att få bort tvålrester som annars kan irritera huden.

Ha inte för varmt inomhus

Det är bra att inte ha alltför torrt och varmt inomhus. Luftfuktigheten minskar ofta när luften i husen värms upp under vintern. Torrt och kallt vinterväder brukar ge mer problem med eksem.

Undvik ämnen som irriterar huden

Man bör använda milda, oparfymerade tvättmedel och sköljmedel när man tvättar sina kläder. Det är också bra att tvätta nya kläder innan man använder dem så att eventuella kemikalier försvinner.

Man bör också undvika de ämnen som han ha utlöst eksemet i första hand, till exempel diskmedel eller smycken som innehåller nickel. Om man har eksem på händerna kan man använda plasthandskar när man diskar eller gör annat arbete där man har mycket kontakt med vatten. Om man har bomullsvantar under hålls händerna torra.

Sol och salta bad kan hjälpa

Eksemet blir ofta bättre av sol, men man bör tänka på att sola försiktigt och undvika att bränna sig. Hud med eksem är extra känslig och blir lätt torr och tunn. För en del kan bad i saltvatten också göra eksem bättre.

Undvik för varma kläder

Man bör undvika att klä sig för varmt, eftersom man kan få klåda när man svettas. Helst ska man ha bomullskläder närmast kroppen. Yllekläder kan irritera och klia och syntetkläder kan göra att huden känns instängd och att man svettas. Det kan vara bra att ha svalt i sovrummet och att använda ett tunt täcke.

Om man har atopiskt eksem och mycket besvär med klåda finns det specialbehandlat silke som man kan pröva.

Om det kliar

När det kliar kan man klappa försiktigt eller massera med hudlotion istället för att riva med naglarna. När man sover kan man ha på sig en pyjamas med långa ben och ärmar. Det är också bra att hålla sina naglar kortklippta.

Eksem när man är gravid eller ammar

När man har eksem kan man påverkas på olika sätt av en graviditet. Hos en del kan eksemet bli sämre. Man kan oftast använda kortison när man är gravid och om man använder det på ett begränsat område på huden, men man bör rådgöra med en läkare först.

Det är bra att se till att handeksem är välbehandlat innan barnet föds. Att sköta om små barn innebär bland annat mycket kontakt med vatten, vilket försämrar eksemen.

Olika hur mycket besvär man har

En del har lindriga eksem som kan vara besvärande, men som blir bättre om man behandlar sig själv.

Om man har svåra besvär kan behandlingen varje dag ta en del tid. Man behöver smörja in sig regelbundet med krämer och behöver ofta tänka på att undvika det som kan utlösa en allergi.

Man kan under vissa perioder få större svårigheter med sitt eksem, trots att man behandlar det som vanligt. När det händer kan man vända sig till vårdcentralen för att få råd och stöd. Om man får större problem kan man vända sig till en hudmottagning för att få hjälp.

Om eksemen kliar mycket kan man få svårt att sova, vilket kan leda till att man blir trött under dagen och får svårt att koncentrera sig på till exempel sitt arbete. En del tycker att det är generande att visa upp sina eksem för andra människor. Det kan vara extra känsligt när man är ung och till exempel ska ha skolgymnastik. Att man har eksem kan också påverka vilket yrkesval man kan göra.