Chock

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

När man hamnar i en medicinsk chock har blodtrycket och blodflödet sjunkit så mycket att blodet inte längre kan pumpas runt som normalt, och då får kroppen inte tillräckligt med syre och näring. Eftersom det gör att kroppen inte längre fungerar som vanligt kan tillståndet bli livshotande.

Orsaken kan till exempel vara att man varit med om en trafikolycka och fått stora blödningar, har en svår infektion eller har fått en kraftig allergisk reaktion.

Symtom

Om man hamnar i chock blir

  • pulsen snabb och svag
  • huden gråblek och kallsvettig
  • naglarna och läpparna blåaktiga
  • andningen snabb och ytlig
  • man orolig och rastlös
  • man törstig.

Blodtrycket sjunker och urinproduktionen minskar eller slutar helt. Man blir också slö och kan uppfattas som förvirrad av omgivningen. Man kan så småningom bli medvetslös.

Om chocken orsakas av en svår infektion är huden till en början röd och varm, och man har oftast även hög feber.

Behandling

När någon får en medicinsk chock ska man i väntan på ambulans försöka göra så mycket som möjligt. Om personen inte andas eller om pulsen inte slår är det viktigt att få igång andningen och blodcirkulationen genom mun-mot-mun-metoden och bröstkompressioner.

Man ska försöka stoppa eventuella blödningar genom att trycka tyg, eller liknande, hårt mot såret. Blödningen minskar om den blödande kroppsdelen hålls så högt över hjärtats nivå som möjligt.

Den som är i chock bör ha det lugnt omkring sig och få något varmt över och under sig. Personen får inte äta eller dricka och ska inte lämnas ensam. Är personen medvetslös ska den ligga i stabilt sidoläge, annars ska den ligga på rygg med benen högt.

När ska man söka vård?

Om man själv eller någon annan får en medicinsk chock ska man ringa 112.

Visa mer

Vad händer i kroppen

Vad händer i kroppen

Chock kan betyda flera saker

Chock är ett ord som i dagligt tal ofta används för att beskriva en omskakande upplevelse. Man kanske hör talas om eller råkar ut för något som gör att man blir upprörd eller förvånad. Efteråt säger man att man blev chockad.

Ordet chock används även för att beskriva ett psykiskt tillstånd som orsakas av en skrämmande händelse eller en stark känsla. Denna form av chock kommer inte att beskrivas i den här texten.

Den här texten handlar om medicinsk chock, som är ett allvarligt tillstånd som kan inträffa när blodtrycket och blodflödet i kroppen sjunker. Det kan ske till exempel efter en trafikolycka, där man både har fått blödningar och skador på kroppens vävnader. Kroppen orkar då inte med och man hamnar i ett chocktillstånd.

Medicinsk chock är ett livshotande tillstånd och det är därför viktigt att man så snabbt som möjligt får vård.

Det finns olika former av medicinsk chock, men det gemensamma är att blodets cirkulation inte räcker till för att förse kroppen med syre och näring.

Blodtryck

Med blodtryck menas det tryck som uppkommer i blodkärlen när hjärtat pumpar ut blod. När man får sitt blodtryck mätt brukar man få höra två värden, till exempel 120 genom 70.

Det första värdet kallas det systoliska trycket och det mäter hur högt trycket blir när hjärtat pumpar ut blod i stora kroppspulsådern, aorta. Det andra värdet kallas det diastoliska trycket och det mäter hur lågt trycket är i aorta när hjärtat vilar mellan slagen.

Blodcirkulationen påverkas

Det som händer vid en medicinsk chock är att det blir för lite blod i blodkärlen eller att hjärtat inte orkar pumpa runt det blod som finns tillräckligt effektivt. Följden blir att kroppen får för lite syre och näringsämnen.

Det innebär också att slaggprodukter från ämnesomsättningen inte kan transporteras bort utan blir kvar ute i kroppen, och gör blodet surare. Hjärna, lever, njurar och andra viktiga organ kan då inte fungera normalt. Får man inte behandling snabbt kan celler och vävnader dö.

Chock kan ha flera orsaker

Chock kan bero på

  • stora blödningar
  • svåra skador
  • att man har förlorat mycket vätska
  • att hjärtat inte fungerar normalt
  • svåra infektioner
  • en kraftig allergisk reaktion.

Chock som beror på förlust av blod eller vätska

Vid en kraftig blödning kan mängden blod som cirkulerar bli så liten att kroppen inte får tillräckligt med syre. Även vätskebrist kan leda till att det blir för lite blod som cirkulerar i kroppen.

Man kan till exempel hamna i chock om kroppen förlorar mycket vätska genom

  • kraftiga kräkningar eller diarréer
  • att vätskan dunstar genom huden efter en svår brännskada
  • att man svettas mycket kraftigt, till exempel under ett maratonlopp
  • tarmvred, då passagen genom tarmen hindras och vätska samlas i tarmen.

Hjärtat försöker först kompensera förlusten av blod genom att pumpa runt den minskade mängden blod snabbare. Pulsen blir snabb.

Blodet fördelas också om i kroppen så att de delar som är mest beroende av syre- och näringstillförsel får mer blod, till exempel hjärnan, hjärtat och andra livsviktiga organ. Hud och muskulatur får i stället mindre av blodet och händer och fötter blir därför kalla.

Kroppen försöker även kompensera förlusten av blod på andra sätt. Andningen kan bli häftigare, ämnesomsättningen påverkas och urinproduktionen minska. Så småningom sjunker blodtrycket. Om kroppens försök att kompensera blödningen inte räcker hamnar man i chock och blir medvetslös.

Chock som orsakas av svåra skador

Råkar man ut för en allvarlig skada kan man hamna i ett chocktillstånd. Det kan vara en trafikolycka eller annan svår skada då man både har fått blödningar och skador på vävnad, till exempel benbrott och djupa sår.

De skadade vävnaderna ger då ifrån sig ämnen som påverkar kroppen. Blodkärlen drar ihop sig, små blodproppar kan bildas och blodcirkulationen försämras. Främst är det cirkulationen i lungorna som påverkas, och mindre syre tas upp från luften som man andas in.

Blodförlusten i kombination med den försämrade cirkulationen och syrebristen leder till chock.

Chock som beror på att hjärtat sviktar

Vid en hastig försämring av hjärtats funktioner pumpas inte tillräckligt med syre och näringsämnen runt i kroppen och man kan hamna i ett chocktillstånd. Orsaken kan till exempel vara en stor hjärtinfarkt, en blodpropp i lungans kärl eller onormalt högt blodtryck.

Hjärtats normala pumpförmåga kan även blockeras om vätska eller blod samlats i hjärtsäcken efter till exempel en skada. Då pressar blodet ihop hjärtat utifrån och hindrar dess normala slag.

Svåra infektioner som leder till chock

Om man får en mycket svår infektion orsakad av bakterier frigörs giftiga ämnen i blodet. Kedjereaktioner sätts igång och många av kroppens funktioner påverkas. Till en början ökar blodcirkulationen. Blodkärlen utvidgas och därför blir blodtrycket lägre. Huden blir röd och varm.

Samtidigt försämras blodflödet till många av de inre organen. Det leder till att de inte får tillräckligt med syre. Det bildas mindre urin och medvetandet påverkas. Kärlen blir porösa så att vätska från blodet kan läcka ut i vävnaderna, som då blir svullna. Organen fungerar allt sämre och även hjärtat börjar svikta.

Chock som utvecklas vid svår allergi

Om man får en svår allergisk reaktion kan man få en så kallad anafylaktisk chock. När man får en kraftig allergisk reaktion frigörs olika substanser i kroppen. Substanserna försämrar snabbt både cirkulation och andning, och man hamnar i ett chocktillstånd inom några minuter.

Man kan få en svår allergisk reaktion om man är allergisk mot till exempel läkemedel, röntgenkontrastmedel, getingstick, ormbett eller födoämnen som exempelvis jordnötter.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Medvetandet påverkas

Om man hamnar i chock blir

  • pulsen snabb och svag
  • huden gråblek och kallsvettig
  • naglarna och läpparna blåaktiga
  • andningen snabb och ytlig
  • man orolig och rastlös
  • man törstig.

Samtidigt sjunker blodtrycket och urinproduktionen minskar eller slutar helt. Man blir också slö och kan uppfattas som förvirrad av omgivningen. Beroende på hur långt tillståndet har gått kan man så småningom bli medvetslös.

Om det är en svår infektion som orsakar chocken är huden till en början röd och varm i stället för gråblek och kallsvettig. Man har då oftast även hög feber.

Bedöm läget

Om man tror att någon har hamnat i chock eller riskerar att hamna i chock är det viktigt att handla snabbt och tillkalla hjälp.

Först bör man bilda sig en uppfattning om situationen genom att kontrollera om personen

  • andas – lyssna vid mun och näsa, och se om bröstkorgen höjs, samt känna med handen om det kommer varma luftpustar
  • är vid medvetande – prata med personen eller skaka lätt för att påkalla uppmärksamhet
  • har puls
  • blöder.

I nästa kapitel, Vård och behandling, kan man läsa mer om vad man gör när någon har fått en chock.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt.

Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - då svarar de inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

  • Stabilt sidoläge

    Stabilt sidoläge. Klicka på bilden för fler bilder och instruktioner.

    Mer information
    Stabilt sidoläge

    Stabilt sidoläge

    1. Lägg personen på rygg. Stå på knä vid sidan av personen.
    2. Lägg armen närmast dig rakt ut och böjd uppåt.
    3. Lägg den andra armen över bröstet.
    4. Böj det bortre benet.
    5. Ta tag i personens skuldra och tryck på det bortre benet. Personen rullar då över så att det översta knäet bildar nästan en rät vinkel. Försök samtidigt att stödja personens huvud.
    6. Stabilt sidoläge.

Viktigt med snabb behandling

Den som hamnar i medicinsk chock måste så fort som möjligt åka till akutmottagningen vid närmaste sjukhus. Eftersom det är bråttom bör man ringa 112 och beställa ambulans.

Hur hjälper man någon i chock

Hjälper man någon som har hamnat i chock ska man försöka göra så mycket som möjligt medan man väntar på ambulansen. Om personen inte andas eller om pulsen inte slår är det viktigt att så fort som möjligt få igång andningen och hjärtverksamheten.

Man ger då hjärt-lungräddning genom att blåsa in luft med mun-mot-mun-metoden och använder händerna för att ge så kallade bröstkompressioner, så att det syresatta blodet kan cirkulera genom kroppen.

Det gäller även att försöka stoppa eventuella blödningar. Man får ta det som finns till hands och trycka hårt mot såret. Bäst är förstås kompresser eller liknande, men annars kan till exempel ett klädesplagg eller annat tygstycke duga. Om tyget viks ihop innan det trycks mot såret blir trycket effektivare. Den blödande kroppsdelen ska hållas så högt över hjärtats nivå som möjligt eftersom blödningen då minskar något.

Den som är i chock bör

  • ligga på rygg med benen högt om personen är vid medvetande
  • ligga ner i stabilt sidoläge om personen är medvetslös
  • få något varmt över och under sig
  • ha det lugnt omkring sig
  • inte få något att äta eller dricka
  • inte lämnas ensam.

Stabilt sidoläge

Stabilt sidoläge, tidigare kallat för framstupa sidoläge, används framför allt vid medvetslöshet eftersom det då är lättare att hålla andningsvägarna fria.

När man är medvetslös är risken annars stor att tungan faller bakåt i svalget och hindrar den normala andningen. I stabilt sidoläge är risken även mindre för att kräkningarna ska rinna ner i luftrören om man kräks.

På sjukhus
På akutmottagningen, eller redan i ambulansen, får man vätska eller blodersättningsmedel direkt in i blodet genom en liten tunn plastslang, en så kallad venkateter. Ibland får man även blodtransfusion. Man får ligga med huvudändan tippad neråt och benen högt så att blodet lättare når hjärtat och kan pumpas vidare till bland annat hjärnan där det behövs bäst.

Man får också extra syrgas, antingen genom en mask som täcker munnen och näsan eller genom en liten slang som sätts i näsan.

Olika undersökningar görs

På sjukhuset mäter och undersöker läkare eller annan sjukvårdspersonal hur kroppen har påverkats. De kan till exempel:

  • mäta puls och blodtryck
  • undersöka hjärtats pumpförmåga
  • mäta mängden syrgas i blodet
  • mäta blodets surhetsgrad
  • mäta kroppens urinproduktion.

Behandlingen fortsätter på en intensivvårdsavdelning. Vilken behandling man får varierar lite beroende på vad som har utlöst chocken. Det viktigaste är att blodcirkulationen ska fungera så normalt som möjligt igen.

På intensivvårdsavdelningen fortsätter behandlingen med vätska och ibland även läkemedel. Till exempel kan man få läkemedel som stärker hjärtats pumpförmåga eller som påverkar blodkärlen och blodtrycket.

Förutom att man får behandling mot chock får man även behandling av det tillstånd som har utlöst chocken.

Om man har hamnat i chock på grund av en kraftig allergisk reaktion är den viktigaste behandlingen adrenalin, som sprutas in direkt i blodet. Man får även andra läkemedel mot allergi.

Risk för bestående skador

Trots snabba insatser går de inte alltid att behandla chock utan att det uppstår komplikationer. Risken finns att syrebristen i kroppen skadar livsviktiga organ så att de på sikt inte fungerar tillräckligt bra.

Hjärta, lungor, njurar, lever och tarmar är speciellt utsatta. Om det till exempel bara är njurarna som påverkas kan man klara sig, men man kanske måste få dialys, en slags behandling för att rena blodet, under en kortare eller längre tid. Är det flera organ som inte längre fungerar som de ska är risken stor att skadorna blir mycket allvarliga eller att man avlider.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

Akutmottagning

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-10-26
Skribent:

Fredrik Settergren, läkare, specialist i allmänmedicin, Sorgenfrimottagningen, Malmö

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Leif Tokics, narkosläkare, Stockholm


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2013-08-08
Skribent:
Marianne Nordahl, Huvudinstruktör HLR, skolsköterska, Fil. Mag. specialistsjuksköterska akut- och barnsjukvård, Södersjukhuset
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden