Bensår – venösa

Skriv ut (ca 9 sidor)

Sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas för bensår. Den vanligaste orsaken till venösa bensår är att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska. Ibland göra bensåren ont. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år.

Skriv ut

Venerna är de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar. Venösa bensår kan uppstå om blodet av någon anledning har svårt att pumpas från benen mot hjärtat. Benen kan då bli svullna och du kan lättare få sår eftersom huden blir skör. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka. Risken för att få venösa bensår är ökad om du till exempel är äldre, överviktig, har åderbråck eller har haft en blodpropp i ådrorna. Risken ökar också om du har varit svullen i benen under en lång tid.

Symtom

Symtom

Venösa bensår sitter ofta på ankeln, men kan också finnas på andra delar av underbenet och ner mot foten. Såret brukar vara ganska ytligt, oregelbundet i formen och kan ibland göra ont.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral om du

  • får ett sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor
  • har diabetes och får sår på foten eller underbenet
  • har ett sår på foten eller benet som börjar vätska sig, eller om huden runt såret blir röd.

Du kan också kontakta en vårdcentral om du har symtom som kan tyda på att blodcirkulationen i venerna är försämrad, till exempel om du

  • är svullen i benen under lång tid och vanliga stödstrumpor inte hjälper
  • ofta har en känsla av tyngd i ena eller båda benen som lättar när du lägger benet högt
  • har bruna eller lilafärgade områden i huden, speciellt runt ankeln, som inte försvinner.

Du bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om

  • såret gör mycket ont
  • om du har ett bensår och samtidigt får feber.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.

Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, vänd dig till en akutmottagning.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

 

Behöver du rådgivning?

Du kan ringa telefon 1177 dygnet runt eller logga in och skriva frågan – du får svar inom en timme.

För råd med tolk på arabiska ringer du 0771-1177 90. För råd med tolk på somaliska ringer du 0771-1177 91.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det viktigaste du kan göra för att förebygga försämrad blodcirkulation och sårläkning är att helt undvika rökning.

Det är viktigt att äta näringsrik kost som innehåller tillräckligt med protein, järn och vitaminer, för att förbättra sårläkningen.

Om du är överviktig är det bra att försöka gå ner i vikt eftersom en tung kropp ökar belastningen på venerna i underbenen och gör att vadmusklerna får svårare att pressa blodet uppåt.

Genom att gå och röra dig regelbundet håller du musklerna i vaden aktiva och förenklar för blodet att rinna tillbaka mot hjärtat. När du sitter ner är det bra att röra på fötterna i cirklar och vippa dem upp och ner. Det kan hjälpa att hålla benen högt när du sitter eller ligger ner, för att hjälpa blodet att rinna från benen. Du bör undvika att sitt med benen i kors eftersom det gör det svårare för blodet att cirkulera i venerna.

Risken för att få bensår ökar om du har varit svullen i benen under en lång tid. Om du har sådana besvär är det bra att använda stödstrumpor som minskar och förhindrar svullnad i benen. Stödstrumpor kan du köpa på ett apotek.

Om du har svullna ben är det bra att ha rymliga skor som inte skaver eller trycker någonstans och som rymmer eventuella benlindor eller kompressionsstrumpor. Om det behövs kan du skaffa så kallade ortopediska skor, som är specialtillverkade för att sitta bra på foten. Du kan få en remiss från en vårdcentral för att prova ut ortopediska skor och i vissa fall kan du få bidrag för kostnaden.

Det är också viktigt att vara noga med att hålla fötterna rena och smörja in dem med mjukgörande salva eller kräm för att undvika torr hud och självsprickor.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

När du har venösa bensår får du behandling för såren och för det som har orsakat bensåren.

Om du röker är det mycket viktigt att sluta med det för att såret ska kunna läka, och för att förhindra att du får nya sår. Har du svårt att sluta röka på egen hand kan du få hjälp av sjukvården. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan du komma med i en så kallad sluta röka-grupp.

Läs mer om hjälp att sluta röka.

Sårförband

Såret täcks med ett förband som gör att såret hålls fuktigt, för att det ska läka fortare. I början, när ett nytt bandage provas ut, byts det åtminstone två gånger i veckan. Om det kommer mycket vätska från såret kan förbandet behöva bytas varje dag. Så småningom byts det mer sällan för att inte sårläkningen ska störas. Det blir också lättare att leva som vanligt när du inte behöver ha kontakt med vården varje dag.

Såret rengörs i samband med att förbandet byts. Ibland kan det behöva rensas från död vävnad och hudflagor. För att det inte ska göra ont kan bedövningsgel smörjas på såret innan.

Om såret luktar illa kan det bero på att det finns mycket bakterier i såret. Det finns särskilda kompresser som innehåller kol eller jod som kan hjälpa mot lukten. Ibland används ättiksyraomslag eller ättiksyresalva som skapar en miljö som bakterierna inte trivs i. Behandlingen kan svida lite, men det går snart över.

Benen lindas för att minska svullnaden

För att såret ska kunna läka måste blodet få hjälp att cirkulera från benet, så att svullnaden går ner. Genom så kallad kompressionsbehandling, som innebär att du lindas med elastiska bandage eller får använda särskilda kompressionsstrumpor, minskar svullnaden i benen. Dessutom får vadmusklerna stöd utifrån så att de kan fungera mer effektivt. Kompressionsstrumpor måste du prova ut hos en distriktssköterska så att du får ett par som trycker lagom hårt.

De flesta bensår läker om benen lindas på rätt sätt, men det kan vara svårt. Därför görs lindningen oftast av vårdpersonal, men ibland kan du själv eller en närstående lära sig att göra det. Vilken typ av binda och lindning som är bäst beror på vilka besvär du har och hur såret ser ut.

Vissa bindor tas av på natten och lindas på igen innan du stiger upp på morgonen. Andra lindas på en till tre gånger i veckan, och då har du dem även på natten.

En del måste använda lindor eller kompressionsstrumpor varje dag resten av livet, även efter att såren har läkt, för att inte få nya sår. Många tycker att det är skönt med bindorna och strumporna eftersom de gör att svullnaden i benen minskar. Om det gör ont att ha bindorna kan det bero på att de sitter för hårt eller att du samtidigt har problem med cirkulationen i artärerna.

Du kan ha vanliga strumpbyxor och byxor utanpå lindorna och kompressionsstrumporna.

Om du har ont

Ibland kan venösa bensår göra ont, och smärtan kan i sin tur förhindra sårläkningen. För att lindra smärtan kan du själv prova med receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Om de inte hjälper kan läkaren skriva ut andra smärtstillande läkemedel.

Smärtan kan också tillfälligt lindras om såret täcks med en särskild gel som innehåller bedövningsmedel, till exempel EMLA eller Xylocain. En sådan gel kan vara bra att använda om såromläggningarna gör mycket ont. Det finns även speciella förband som kan hjälpa, till exempel Duoderm och Comfeel.

Naturläkemedel som kan lindra

Det finns inga läkemedel som hjälper specifikt mot bensår, men Venastat är ett naturläkemedel som kan lindra symtom som svullnad, tyngdkänsla, värk och klåda i benen. Venastat innehåller extrakt av hästkastanj och finns som kapslar som du sväljer.

Hudtransplantation

Om du har ett sår som är mycket stort kan läkningen ta väldigt lång tid, men det finns en enkel operation som kan hjälpa. Operationen kan göras på en vårdcentral, men även i hemmet eftersom du bara behöver få lokalbedövning. Läkaren tar bort tunna små hudbitar från en annan del av kroppen, oftast från låret, och lägger dem i såret. Såret kan då läka snabbare, eftersom det får hjälp av friska hudceller att täcka över såröppningen. Metoden kallas för pinch graft. Denna metod bör dock bara användas efter en operation av eventuella åderbråck om såret fortfarande inte vill läka.

Åderbråcksoperation

Om du har åderbråck kan du behöva opereras för att undvika att få nya bensår. Operationen kan också innebära att du slipper använda lindor eller stödstrumpor efter att bensåret har läkt.

En åderbråcksoperation kan göras på olika sätt. Du får antingen ryggbedövning eller blir sövd under operationen. Det är vanligt att få åka hem samma dag.

Om det blir värre

Det är vanligt att huden runt ett sår är röd och öm när såret läker. Om du får mycket ont kan det bero på att benet inte är ordentligt lindat. Är huden kring såret rödare än den har varit tidigare och området är svullet, gör ont, känns varmt och du har feber kan det vara tecken på en infektion. Då kan du behöva få antibiotika eller annan behandling.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Ett bensår är ett sår på foten eller underbenet som inte läker inom sex veckor. Det kallas också för svårläkt bensår eller kroniskt bensår och beror oftast på att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska.

Blodcirkulationen i kroppen

Blodcirkulationen, eller blodomloppet, är kroppens transportsystem. Tack vare blodcirkulationen kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar kallas för ådror eller vener. De blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen kallas för pulsådror eller artärer.

Dåligt blodflöde i venerna

För att blodet ska kunna föras tillbaka till hjärtat från fötterna och benen måste det rinna uppåt i kroppen. Därför måste först musklerna i vaden pumpa blodet uppåt. När du rör på benen drar musklerna växelvis ihop sig runt venerna i benet, och växelvis slappnar de av. Sammandragningarna gör att blodet pressas från benen och upp mot hjärtat. För att blodet inte ska rinna tillbaka finns ett system av klaffar i venerna som sluter sig varje gång en portion blod förts uppåt.

Om klaffarna inte håller tätt kan blodet läcka bakåt i venerna och stanna kvar i benet. Blodflödet i venerna kan också försämras av att vadmusklerna inte klarar av att pressa blodet uppåt. Försämrad blodcirkulation i venerna kallas också för venös insufficiens.

En annan mer ovanlig orsak till bristande återflöde till hjärtat är när en blodpropp har täppt till de djupa ådrorna vilket leder till att bensvullnad. Detta behandlas med blodförtunnande medel i 3-6 månader tillsammans med kompression, oftast i form av kompressionsstrumpor.

Sår bildas lättare

Det dåliga blodflödet i venerna kan leda till inflammation i huden och i underhudsfettet och då kan huden bli skör och tunn. Då blir det lättare sår, samtidigt som den dåliga blodcirkulationen gör att såren får svårare att läka. Såren uppstår ofta efter att man har slagit i någonting.

Sårläkning

När ett sår ska läka blir huden som är skadad normalt först röd, svullen och ömmande. Det är vanligt att såret vätskar sig. Den skadade vävnaden repareras genom att hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Det bildas nya blodkärl som växer in i den nybildade vävnaden. Men om blodcirkulationen inte fungerar som den ska sker oftast inte det, och då får såret svårt att läka.

Orsaker till försämrat blodflöde i venerna

Det kan finnas flera olika orsaker till problem med blodcirkulationen i venerna.

När du blir äldre kan venklaffarna få svårare att hålla tätt, och vadmusklerna kan bli svagare så att de inte orkar pressa blodet uppåt.

Om du har haft ett arbete där du har stått stilla mycket och under lång tid kan du få skador på de små blodkärlen, eftersom trycket ökar i venerna när du står still.

Graviditet eller övervikt kan öka risken. Bland annat är venerna extra belastade under en graviditet, eftersom de måste transportera mer blod. Om du är överviktig blir trycket uppifrån som belastar venerna högre.

Om du har fått en blodpropp i de djupt liggande venerna i benen, så kallad ventrombos, kan venklaffarna skadas. Proppen kan också täppa till ådern helt vilket också försämrar återflödet av blod till hjärtat.

Svårläkta bensår kan också ha andra orsaker och ofta är det en kombination av olika sjukdomar som ligger bakom. Ibland kan bensår uppkomma utan att blodflödet är försämrat, till exempel efter en skada eller en hudsjukdom, men det är mer ovanligt.

Tecken på nedsatt blodflöde i venerna

Om blodflödet i venerna är försämrat kan du få olika besvär. Det är till exempel vanligt att ett eller båda benen svullnar och att det spänner i benen. Du kan också få

  • mycket ont och känna dig tung i benet, besvär som lättar om du lägger benet högt
  • åderbråck, alltså slingriga, vidgade ådror på benen
  • torr hud som kliar
  • eksem runt ankeln
  • bruna eller lila missfärgade områden i huden, oftast runt ankeln
  • tjock, hård eller ärrliknande hud runt ankeln.

Vanligast hos äldre kvinnor

Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår som en av hundra får någon gång i livet. Venösa bensår är vanligast bland äldre kvinnor, men både män och kvinnor kan få dem och ibland i redan yngre åldrar.

Venösa bensår är inte ärftliga i sig, men orsakerna till dem kan ibland vara det.

Andra typer av bensår

Det finns olika typer av bensår, men venösa bensår och arteriella bensår är de vanligaste.

Arteriella bensår beror på att blodflödet i artärerna, som leder blodet ut från hjärtat till kroppens olika delar, är försämrad. Ibland är blodcirkulationen försämrad i både venerna och artärerna och vilket kan leda till så kallade kombinerade bensår.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

I första hand blir du undersökt av en läkare på en vårdcentral. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning, tittar på huden och känner på pulsådrorna i fötterna. Om såret ser infekterat ut kan ett bakterieprov tas från såret med hjälp av en bomullspinne.

För att undersöka hur blodcirkulationen i venerna fungerar använder läkaren en liten ultraljudsapparat, en så kallad handdoppler. Med den lyssnar läkaren på blodflödet i olika ådror i benet och kan till exempel höra om blod läcker tillbaka ner i benet.

Om det behövs får du en remiss till en hudläkare eller en kärlkirurg för fler undersökningar.

Du kan få en remiss för att göra en mer detaljerad undersökning med ultraljud, en så kallad duplex eller färgdopplerundersökning. Undersökningen visar kärlen och blodflödet på bild och görs ofta på ett speciallaboratorium eller på sjukhus.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Om blodcirkulationen i venerna är försämrad eller om benet är mycket svullet kan du lätt få eksem på benet. Därför är det viktigt att vårda huden noga om du har bensår, bland annat genom att smörja med mjukgörande kräm eller salva efter att du har duschat eller badat. Om huden kliar kan du använda kortisonkräm för att minska klådan.

Eksem kan också orsakas eller förvärras av att du är allergisk mot något ämne i det material som används i behandlingen. Det kan till exempel handla om ämnen som finns i häftmassa, lindor, salvor och krämer. Därför ska du aldrig experimentera med salvor på egen hand.

Ibland kan eksemet sprida sig till andra delar av kroppen. Om du har besvärliga bensår och hudproblem kan du få en remiss till en hudläkare för vidare utredning och behandling.

Blir såret infekterat kan rosfeber uppstå. Benet blir då rodnat, svullet med tilltagande värk. Feber är också vanligt. Orsaken är då en streptokockinfektion som kräver antibiotikabehandling

Fäll ihop

Att leva med bensår

Att leva med bensår

De flesta venösa bensår gör inte så ont, men det kan ta lång tid innan de läker. Om du har ont, svårt att sova eller inte kan röra dig som vanligt kan det självklart kännas jobbigt. Därför är det viktigt att få hjälp mot smärtan och sömnsvårigheterna.

Det är bra om du kan umgås med andra så att du inte isolerar dig, eftersom det kan göra att situationen känns ännu svårare.

Berätta för din läkare eller sjuksköterska hur du mår, så att du kan få det stöd och omhändertagande som du behöver.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-10-28
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Olle Nelzén, kärlkirurg, Uppsala Universitet och Skaraborgs Sjukhus


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-10-28