Bältros

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Bältros är en virussjukdom som oftast leder till att man får smärtor och vätskefyllda blåsor på huden. För att få sjukdomen måste man tidigare i livet ha haft vattkoppor.

Vattkoppor och bältros orsakas av ett herpesvirus. När man har haft vattkoppor stannar viruset kvar i kroppen resten av livet. Ibland kan det bli aktivt igen, till exempel när man blir äldre, och då får man bältros. Om man har bältros kan man smitta personer som inte tidigare har haft vattkoppor, så att de får vattkoppor. Men man får inte bältros av någon som har vattkoppor.

Symtom

Först får man oftast en brännande smärta i ett område på huden. Ibland kan man bli trött, yr, få feber eller huvudvärk. Efter ett par dagar kommer en rodnad på området där man har ont, och sedan får man blåsor som brukar klia. Blåsorna brukar ha formen av ett band eller bälte på ena sidan av kroppen, men försvinner inom ett par veckor.

Ibland sätter sig blåsorna på ögat, som då kan bli rött, känsligt för ljus och kännas torrt.

Smärtan i området där man har haft bältros försvinner oftast inom några månader. Hos äldre personer finns en ganska stor risk att smärtan blir kvar under mycket lång tid.

Behandling

Man bör hålla huden ren och undvika att klia på blåsorna. För att lindra klådan kan man duscha svalt, använda kylbalsam eller alsollösning. Mot smärtan kan man använda receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, men om dessa inte hjälper kan en läkare skriva ut andra läkemedel.

Om man är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar behöver man oftast bli behandlad med läkemedel som hämmar viruset.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har fått bältros kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Man ska omgående söka vård på en vårdcentral om man

  • är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar
  • har svår smärta eller känner sig mycket sjuk
  • misstänker att man fått bältros i närheten av ögonen
  • om man har blåsor på huden - även utanför det bältformade området.
Visa mer

Vad är bältros?

Vad är bältros?

Vanlig virussjukdom

Bältros är en virusinfektion som både män och kvinnor i alla åldrar kan få om de tidigare har haft vattkoppor. Även barn kan få bältros, men det är vanligast hos personer över 50 år.

Typiska symtom är att man får smärta och hudutslag med blåsor inom ett tydligt avgränsat område på ena sidan av kroppen. Ofta bildar utslagen formen av ett band eller bälte.

Utslag på ena sidan

Det första symtomet på bältros brukar vara en intensiv smärta i ett område på huden. Efter en till tre dagar uppstår en rodnad på huden där man har ont, och snart får man också blåsor. I början är blåsorna klara, men de mörknar efterhand.

Utslagen förekommer nästan alltid bara på ena sidan av kroppen och då i samma område där man haft ont. Det vanliga är att bältros sitter på överkroppen, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen. Dubbelsidig bältros kan förekomma, men det är ovanligt.

Bältros läker så småningom av sig själv. Hudutslagen torkar in inom en till två veckor och sårskorporna faller sedan av efter någon vecka. Smärtan i området där man har haft bältros försvinner oftast inom några månader. Hos äldre personer finns en ganska stor risk att smärtan blir kvar under mycket lång tid.

Bältros kan ge vattkoppor

Om man har bältros kan man inte smitta andra människor med bältros. Bältrosblåsorna kan däremot smitta och orsaka vattkoppor hos människor som aldrig har haft vattkoppor. Anledningen är att de två sjukdomarna orsakas av samma virus, varicella zoster, som kan spridas om blåsorna spricker.

När man har bältros bör man undvika att träffa personer med nedsatt immunförsvar som inte har haft vattkoppor. De kan bli allvarligt sjuka om de skulle få vattkoppor.

Man bör även undvika att ha kontakt med gravida kvinnor som inte har haft vattkoppor. Det gäller särskilt sent under graviditeten eftersom det då finns risk att barnet har vattkoppor när det föds, vilket kan vara ett allvarligt tillstånd.

Det finns också fall där man kan smitta även någon som har haft vattkoppor, men det är mycket ovanligt. Det gäller främst människor med påtagligt försvagat immunförsvar, till exempel på grund av cytostatikabehandling eller hiv-infektion.

Bältrosblåsorna innehåller virus och smittar tills alla blåsorna har försvunnit och täckts med sårskorpa.

Fäll ihop

Vad beror bältros på?

Vad beror bältros på?

Orsaker till bältros

Var femte människa får bältros någon gång under livet, vanligtvis efter att man fyllt 50 år. Bältros orsakas av viruset varicella zoster som tillhör familjen herpesvirus. Det är samma virus som orsakar den vanliga barnsjukdomen vattkoppor.

Man kan bara få bältros om man tidigare i livet har haft vattkoppor. De allra flesta har haft vattkoppor men symtomen kan ibland ha varit mycket lindriga. Viruset kan sedan ligga vilande i nervrötterna i många år och väckas till liv när man blir äldre, har en sjukdom eller av någon annan anledning fått ett försämrat immunförsvar, till exempel i samband med behandling med cytostatika eller en hiv-infektion. Men det finns för det mesta ingen direkt orsak till bältros. De allra flesta som insjuknar är i övrigt fullt friska.

Fäll ihop

Hur kan man minska risken för bältros?

Hur kan man minska risken för bältros?

Vaccination

Det finns ett vaccin mot bältros för personer över 50 år med fungerande immunförsvar. Hos personer över 60 år som vaccinerat sig minskar risken att få bältros med ungefär hälften och risken för långdragen smärta med två tredjedelar under en tid av tre år.

Den skyddseffekt som vaccinationen ger minskar med tiden och är allmänt lägre bland personer över 70 år.

Vaccinet Zostavax ingår inte i högkostnadsskyddet. Det innebär att man betalar hela kostnaden själv.

Fäll ihop

Fråga om råd

Stockholms län

Fråga om råd

Ring telefon 1177. Våra sjuksköterskor ger dig råd dygnet runt. Du kan också logga in på Mina vårdkontakter och skriva frågan - du får svar inom en timme.

Råd med tolk: på arabiska, tel 0771-1177 90 eller på somaliska, tel 0771-1177 91

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Smärta och blåsor

Det första symtomet på bältros brukar vara att man känner en brännande smärta eller pirrningar i huden. Man kan bli extremt känslig för beröring i området. Ibland kan man också få symtom som trötthet, yrsel, lätt feber eller huvudvärk innan utslagen dyker upp.

Efter en till tre dagar med värk uppstår en rodnad på huden som snart också får blåsor. I början är blåsorna klara men de mörknar efterhand. Inom en till två veckor har de torkat ut. Utslagen sitter på samma ställe där man har haft ont. Under perioden med blåsor och när de torkar in är det vanligt att man får klåda. Barn får samma typ av utslag som vuxna men smärtorna brukar vara lindrigare.

Om ögat är påverkat kan det bli rött, känsligt för ljus och kännas torrt. Ibland ser man suddigt eller till och med dubbelt. Ögonlocket kan svullna.

När utslagen läker kan de lämna efter sig ärr i huden. Smärtan i huden försvinner oftast inom några månader. Hos enstaka personer kan den bli kvar under mycket lång tid. Smärtan kan kännas hela tiden eller komma i omgångar.

Det är möjligt att få bältros vid flera tillfällen även om det är ovanligt.

Fäll ihop

Söka vård?

Söka vård?

När ska man kontakta vården?

Om man misstänker att man har fått bältros kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Man ska omgående söka vård på en vårdcentral om man

  • är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar
  • har svår smärta eller känner sig mycket sjuk
  • misstänker att man fått bältros i närheten av ögonen
  • om man har blåsor på huden - även utanför det bältformade området.
Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler. Lägg till din kommun eller stadsdel i sökrutan, så ser du vilka som ligger närmast dig.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid via e-tjänsten Mina vårdkontakter.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkare kan titta på utslagen

Det kan vara svårt att själv avgöra om man har fått bältros. Därför kan det vara bra att låta en läkare eller distriktssköterska titta på utslagen om symtomen tyder på denna sjukdom. När man har fått de typiska utslagen vid bältros, brukar läkaren fastställa diagnosen utan andra prov eller undersökningar.

Ifall man inte har utslag, utan bara smärta, kan det även finnas andra orsaker. Om smärtan går ner i benet kan det vara ischias. Smärta som känns över vänster bröstkorg kan tolkas som tecken på kärlkramp eller hjärtinfarkt. Men när man sedan inom ett par dagar väl fått de typiska utslagen vid bältros, brukar läkaren kunna ställa diagnosen utan svårigheter.

Om man har utslag i ansiktet, speciellt på ögonlock eller nästipp, kontrolleras ögat i ett ögonmikroskop för att se om hornhinnan har skadats.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vad kan man göra själv?

Ibland kan man få en infektion med bakterier i huden efter såren av blåsorna. För att undvika infektioner är det bra att duscha och hålla huden ren. Det är också bra om man kan undvika att klia och riva sönder blåsorna. Det kan till exempel vara till hjälp att täcka blåsorna med ett luftigt förband.

För att lindra klåda kan man duscha svalt. Kylbalsam, som finns att köpa på apotek, kan också användas mot klådan. Likaså kall alsollösning.

Mot smärtor kan man i första hand använda receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

När receptfria mediciner inte hjälper

Om de receptfria medicinerna inte hjälper ska man kontakta läkare för att få en lämplig behandling. I första hand behandlas smärtan med smärtstillande läkemedel eller antiinflammatoriska mediciner. Ibland krävs behandling mot smärtan med läkemedel som vanligen används för epilepsi eller depression. I vissa situationer kan det bli aktuellt att använda morfinpreparat eller nervblockader.

Virushämmande behandling

Om man är äldre än 50 år eller har försämrat immunförsvar, bör man snarast kontakta läkare om man misstänker bältros. Oavsett ålder bör man kontakta läkare om man har svår smärta, utslag i ansiktet eller känner sig mycket sjuk. Läkaren får då ta ställning till om virusinfektionen ska behandlas med läkemedel, så kallad antiviral behandling. För att behandlingen ska ha effekt måste den starta senast 72 timmar efter att utslaget börjat visa sig.

Risker med behandlingen

Behandlingen med läkemedel mot virus pågår under en vecka och medicinen tas i tablettform. De allra flesta tål medicinen utan problem. Men en del kan, trots den korta behandlingstiden, få biverkningar. Till de vanligare biverkningarna hör huvudvärk, magsmärtor, kräkningar och diarré. Behandlingen kan också ge mer allvarliga symtom som förvirring, hallucinationer och att vakenheten påverkas. Risken för dessa biverkningar ökar om njurarna inte fungerar som de ska, vilket är vanligast bland äldre människor. Om njurens funktion är nedsatt bör dosen justeras. Risken för allvarliga biverkningar kan också öka om man inte dricker tillräckligt med vätska.

Om man blir svårt sjuk

Om man har bältros som påverkar ögat bör en ögonläkare undersöka om hornhinnan har skadats. Människor som får bältros och har ett försämrat immunförsvar, kan ibland behöva sjukhusvård och behandling med antivirusmedel i droppform direkt i blodet.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Vissa får svårare symtom

Vissa människor drabbas värre av bältros. Om utslagen sätter sig i ansiktet, speciellt på ögonlock eller nästipp, kan även ögat vara påverkat. Då bör man bli undersökt av en ögonläkare så snart som möjligt, eftersom utslagen kan skada ögats hornhinna.

Hos de flesta försvinner smärtorna inom en till tre månader. Äldre personer med bältros får ibland mycket långdragen smärta som kan vara svår att behandla.

De personer som har ett försämrat immunförsvar kan få en allvarligare form av sjukdomen och kan ibland behöva sjukhusvård.

Fäll ihop

Bältros och graviditet och amning

Bältros och graviditet och amning

Ovanligt hos gravida

Bältros är ovanligt hos gravida. Sjukdomens förlopp är inte svårare hos gravida än hos andra som får bältros. Om en gravid kvinna får bältros har hon haft vattkoppor tidigare, och då har fostret redan fått antikroppar mot vattkoppor från henne och blir inte sjukt.

Om man har bältros bör man undvika att ha kontakt med gravida kvinnor som inte har haft vattkoppor. Det gäller särskilt sent under graviditeten, eftersom det då finns en risk att barnet har vattkoppor när det föds, vilket kan vara ett allvarligt tillstånd.

Om mamman får vattkoppor under den första hälften av graviditeten finns det en mycket liten risk för att fostret ska bli skadat.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-11-04
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Johan Berglund, läkare, specialist i allmänmedicin och professor i folkhälsovetenskap, Kompetenscentrum, Karlskrona.

Granskare:

Urban Hellgren, infektionsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2014-01-29
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans
Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden