Astma hos barn 0-12 år

Skriv ut (ca 15 sidor)

Astma är en sjukdom i luftvägarna som gör att det ibland blir svårt att andas. Det är vanligast att få astma under barndomen, men sjukdomen kan även komma senare i livet. Det finns olika slags astma hos barn. Vanlig astma kan förekomma i alla åldrar medan infektionsastma bara finns hos barn upp till ungefär 6-7 år. Astma behandlas med olika mediciner. Med rätt behandling kan man leva ett bra, aktivt liv utan hinder.

Skriv ut

En form av astma beror på att barnet har en inflammation i luftrören. Den kallas för vanlig astma eller äkta astma. Ofta har barnet också allergier eller eksem.

En annan form av astma ger besvär enbart vid förkylningar och infektioner i luftvägarna. Denna form kallas för infektionsastma, eller förkylningsastma. Barnet brukar få besvär under första levnadsåret, men besvären har nästan alltid försvunnit innan hen är 6-7 år.

Vid infektionsastma får barnet oftast behandling enbart så länge förkylningen pågår, vid vanlig astma behövs ofta behandling varje dag.

Om barnet är äldre än 12 år kan du läsa vidare i texten om astma hos äldre barn och vuxna.

Barn kan ha besvär från luftvägarna av många orsaker, ofta vid förkylning. Här kan du läsa mer om andra typer av andningssvårigheter hos barn.

Symtom

Symtom

Astma gör att luften får svårt att passera till och från lungorna, och det blir svårare att andas. Det blir ungefär som att hålla för näsan och andas genom ett sugrör.

Om barnet har astma som beror på en inflammation, är det vanligt att ha ett eller flera av dessa besvär:

  • Tung andning, eller onormal trötthet, när barnet anstränger sig.
  • Hosta när barnet anstränger sig.
  • Långvarig hosta vid förkylning.
  • Långvarig hosta utan annan förklaring, särskilt hosta på natten.
  • Pipande och väsande andning.
  • Attacker av andnöd, det vill säga att inte få luft.

Besvären kommer oftast i perioder. Om barnet har lindrig astma kan besvären vara mycket få, till exempel enbart vid förkylning eller tuffare ansträngning. Även hos barn med svårare astma brukar besvären variera. En del barn får bara besvär vid enstaka tillfällen medan andra kan ha besvär trots behandling.

Om barnet har infektionsastma får hen enbart besvär vid förkylningar och infektioner i luftvägarna. Andningen blir tung, ofta pipande och barnet får svårt att andas.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om du misstänker att ditt barn har astma ska du i första hand kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Ni kan söka vård på vilken vårdcentral eller barnläkarmottagning ni vill i hela landet.

Om barnet plötsligt får svårt att andas ska ni söka vård direkt på en vårdcentral, jourmottagning eller akutmottagning.

Om barnet har astma och besvären börjar komma oftare eller är svårare att stoppa, bör hen undersökas av läkare på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning.

Om barnet har astma och plötsligt får svårt att andas, och den egna medicinen inte hjälper, ska ni söka vård direkt på en vårdcentral, jourmottagning eller en akutmottagning.

Du ska ringa 112 om barnet får ett eller båda dessa besvär:

  • Får mycket svårt att andas trots luftrörsvidgande medicin.
  • Har svårt att ligga ner på grund av andningsbesvär.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Stockholms län

Söka vård och stöd i Stockholms län

Här hittar du Stockholms läns alla vårdcentraler och barnläkarmottagningar.

Om du behöver vård när vårdcentralen är stängd, kontakta närmaste närakut.

Om läget är akut och närakuterna har stängt, kontakta en akutmottagning. Gäller det ett livshotande tillstånd, ring 112.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Fäll ihop

Undersökningar och utredning

Undersökningar och utredning

För att läkaren ska kunna ställa diagnos behöver barnet genomgå en utredning. Det börjar med att barnet och föräldrarna berättar om besvären och när de kommer. Därefter görs en kroppsundersökning, då läkaren bland annat undersöker hur barnets andas genom att lyssna med ett stetoskop mot barnets bröst och rygg. Läkaren tittar också på hur bröstkorgen rör sig när barnet andas.

Sedan görs en allergiutredning. Om barnet är tillräckligt gammalt görs också ett lungfunktionstest. Lungfunktionstest kan oftast göras från 5-6 års ålder, det vill säga då barnet förstår hur hen ska göra, och kan genomföra testet. Ibland behövs ytterligare tester, men de görs enbart om läkaren är osäker på diagnosen.

Ibland kan det vara svårt att upptäcka astma hos barn, trots att de kan göra lungfunktionstest. Det beror på att barnet kan vara utan besvär just när undersökningarna görs. Då ställer läkaren diagnosen utifrån vad ni berättar. Barnet brukar också få prova läkemedel under en tid för att se om de hjälper. Detsamma gäller när hen är för litet för att göra lungfunktionstest.

Allergitest och blodprov ingår alltid

En allergiutredning ingår alltid i en astmautredning för att se om barnet har allergi. Barnet och föräldrarna får berätta om det är något hen inte verkar tåla. Ofta handlar det om allergi mot björk, gräs, pälsdjur eller födoämnen.

Ibland görs allergipricktest, ibland får barnet lämna blodprov. Båda är lika bra. Ett blodprov kan tas på alla mottagningar och vårdcentraler, medan en allergipricktest oftast bara görs där det finns allergisjuksköterska. Det tar ungefär en vecka att få svar från blodprovet, svar på allergipricktesten får ni direkt. Allergipricktesterna brukar oftast testa de vanligaste ämnen som barn har allergi mot, till exempel pollen, pälsdjur, kvalster och mögel. Ett blodprov kan också användas för att utreda om barnet har allergi mot mer ovanliga ämnen. Om läkaren misstänker att barnet har födoämnesallergi behövs ofta en födoämnesprovokation. Det innebär att barnet får äta eller dricka en liten mängd av den mat eller dryck som läkaren tror att barnet är allergisk mot. Sedan ökas mängden mat allteftersom för att se om det ger besvär.

Spirometri är vanligaste metoden

Spirometri är den vanligaste metoden för att testa lungfunktionen. Undersökningen kan göras på nästan alla vårdcentraler och barnläkarmottagningar. Barnet får då blåsa allt vad hen kan i ett rör som är kopplat till en mätare, för att undersöka hur mycket luft hen kan blåsa ut på en sekund. Mängden luft barnet blåser ut på en sekund mäter hur trånga luftvägarna är. Därefter får hen andas luftrörsvidgande medicin, och undersökningen upprepas efter 15 minuter. Denna form av upprepning kallas reversibilitetstest. Om lungfunktionen blir klart bättre av luftrörsvidgande medicin tyder det på att barnet har astma.

PEF-mätning

Lungfunktionen kan också testas med en PEF-mätare. Barnet blåser då allt vad hen kan i ett litet rör. PEF-mätaren mäter hur fort barnet kan blåsa ut luften, alltså hur snabbt luften flödar. Även med PEF-mätare går det att göra reversibilitetstest, men PEF-mätaren är mindre noggrann än spirometer. Därför används oftast inte PEF-mätare längre för reversibilitetstest.

PEF-mätare används vid variabilitetstest. Det är ett test som kan ingå för att läkaren ska upptäcka och ställa diagnos. Då har barnet en mätare hemma och blåser morgon och kväll under en till två veckor, för att visa hur mycket luftflödet varierar från en dag till en annan. Om barnet blåser klart bättre vissa dagar, och sämre andra dagar, tyder det på att barnet har astma.

Många har en egen PEF-mätare för att kunna mäta hemma. Den skrivs ut på hjälpmedelskort. Ibland får man låna en mätare på mottagningen.

Andra tester och speciella undersökningar

NO-mätning

Vissa vårdcentraler och barnläkarmottagningar använder mätare som mäter kväveoxid i utandningsluften. NO är en förkortning för kväveoxid. Vid en allergisk inflammation i luftrören, till exempel vid astma, finns mer kväveoxid i luften man andas ut. Barnet blåser under några sekunder i ett rör, som är kopplat till en mätare. Mätning av kväveoxid är ett komplement till andra undersökningar. Resultaten kan vara till hjälp, både när läkaren ska avgöra om barnet har astma och för att följa upp hur behandlingen fungerar.

Ansträngningstest och provokationstester

Ibland är det svårt för läkaren att avgöra om barnet har astma. Barnets besvär kan till exempel vara svåra och otydliga att tolka, eller bara uppstå i speciella situationer. Då används ibland provokationstester och ansträngningstester. De innebär att barnet får göra sådant som tillfälligt kan göra lungfunktionen sämre. Lungfunktionen mäts flera gånger under testet för att jämföra hur barnet andas.

Testerna kan göras på flera olika sätt, till exempel att barnet springer på ett löpband, genom att andas torr luft under några minuter, eller genom att andas in ökande doser av olika retande ämnen. Vid obehandlad astma är luftrören känsligare, därför försämras lungfunktionen mer hos barn med astma jämfört med barn som inte har astma.

Barnet måste oftast vara åtminstone 6-7 år för att klara av att genomföra testerna, eftersom de kräver att barnet kan medverka, till exempel att hen måste springa på ett löpband.

Röntgenundersökning

Även om astma är en sjukdom som drabbar lungorna och luftvägarna ingår vanligtvis inte lungröntgen eller andra röntgenundersökningar, eftersom de som regel inte behövs. Det brukar räcka med lungfunktionstest och allergitest. Däremot brukar de yngsta spädbarnen få göra lungröntgen, eftersom medfödda missbildningar av lungor och luftvägar kan ge besvär som liknar astma. Ibland används även röntgen till äldre barn, när diagnosen är oklar eller behandlingen inte fungerar.

Fäll ihop

Vad kan utlösa astmabesvär och astmaattacker?

Vad kan utlösa astmabesvär och astmaattacker?

Det finns faktorer som kan ge astmabesvär eller göra besvären värre. Ibland kallas de för triggerfaktorer.

Olika barn är olika känsliga, men de vanligaste faktorerna är:

  • Förkylningar. Oavsett vilken typ av astma barnet har så är det framförallt förkylningar som orsakar svårare astmabesvär och astmaattacker. Alla typer av luftvägsinfektioner kan ge besvär.
  • Fysisk ansträngning. Fysisk ansträngning är en av de vanligaste orsakerna till att besvären blir värre vid vanlig astma. Men om astman är välbehandlad ska barnet kunna leka och idrotta i stort sett som barn utan astma, bara hen förbereder sig innan med uppvärmning och ibland några extra doser medicin.
  • Kall luft, rök och damm. Många barn med vanlig astma får mer besvär av kall luft, rök och damm.
  • Ämnen som barnet är allergiskt mot. Barn som har astma som orsakas av allergi kan få mer besvär av ämnen som de är allergiska mot, så kallade allergener. Är hen till exempel allergiskt mot gräs kan lek eller fotbollsspel på gräsplan ge mer astmabesvär.
  • Dofter och starka lukter. En del som har vanlig astma är känsliga för starka dofter och lukter, till exempel parfym.
Fäll ihop

Det kan ni göra själva för att undvika besvär

Det kan ni göra själva för att undvika besvär

Förutom att barnet får medicin behöver ni undvika sådant som kan göra besvären vid vanlig astma värre. Därför är det viktigt att tänka på följande saker:

  • Barn och föräldrar behöver god kunskap om sjukdomen, vad som ger besvär och hur den behandlas. De flesta vårdcentraler och barnläkarmottagningar erbjuder någon typ av astmautbildning, antingen individuellt eller i grupp. Det kallas ofta för astmaskola. Barn och vuxna behöver också vara delaktiga i behandlingen. I takt med att barnet blir äldre och mer mogen behöver hen få ta ett ökat ansvar för behandlingen. En skriftlig behandlingsplan brukar hjälpa.
  • Se till att barnet tar sina mediciner, och tar dem på rätt sätt.
  • Barn som har allergi ska inte i onödan utsättas för det de är allergiska emot. Man bör till exempel inte ha hund om barnet är allergiskt mot hund. Däremot bör man inte undvika sådant barnet inte är allergiskt mot, i tron att det skulle skydda mot astma eller allergi.
  • Om det finns fuktskador och dålig ventilation i bostaden bör det åtgärdas.
  • Undvika all slags tobaksrökning, då medicinerna fungerar sämre och röken gör mer skada hos den som har astma än hos andra. Det är viktigt att barn med astma inte börjar röka. En del får också ökade besvär av röklukt.
  • Träna och röra på sig. Det finns forskning som visar att barnet som har astma får mindre astmabesvär av fysisk aktivitet. Noggrann uppvärmning är extra viktigt då det minskar risken för att få astmabesvär som beror på ansträngning.
  • Barnet behöver gå på regelbundna återbesök, för att se om behandlingen fungerar och om sjukdomen är under kontroll.
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Förr innebar vanlig astma betydande begränsningar. Nu är behandling och mediciner så effektiva att med rätt behandling ska barn kunna leka, idrotta och leva ett aktivt och bra liv utan några egentliga hinder.

Oavsett vilken form av astma barnet har behövs läkemedel. Det finns många olika slags läkemedel mot astma. Nedan ges en kort sammanfattning av de olika läkemedelsgrupperna. Här kan du läsa mer om läkemedel vid astma, hur de fungerar och vad man bör tänka på.

Luftrörsvidgande mediciner

Vid alla typer av astma används mediciner som snabbt öppnar och vidgar luftrören, genom att luftrörens muskler slappnar av. Vid lindriga och väldigt tillfälliga besvär kan det vara tillräcklig medicinering. De vanligaste luftrörsvidgande medicinerna är beta 2-stimulerare. De används både vid akuta astmaanfall och vid behov för att förebygga eller behandla tillfälliga astmabesvär.

Inflammationsdämpande mediciner

Om besvären kommer oftare används även mediciner som dämpar inflammationen i luftvägarna och gör dem mindre känsliga. De används förebyggande under en längre tid. Barn brukar få dessa läkemedel om de har andningsbesvär fler än två gånger per vecka, om astman hindrar dem i deras dagliga aktiviteter, eller om de får svåra attacker av astma. Vanliga typer av inflammationsdämpande läkemedel är kortison och antileukotriener.

Övriga astmamediciner

Vid svårare astma, eller när barnet inte tål de vanliga medicinerna, kan barnet behöva andra mediciner. Det kan vara olika inflammationsdämpande läkemedel, och även luftrörsvidgande läkemedel som har lång effekt.

Behandling vid vanlig astma

Om barnet har astma som beror på en inflammation används både inflammationsdämpande och luftrörsvidgande läkemedel.

De flesta barn med vanlig astma använder inflammationsdämpande läkemedel varje dag, för att förebygga besvären. De tar också luftrörsvidgande läkemedel med snabb effekt, vid behov och före träning. Det är viktigt att alltid ha med sig medicinen.

Mål med behandlingen vid vanlig astma

De här är målen med behandlingen vid vanlig astma:

  • Barnet klarar normala fysiska aktiviteter, även lek och idrott.
  • Barnet behöver luftrörsvidgande medicin högst två gånger per vecka, om inte medicinen tas i förebyggande syfte inför tuffa fysiska träningspass.
  • Barnet har inte någon hosta eller astmabesvär på natten.
  • Barnet har inte några svåra astmaattacker.
  • Barnets lungor fungerar normalt.
  • Barnet har inte några besvärande biverkningar av medicinen.

Om det inte fungerar bör du diskutera med läkare vad som kan göras för att barnet ska må bättre.

Behandling av infektionsastma

Barn som har infektionsastma har bara besvär vid förkylningar. Oftast får barnet luftrörsvidgande läkemedel när förkylningen pågår. Om besvären blir svåra kan barnet även få inflammationsdämpande läkemedel när förkylningen pågår.

Om det inte hjälper, eller om astmabesvären kommer ofta, brukar barnet få förebyggande medicinering på samma sätt som vid vanlig astma. Det beror på att det inte alltid går att avgöra om det är infektionsastma, eller om det är vanlig astma som framförallt ger besvär vid förkylningar.

Mediciner som barnet andas in

Oftast används olika typer av mediciner som andas in. Det kallas att inhalera. Medicinerna tas med sprej eller med pulver i en inhalator. För att få i sig läkemedlet är det mycket viktigt att inhalatorn används på rätt sätt. Både barn och vuxna bör träna tillsammans med sjuksköterskan på mottagningen.

Yngre barn behöver hjälp av någon vuxen och särskilda hjälpmedel för att kunna inhalera läkemedel. Oftast används en andningsbehållare, även kallad spacer, med en andningsmask.

Behandling vid allergi

Om astmabesvären beror på allergi finns ytterligare två behandlingsformer. En är allergivaccination, även kallad hyposensibilisering. Då får barnet sprutor under cirka tre års tid för att minska allergikänsligheten. Den här behandlingen är vanligast hos barn som får astma av pollen eller katt. Vaccinationen ger mindre allergi mot de ämnen som barnet har vaccinerats mot, och då blir också astman lättare att behandla. Den andra behandlingsmetoden används bara vid mycket svår allergisk astma, när andra medicinerna inte ger tillräcklig effekt. Behandlingen innebär att barnet med två till fyra veckors mellanrum får en spruta med ett så kallat biologiskt läkemedel som gör att barnet inte reagerar allergiskt. Då blir astman mycket lättare att behandla.

Vad kan ni göra om det blir sämre?

Flera saker kan göra att astma plötsligt blir sämre. En förkylning leder nästan alltid till att astman blir sämre, eller mycket sämre. Men personer som har astma, och också är kraftigt allergiska, kan få en astmaattack om de kommer i kontakt med eller äter något de är allergiska mot.

En astmaattack gör att det blir akut svårare att andas. Ett annat ord för attacken är astmaanfall. Inom vården kallas det också exacerbation. Om astmaattacken blir lindrig eller svårare beror bland annat på hur känsliga luftvägarna är och hur välbehandlad astma är.

Vid en förkylning behöver medicineringen ändras och det är viktigt att man vet hur. Helst bör instruktionerna finnas nedskrivna i behandlingsplanen.

Behandlingsplan

Med en behandlingsplan kan föräldrar och äldre barn själva ändra medicineringen om det behövs. Det bästa är att tillsammans med läkaren göra en skriftlig behandlingsplan för hur medicineringen bör anpassas. Planen kan till exempel innehålla hur ni gör om barnet plötsligt blir mycket sämre, vid luftvägsinfektioner, vid försämrade PEF-värden, under pollensäsong, inför träning och under de perioder då barnet inte har några symtom.

Man ska få information om olika behandlingar

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var barnet kan få behandling. På så sätt kan man vara med och besluta vilken behandling som passar.

Barn ska vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Om det behövs tolkning till andra språk kan ni ha rätt att få det. Ni kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Ju äldre barnet är, desto viktigare blir det att barnet själv deltar i diskussioner och beslut om behandlingen. Det blir särskilt viktigt under tonåren. Barnet behöver gradvis förberedas för ett eget ansvar när det gäller diskussioner och beslut om sin situation. Det kan till exempel vara vilka mediciner barnet ska ha och hur de ska tas, om andra behandlingar, yrkesval och andra eventuella följder av astman.

Mediciner som kan behöva undvikas vid astma

En del som har astma kan få svåra astmabesvär av värkmediciner som innehåller acetylsalicylsyra, och av antiinflammatoriska läkemedel. Det gäller särskilt vuxna med astma, men även en del barn kan reagera.

Vid värk och feber brukar därför personer med astma rekommenderas läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Kontakta gärna barnets läkare om ni undrar över vilka värkmediciner ditt barn kan använda, särskilt om barnet på grund av andra sjukdomar behöver särskild värkmedicin.

Fäll ihop

Vad är astma och vad beror det på?

Vad är astma och vad beror det på?

  • Vad händer i kroppen när du har astma?

    Vid astma blir luftrören trängre.

    Mer information
    Vad händer i kroppen när du har astma?

    Vid ett astmaanfall sker flera saker samtidigt i luftrören. Muskulaturen drar ihop sig (2), slemhinnan svullnar (3), och det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören. Att det blir svårt att andas beror alltså på att luftrören blir trängre som en följd av sammandragningen och den ökade slembildningen. Bild (1) visar normalt luftrör.

Astma är en sjukdom i luftrören, som gör det svårare att andas.

Barn kan ha två typer av astma:

  • Infektionsastma.
  • Vanlig astma.

Vad som orsakar de olika typerna skiljer sig åt.

Infektionsastma, även kallad förkylningsastma

Det är inte riktigt klart vad infektionsastma beror på. Men forskning tyder på att luftrören är för trånga och mjuka, för att de ännu inte har växt klart. Barnet får besvär när det är en infektion i luftvägarna, framförallt vid förkylning. Barnet kan inte hålla luftrören öppna så länge infektionen pågår, men så snart den har gått över kan barnet andas som vanligt igen. Denna typ av astma kallas även förkylningsastma.

Besvären brukar börja tidigt, oftast under första levnadsåret. I takt med att barnet växer så blir luftvägarna stabilare, vilket gör att besvären försvinner inom något eller några år. De försvinner oftast innan barnet är 6-7 år.

De första två gångerna ett barn får astmaliknande besvär används diagnosen obstruktiv bronkit. Från tredje gången används diagnosen infektionsastma. I många länder räknas inte infektionsastma som astma.

Vanlig astma, även kallad äkta astma

Vanlig astma beror på en inflammation i luftrörens slemhinna. Luftrören svullnar och det blir svårt för luften att komma till och från lungorna. Slemhinnan i luftrören blir extra känslig av inflammationen, och reagerar lättare på vissa ämnen som exempelvis pollen och pälsdjur. Det är inte riktigt klart varför det blir en inflammation, men en förklaring är allergi.

Vid ett astmaanfall händer flera saker samtidigt i luftrören. Slemhinnan i luftrören svullnar, musklerna runt luftrören dras ihop och det bildas segt slem som kan täppa igen de små luftrören som leder ut i lungorna. Det blir då tungt att andas och det kan pipa eller väsa när barnet andas.

Vid välbehandlad astma är inflammationen under kontroll, luftvägarna är inte längre svullna och de tål att utsättas för ansträngning, kall luft och många av de irriterande ämnen barnet utsätts för till vardags.

De flesta som får astma får det som barn. Men man kan få sjukdomen när som helst i livet. Som vid många andra sjukdomar är både ärftlighet och miljö av betydelse. Barn kan ärva en ökad risk för att få astma eller allergi, men det behöver inte bli så.

Vanlig astma kan lindras eller försvinna under uppväxten.

Allergisk eller icke-allergisk astma

Vanlig astma kan i sin tur delas in i allergisk astma och icke-allergisk astma. Med allergisk astma menas att barnet har allergi mot något ämne. Vid icke-allergisk astma har barnet inga allergier. Inflammationen i luftvägarna är ändå oftast av samma typ. Det innebär att nästan alla de läkemedel som används vid allergisk astma kan användas vid icke-allergisk astma.

Många barn som har vanlig astma har också allergi. Nästan alla barn i skolåldern som har astma har allergi. Det innebär att barnet kan få astmabesvär av det som hen är allergisk mot, till exempel pollen, pälsdjur, kvalster, eller att barnet kan få besvär om hen äter eller dricker något hen inte tål.

Barn som har allergisk astma har ofta även eksem.

Det finns både en snabb allergisk reaktion som kommer inom 20 minuter, och en långsammare som kommer först efter fem till sex timmar. Därför kan besvären komma flera timmar efter att barnet har varit i kontakt med något hen är allergisk mot. Vid allvarliga födoämnesreaktioner brukar dock besvären komma snabbt.

Fäll ihop

Återbesök och astmakontroller

Återbesök och astmakontroller

Barn som har astma går på regelbundna återbesök minst en gång om året. Hur ofta det sker beror på barnets ålder och hur svår astma barnet har. I stort sett alla barnläkarmottagningar och vårdcentraler har särskilda team som sköter patienter med astma, och i princip alla mottagningar kan göra lungfunktionsmätning med spirometri.

Vid återbesöken undersöks om barnet mår bra och om medicineringen fungerar. Barnet får själv berätta hur hen mår, med stöd från föräldrar. Äldre barn och tonåringar bör få ta ett allt ökande ansvar för astmabehandlingen och medicineringen, vilket innebär att de också ensamma får tala med läkaren eller sjuksköterskan.

Vid återbesöket

När barnet går på återbesök brukar detta ingå:

  • Genomgång hur barnet mår och om astman ger några besvär. Läkaren brukar fråga hur barnet klarar fysisk ansträngning, till exempel lek, idrott i skolan och på fritiden. Läkaren frågar också om barnet får hosta eller tung att andas när hen anstränger sig, om förkylningar blir långdragna, om barnet haft några astmaattacker och om hen har natthosta, och hur ofta barnet behöver ta luftrörsvidgande mediciner. Är barnet allergiskt brukar också läkaren ställa frågor om barnets allergi, vad som ger besvär och hur det hanteras. Läkaren vill också gärna veta om det är något barnet avstår ifrån på grund av astma eller allergi, då det ofta finns lösningar som man kanske inte själv har tänkt på.
  • De flesta mottagningar brukar använda ett frågeformulär som mäter hur väl barnet mår och hur behandlingen fungerar. Från fyra års ålder svarar barnet tillsammans med föräldrar på frågorna, från tolv års ålder svarar hen själv.
  • Läkaren gör en kroppsundersökning, vilket bland annat innebär att lyssna på barnets lungor och hjärta.
  • Om barnet är 5-6 år eller äldre undersöks lungfunktionen åtminstone en gång årligen.
  • Barnet får mäta och väga sig. Om barnet regelbundet använder inhalationskortison mäts hen en till två gånger per år, eftersom kortison kan påverka att barnet växer. Sjuksköterskan brukar kontrollera om barnet kan ta sin medicin på rätt sätt. Då och då brukar man gå igenom hur man inhalerar, det är extra viktigt när barnet får ett nytt läkemedel att inhalera.
Fäll ihop

Att leva med astma

Att leva med astma

För en del är astma en sjukdom som finns med en kortare tid, för andra blir astma en del av vardagen i många år. Det finns några saker att tänka på vid astma, här ges några exempel.

Träning och idrott

Behandling och mediciner gör att det går att leva i stort sett lika aktivt som barn utan astma. Träning och idrott brukar därför inte vara något problem. Barn uppmuntras att träna och idrotta, och det kan vara bra för barn att veta att många elitidrottare på toppnivå har astma.

Noggrann uppvärmning är däremot alltid viktigt, då det minskar risken för att få astmabesvär som beror på ansträngning. Barnet brukar också ofta behöva ta luftrörsvidgande medicin i förebyggande syfte innan.

Allergi

Även om dagens astmabehandling är väldigt effektiv, så kan allergi innebära begränsningar i det dagliga livet. Har barnet pälsdjursallergi ska man till exempel inte ha egna djur eller rida och sköta hästar. En del barn med astma har också svår allergi mot björk och gräspollen som gör att våren och sommaren kan bli besvärliga. Om barnet har allergi mot någon mat kan det innebära oro hos såväl barn som föräldrar.

Men i många fall går det dock bra att ha tillfällig kontakt med djur, och att klara våren och sommaren med hjälp av allergimediciner. För många barn som har svår allergisk astma har de nya så kallade biologiska läkemedlen gjort det mycket bättre. Astman har blivit bättre och läkemedlet dämpar också annan allergikänslighet mot till exempel pälsdjur, pollen och födoämnen.

Tonårsperioden

I tonåren vill man ogärna vara annorlunda när det gäller hälsan. Många tonåringar ifrågasätter därför sin sjukdom med risk för att de slutar ta sina mediciner, ibland utan att berätta för varken föräldrar eller läkare att de har slutat. Ofta kan de glömma att ta medicinen. Tonåringen måste därför få ha en egen och öppen dialog med läkaren och sjuksköterska, och att själv få diskutera och ifrågasätta diagnosen och behandlingen. Ibland händer det att tonåringen absolut vill sluta ta medicinen, för att testa. I sådana fall bör det göras i samförstånd med läkaren. Då behöver flera återbesök planeras in, för att läkaren ska kunna upptäcka om tonåringen blir sämre.

Tobaksrökning

Tobaksrök gör att hälsan blir sämre, och ökar risken för lungcancer, hjärt-kärlsjukdom och andningssvikt. Om man har astma blir det även fler försämringar, dels att läkemedlen mot astma fungerar sämre och dels att lungorna snabbare skadas av tobaksröken jämfört med personer som inte har astma. Därför är det bra om den som har astma inte utsätts för tobaksrök, även passiv rökning. Om man har astma ska man helst inte röka.

Yrkesval

De flesta yrken är i dag sådana att astma i sig inte är något större problem. Men det finns undantag, och saker man kan behöva tänka på. Läs mer om detta i texten om astma när man är vuxen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 15 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-11-13
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bill Hesselmar, barnläkare, specialist i barn- och ungdomsallergologi, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-11-16