Läkemedel vid kärlkramp

Skriv ut (ca 12 sidor)

Kärlkramp behandlas nästan alltid med olika läkemedel. Dessa kan minska besvär som bröstsmärta och andfåddhet när du anstränger dig. Dessutom kan risken för hjärtinfarkt i framtiden minska.

Skriv ut

När läkaren har konstaterat eller starkt misstänker att du har kärlkramp får du oftast börja med läkemedel direkt. Detta gäller även om utredningen inte är helt avslutad med till exempel undersökningar som arbets-EKG eller kranskärlsröntgen.

När får jag de olika läkemedlen?

När får jag de olika läkemedlen?

Läkemedelsbehandlingen brukar börja med att du får en kombination av blodproppshämmande läkemedel som innehåller en låg dos acetylsalicylsyra, snabbverkande nitrater och beta-blockerare.

Om du inte kan ta beta-blockerare, till exempel på grund av astma, kan du i stället få en långverkande nitrat, en kalciumflödeshämmare, läkemedlet Procoralan eller kanske en kombination av några av dessa läkemedel. Om du inte tål acetylsalicylsyra finns andra blodproppshämmande medel.

När läkaren har konstaterat att du har kärlkramp kan du även få blodfettsänkande läkemedel för att motverka försämring av åderförfettningen och förebygga hjärtinfarkt. Oftast får du en så kallad statin, vanligen med det verksamma ämnet simvastatin, ibland i kombination med något annat blodfettsänkande läkemedel.

Om du har kärlkramp, har haft hjärtinfarkt och får hjärtsvikt eller mycket högt blodtryck kan du även få en ACE-hämmare.

Du kan behöva ta flera olika läkemedel

Kärlkramp är en av de sjukdomar där läkemedlens positiva effekter är bäst kartlagda i vetenskapliga undersökningar. Du kan behöva kombinera olika läkemedel som ibland kan ge biverkningar. Därför är det bra att prata med din läkare för att få kunskap om medicineringens syfte, hur läkemedlen verkar och vilka eventuella biverkningar de kan orsaka. 

Fäll ihop

Blodproppshämmande läkemedel

Blodproppshämmande läkemedel

Risken att få hjärtinfarkt ökar när du har kärlkramp. En hjärtinfarkt kan uppstå genom att en blodpropp bildas vid en åderförfettning i hjärtats kranskärl. Proppen kan helt täppa till blodflödet i kärlet så att en vävnadsskada uppstår i hjärtmuskeln – du har då fått en hjärtinfarkt. Risken för att detta ska hända kan minskas med bland annat blodproppshämmande medel.

När används blodproppshämmande läkemedel vid kärlkramp?

Nästan alla som har kärlkramp får blodproppshämmande läkemedel, om inte överkänslighet eller annan medicinering hindrar.

Oftast får du dagligen ta en mindre dos av det verksamma ämnet acetylsalicylsyra. Om du är överkänslig mot detta kan du få läkemedel som innehåller klopidogrel.

Om du har så kallad instabil kärlkramp eller andra sjukdomar där risken för hjärtinfarkt är speciellt stor, samt under de första månaderna efter en ballongvidgning, kan du få acetylsalicylsyra kombinerat med klopidogrel eller ticagrelor. Det senare är nyare blodproppshämmande medel.

Vanligen får du klopidogrel eller ticagrelor i några månader upp till något år efter en ballongvidgning eller efter en period av instabil kärlkramp. Därefter brukar behandlingen avslutas och man fortsätter med enbart acetylsalicylsyra.

Så här fungerar blodproppshämmande läkemedel

Läkemedlen minskar vidhäftningsförmågan i blodplättarna, de så kallade trombocyterna, och förhindrar att de klumpar ihop sig och bildar blodproppar i kranskärlen. På så sätt minskar risken för hjärtinfarkt.

Viktigt

Avbryt inte behandlingen med blodproppshämmande läkemedel utan att först rådgöra med läkare. Om du avbryter behandlingen kan risken för blodpropp i hjärtats kranskärl öka. Blodproppshämmande läkemedel ökar risken för blödningar något. Det är därför viktigt att alltid tala om att du tar dessa läkemedel om du ska genomgå något kirurgiskt ingrepp, även hos tandläkaren.

Tar du något blodproppshämmande läkemedel bör du inte samtidigt använda smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel, så kallade NSAID, utan att ha rådgjort med din läkare. Det gäller till exempel Ipren, Ibuprofen, Diklofenak, Voltaren, Naproxen och Pronaxen, men även acetylsalicylsyra i till exempel Treo. Vissa av dessa smärtstillande läkemedel kan köpas receptfritt.

Biverkningar

Acetylsalicylsyra kan leda till magbesvär, till exempel sveda i magen eller matstrupen. Ofta kan du ändå fortsätta med acetylsalicylsyra om du samtidigt skyddar magslemhinnan med läkemedel som minskar produktionen av magsyra, till exempel läkemedel som innehåller omeprazol.

Andra läkemedel

I vissa fall kan det blodförtunnande ämnet warfarin, som finns i Waran, användas vid kärlkramp. Läkemedlet används framför allt när risken för att blodproppar bildas är ökad, som till exempel om du förutom kärlkramp även har förmaksflimmer.

Läkemedel som tillhör gruppen blodproppshämmande läkemedel

Exempel på blodproppshämmande läkemedel som används vid stabil eller instabil kärlkramp är läkemedel som innehåller

Fäll ihop

Nitrater

Nitrater

Nitrater finns i snabbverkande och i mer långverkande former.

Snabbverkande nitrater

Snabbverkande nitrater tar du under tungan, så kallade resoribletter, eller under läppen, så kallade buckaltabletter. De finns också som spray, som tas under tungan.

Snabbverkande nitrater används för att häva akuta kärlkrampsanfall. Du märker effekten redan inom någon minut. De verkar under ganska kort tid, resoribletter och spray i upp till en halvtimme.

Du kan också ta de snabbverkande nitraterna i förebyggande syfte. Om du skall anstränga dig och vet att du brukar få kärlkramp, kan du ta en tablett just innan du börjar. Buckaltabletter lägger du istället under läppen på liknande sätt. Dessa tabletter smälter inte utan tas ut ur munnen när ansträngningen är avslutad.

Snabbverkande nitrater bör du alltid ha med dig om du har kärlkramp.

Långverkande nitrater

Långverkande nitrater tas i första hand förebyggande mot kärlkramp. De finns som tabletter, kapslar och plåster (används sällan). Långverkande tabletter och kapslar tas oftast en gång om dagen. De får inte tuggas eller krossas.

Ett av dessa läkemedel, Sorbangil, går även att använda även vid plötsliga anfall om du tuggar tabletterna.

Långverkande nitrater används ofta i kombination med beta-blockerande läkemedel om du inte blir besvärsfri med beta-blockerare.

Så här fungerar nitrater

Bröstsmärtorna vid kärlkramp uppstår när hjärtat på grund av psykisk eller fysisk ansträngning behöver pumpa ut mer blod för att tillfredsställa kroppens ökade behov av syre och näring. Om inte hjärtats egna blodkärl, kranskärlen, kan leverera mer blod på grund av förträngningar uppstår brist på syre och näring i hjärtmuskeln. Då kan du känna obehag, tryck eller smärta i bröstet.

När du tar en snabbverkande nitrat tas det verksamma ämnet upp i blodet via slemhinnan i munnen. Det verkar snabbt genom att vidga kroppens blodkärl. Genom att blodkärlen ute i kroppen vidgas avlastas hjärtmuskeln, syrebristen minskar och bröstsmärtorna släpper.

De långverkande nitraterna ger en mera långvarig avlastning av hjärtat som kan förebygga att du får bröstsmärta vid ansträngning.

Viktigt

Nitrater ska inte kombineras med läkemedlet Viagra eller liknande läkemedel mot impotens. Om du gör det riskerar du att få ett kraftigt blodtrycksfall, som kan utlösa ett kärlkrampsanfall eller en hjärtinfarkt.

Avbryt aldrig en regelbunden behandling med långverkande nitrater på egen hand. Om du gör det kan blodtrycket stiga plötsligt och du kan få ett kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis i samråd med läkare.

I vissa fall kan du utveckla tolerans mot nitrater. Det innebär att dosen måste ökas för att läkemedlet ska ge samma effekt som den gjorde i början. Men om du följer läkarens dosering uppstår sällan sådana problem.

Snabbverkande tabletter måste förvaras i sin originalförpackning tills de används. Förvara inte tabletterna lösa, till exempel i fickan eller i en doseringsask, för då kan det verksamma ämnet avdunsta.

Det är viktigt att veta hur många doser du kan ta vid ett kärlkrampsanfall och när du ska söka sjukvård. Oftast rekommenderas att du söker vård om smärtan inte avtagit inom 15 till 20 minuter efter att du har tagit läkemedlet. Du kan oftast ta en andra dos nitroglycerin cirka fem minuter efter den första om denna inte har hjälpt. Detta förutsätter att du inte har blivit yr eller fått någon annan besvärande biverkan. Det är bra att fråga sin läkare om hur många doser det går att ta i samband med ett anfall av kärlkramp.

Biverkningar

En del personer som använder nitrater kan få huvudvärk, yrsel, sänkt blodtryck, hjärtklappning eller ansiktsrodnad, särskilt i samband med de första doserna. Det beror på att läkemedlet vidgar blodkärlen. Oftast försvinner biverkningarna efter någon veckas användning.

I sällsynta fall kan blodtrycksfallet bli så kraftigt att du svimmar. Därför är det lämpligt att du, om det är möjligt, sitter ner när du tar snabbverkande nitrater.

Läkemedel som tillhör gruppen nitrater

Exempel på snabbverkande nitrater är

Exempel på långverkande nitrater är

Fäll ihop

Betablockerare

Betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa så kallade stresshormoner ökar i blodet stiger blodtrycket och belastningen på hjärtat ökar. Då måste hjärtat arbeta hårdare och hjärtmuskeln behöver mer syre.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för stresshormonerna, så kallade beta-receptorer. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt.

Vilka beta-blockerare används vid kärlkramp?

Det finns två typer av betablockerare: icke-selektiva och selektiva. Vid kärlkramp, liksom vid högt blodtryck, används selektiva betablockerare i första hand. Ofta används något läkemedel som innehåller bisoprolol, atenolol eller metoprolol. 

Icke-selektiva betablockerare påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även luftvägarna och andra organ. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar. Därför ska du inte använda icke-selektiva betablockerare om du till exempel har astma.

De selektiva betablockerarna påverkar framför allt hjärtat och blodkärlen, men de kan även påverka luftvägarna något. Om du har astma bör du tala om det för läkaren. Du får då vara uppmärksam på eventuella försämringar av astman. Ofta kan du ändå ta beta-blockare, men ibland kan medicineringen mot astma behöva ändras. Någon gång kan du behöva ett alternativ till betablockeraren, till exempel en så kallad kalciumflödeshämmare. 

Alla betablockerande läkemedel har liknande effekt på hjärtat. Trots det kan det hjälpa att byta till en annan typ av betablockerare, om den du har prövat ger biverkningar. Om pulsen blir för låg kan dosen behöva minskas.

Viktigt

Avbryt aldrig en behandling med betablockerande läkemedel på egen hand. Om du gör det kan blodtrycket stiga och hjärtat påverkas negativt. En behandling med beta-blockerare bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Det är viktigt att läkaren får veta om att du har astma eller KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, eftersom betablockerande läkemedel kan påverka luftrören negativt.

Biverkningar

En del personer som använder betablockerande läkemedel kan till exempel bli trötta, få huvudvärk eller känna sig yra. Några kan få magbesvär som till exempel illamående, kräkningar eller diarré. Vissa kan få långsam hjärtrytm eller kalla händer och fötter. Du kan även få mardrömmar. 

Personer som använder betablockerare mot högt blodtryck och har ett friskt hjärta kan någon gång uppleva att de inte har samma ork som tidigare. Om du har kärlkramp blir det oftast tvärtom, du kan anstränga dig mer än tidigare innan du får ont i bröstet. 

Betablockerare som används vid kärlkramp

Exempel på betablockerare som används vid kärlkramp är läkemedel som innehåller

Fäll ihop

Kalciumflödeshämmare

Kalciumflödeshämmare

Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna. Det gör att musklerna i blodkärlens väggar slappnar av. Därmed vidgas blodkärlen. Olika kalciumflödeshämmare har lite olika effekt på blodkärlen. Vissa kalciumflödeshämmare vidgar framför allt kranskärlen i hjärtat medan andra i högre grad vidgar de blodkärl som finns ute i kroppen.

Genom att de små pulsådrorna i kroppen vidgas sjunker blodtrycket och hjärtats arbete minskar. Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat går långsammare. Därmed minskas risken för kärlkrampsanfall.

Kalciumflödeshämmare påverkar inte kroppens kalkbalans.

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Det finns två typer av kalciumflödeshämmare.

Den ena påverkar främst hjärtats muskelceller och exempel på dessa är de verksamma ämnena verapamil och diltiazem. Dessa läkemedel sänker pulsen, minskar hjärtats arbete, och sänker även blodtrycket. De bör oftast inte tas tillsammans med beta-blockerande läkemedel eftersom det innebär viss risk för allvarliga rubbningar av hjärtrytmen. Om du har så kallad stabil kärlkramp kan de minska besvären lika mycket som beta-blockerare och de kan användas när beta-blockerare är olämpliga, exempelvis på grund av astma. De används även vid vissa former av för snabb hjärtverksamhet.

Den andra typen påverkar främst blodkärlen ute i kroppen och innehåller till exempel felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen. De kan användas både av den som har kärlkramp och den som har högt blodtryck. De kan kombineras med beta-blockerare.

Biverkningar

En del personer som använder kalciumflödeshämmare kan få biverkningar som till exempel ansiktsrodnad, svullna vrister, huvudvärk, trötthet eller illamående. Dessa biverkningar hänger samman med att kroppens blodkärl vidgas. Ofta går de över efter några dagars behandling.

Ibland kan du bli förstoppad av kalciumflödeshämmare, framför allt verapamil. Det kan du motverka genom att äta mat som innehåller mycket fiber. Du kan också använda receptfria läkemedel som innehåller laktulos. Om biverkningarna är besvärliga bör du kontakta läkare.

Kalciumflödeshämmare som används vid kärlkramp

Exempel på kalciumflödeshämmare som används vid kärlkramp är läkemedel som innehåller

Fäll ihop

Blodfettsänkande läkemedel

Blodfettsänkande läkemedel

Den vanligaste typen av blodfettsänkande läkemedel som används vid kärlkramp är de så kallade statinerna och framför allt de som innehåller simvastatin eller atorvastatin. Det finns två huvudtyper av kolesterol i blodet. Statiner sänker framför allt halten av det skadliga så kallade LDL-kolesterolet genom att påverka ett enzym i levern. Därmed minskar bildningen av kolesterol.

Om du har kärlkramp och tar statiner motverkas en försämring av åderförfettningen och risken för hjärtinfarkt och död minskar. Statinerna sänker inte bara LDL-kolesterolet utan dämpar även inflammation och har andra effekter som kan vara gynnsamma för blodkärlenSimvastatin är en statin som bör tas på kvällen, eftersom den dämpar leverns produktion av kolesterol som främst sker på natten.

När används statiner vid kärlkramp?

Statiner kan minska risken för hjärtinfarkt. Eftersom alla som har kärlkramp också har en ökad risk att få hjärtinfarkt, erbjuds de allra flesta som har kärlkramp statiner.

Biverkningar av statiner

Statiner kan till exempel ge lindriga magbesvär, som förstoppning eller illamående. En annan biverkan kan vara lindriga muskelsmärtor. Läkemedlen kan även påverka levern och därför kan du få lämna ett blodprov innan behandlingen börjar, efter en tids behandling och om dosen ökas. Den allvarligaste biverkningen, som är ytterst ovanlig, är en allvarlig muskelpåverkan som heter rhabdomyolys, och som kan ge svåra njurproblem. Om du får mycket ont i musklerna eller får muskelsvaghet ska du kontakta läkare omedelbart.

Exempel på statiner är läkemedel som innehåller

Ibland behövs andra typer av blodfettsänkande läkemedel

Andra typer av blodfettsänkande läkemedel används ibland som tillägg när statiner inte ger tillräcklig effekt, vid ovanligare former av blodfettsrubbningar eller när du inte tål statiner. Ibland kan olika läkemedel behöva kombineras.

De andra grupperna av blodfettsänkande läkemedel är

  • fibrater
  • resiner
  • kolesterolupptagshämmare.

Kolesterolupptagshämmare sänker LDL-kolesterolet i blodet, och nyligen har forskning visat att det minskar risken att få hjärtinfarkt eller risken att dö av hjärtsjukdom ytterligare om man kombinerar med en statin.

Fibrater

Exempel på fibrater är läkemedlen

Resiner

Exempel på resiner är läkemedlen

  • Lestid
  • Questran

Kolesterolupptagshämmare

Exempel på kolesterolupptagshämmare är läkemedlet

  • Ezetrol
Fäll ihop

ACE-hämmare

ACE-hämmare

Angiotensin-2 är ett ämne i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym som heter angiotensin converting enzyme, och förkortas ACE. Om du tar läkemedel som hämmar enzymet, så kallade ACE-hämmare, minskar halten av angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen i kroppens små pulsådror och blodtrycket sänks

När används ACE-hämmare vid kärlkramp?

ACE-hämmare används framför allt vid högt blodtryck och hjärtsvikt. Ibland har personer med kärlkramp en så kallad latent hjärtsvikt, som man inte själv känner av men som kan upptäckas med en ultraljudsundersökning av hjärtat. I sådana fall kan ACE-hämmare kombineras med de andra läkemedlen mot kärlkramp. Även efter hjärtinfarkt kan behandling med ACE-hämmare vara aktuell.

Viktigt

ACE-hämmare kan påverka blodcirkulationen om du samtidigt har hjärtsvikt, speciellt om du dessutom behandlas med vätskedrivande medel. Det kan orsaka trötthet och blodtrycksfall som kan leda till att du svimmar. Om du har kärlkramp och hjärtsvikt brukar du därför få börja med en låg dos ACE-hämmare, och sedan öka dosen gradvis. Men om du har ett högt blodtryck utan tecken på hjärtsvikt är det inte alltid nödvändigt att trappa upp dosen på detta vis.

Biverkningar

En del personer som använder ACE-hämmare kan få besvär av torrhosta. Hostan kommer oftast efter en tid och brukar försvinna efter några månader. Hostan är inte farlig, men om du besväras av den bör du prata med din läkare. Hostan försvinner av sig själv när du slutar med behandlingen och det finns allternativa läkemedel att sätta in.

ACE-hämmare ökar risken för yrsel på grund av plötsligt blodtrycksfall när du reser dig hastigt. Risken för ett sådant blodtrycksfall är störst när du börjar ta läkemedlet. Om du får diarré eller kräkningar, och därmed vatten- och saltförluster från kroppen, finns också risk för blodtrycksfall och för att njurarna påverkas. Då kan du ibland behöva göra ett par dagars uppehåll med behandlingen.

Vissa personer kan till exempel få ont i huvudet eller hudutslag.

En ovanlig biverkning av ACE-hämmare som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Det innebär att du får en svullnad djupt i huden, ibland tillsammans med nässelfeberutslag. Ofta sitter svullnaden i läpparna eller runt ögonen. Då ska du omedelbart avbryta behandlingen och kontakta läkare.

Läkemedel som tillhör gruppen ACE-hämmare

Exempel på ACE-hämmare är läkemedel som innehåller

ACE-hämmare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att läkemedlet är en kombination av två verksamma ämnen - förutom ACE-hämmare även en mindre dos av hydroklortiazid, ett vätskedrivande ämne.

Fäll ihop

Logga in och förnya dina recept

Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

Börjar ditt läkemedel ta slut? Logga in och skicka en förfrågan om att förnya receptet till din mottagning. Din läkare gör en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

 
Fäll ihop
Skriv ut (ca 12 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-24
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

   
Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Uppsala clinical research center


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2015-09-24