Läkemedel vid astma

Skriv ut (ca 16 sidor)

Vid astma drar luftrören ihop sig och det blir då tungt att andas. Behandlingen består bland annat av olika typer av läkemedel som du andas in genom munnen, så kallad inhalering. Ofta behövs både kortison och läkemedel som vidgar luftrören. Vilka läkemedel du tar, hur ofta du tar dem och vilka doser du behöver beror på dina astmabesvär. Barn som har astma får oftast samma läkemedel som vuxna, men lägre doser.

Skriv ut

Det finns olika läkemedel som du kan använda vid astma. De verkar på olika sätt och kombineras ofta för bästa möjliga effekt. Målet med läkemedelsbehandlingen är flera. Du ska bland annat

  • bli av med långvariga astmabesvär som gör att du orkar mindre eller sover sämre
  • inte ha några besvär av astman i vardagen
  • minska risken för akuta astmaanfall
  • snabbt bli bättre om du får akuta astmaanfall
  • ha en så bra lungfunktion som möjligt i framtiden.

Sammanfattningsvis ska du kunna leva ett bra, aktivt liv utan hinder.

Astma beror på en inflammation i luftrörens slemhinna, som gör att luftrören blir extra känsliga för olika typer av retningar. Det kan till exempel vara pollen, kvalster, kall luft och starka dofter. Den astma som barn kan få när de är förkylda, så kallad infektionsastma eller förkylningsastma, är en form av astma som beror på att barns lungor inte är fullt utvecklade. Trots att orsakerna skiljer sig åt mellan de två formerna av astma behandlas de på liknande sätt.

Astma är en kronisk sjukdom och du kan därför behöva ta läkemedel under lång tid för att hålla besvären under kontroll. Annars finns det risk att astman förvärras och ger allvarliga, akuta astmaanfall.

Infektionsastma är däremot inte en kronisk sjukdom och barnet behöver oftast bara ta läkemedel under de dagar hen är förkyld. Risken att få infektionsastma minskar när barnet blir äldre och försvinner helt när barnet är cirka sju år.

Läkemedel vid astma hos barn

Läkemedel vid astma hos barn

Astma hos barn behandlas med samma läkemedel som vuxna, men i lägre doser. Vilka doser och läkemedel som barnet får, samt hur ofta de ska tas, beror på barnets ålder och hur mycket astmabesvär barnet har.

Barn kan få infektionsastma även om de inte har astmabesvär sedan tidigare. Behandlingen består oftast av att barnet får andas in kortverkande luftrörsvidgande läkemedel. Det blir då lättare att andas, men läkemedlet påverkar inte infektionen i sig.

Barnet kan också behöva få behandling med kortison och långverkande luftrörsvidgande läkemedel under en längre tid om besvären är svårare eller kommer ofta.

Fäll ihop

Läkemedel som används vid astma

Läkemedel som används vid astma

De olika typer av läkemedel som används vid astma kan delas in i olika läkemedelsgrupper beroende på hur de fungerar. Vilka läkemedel du får beror på dina besvär.

Luftrörsvidgande mediciner , även kallade beta-2-stimulerare, vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Läkemedlen används vid akuta astmaanfall och dagligen för att förebygga astmabesvär.

Kortison dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Du behöver andas in kortison varje dag under någon eller några veckor för att få full effekt.

Antileukotriener blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Läkemedlet hjälper inte vid akuta astmabesvär, utan används varje dag i förebyggande syfte.

Övriga astmamediciner , så som luftrörsvidgande antikolinerga läkemedel, kromoglikat och teofylliner. Antikolinerga läkemedel kan användas om du har svårt att tåla andra luftrörsvidgande läkemedel. Kromoglikat är ett exempel på astmamedicin som kan hjälpa vid allergisk astma, det vill säga om du även är allergisk mot exempelvis pollen.

Den här texten tar inte upp hostmediciner, varken slemlösande eller andra sorter. Antihistaminer som finns i så kallade allergitabletter kommer inte heller att beskrivas. Inget av dessa läkemedel räknas som astmaläkemedel.

Kombinationsläkemedel

Det finns några läkemedel som innehåller två olika typer av astmaläkemedel, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. Du får alltså i dig båda läkemedlen samtidigt när du tar ett sådant kombinationsläkemedel.

Kombinationsläkemedel kan passa både barn och vuxna som behöver samma läkemedel och samma dosering varje dag. Det är också bra ifall du har lätt att glömma dina läkemedel.

När används de olika läkemedlen?

Har du besvär vid enstaka tillfällen kan det räcka med kortverkande luftrörsvidgande läkemedel när du får besvär. Kortverkande innebär att läkemedlen har snabb effekt och att effekten inte varar så länge. Det kan till exempel vara om du får astmabesvär en kall vinterdag, eller om du får astma under natten i samband med en förkylning.

Du bör använda inflammationshämmande medel regelbundet om du behöver använda kortverkande luftrörsvidgande medicin mer än två gånger per vecka. Det gäller även om besvären är lindriga. Du använder kortison i första hand.

Om du fortfarande har astmabesvär trots att du andas in kortison varje dag finns det olika behandlingsalternativ. Ofta får du i första hand börja använda långverkande luftrörsvidgande läkemedel. Långverkande läkemedel har effekt under en längre tid, i jämförelse med kortverkande läkemedel. Du kan också få öka dosen inhalationskortison, eller få kombinera den med så kallade antileukotriener. Ibland kan du behöva kombinera inhalationskortison, långverkande luftrörsvidgande och antileukotriener.

Du kan ha kortisontabletter hemma för kortvariga, mer akuta behov, om din läkare anser att du behöver det. Kortison i tablettform ger kraftigare effekt än kortison som du andas in, men det tar längre tid innan effekten kommer. Du kan till exempel behöva ta kortisontabletter om astman blir sämre i samband med en luftvägsinfektion, eller under pollensäsongen.

Se till att få en behandlingsplan av din läkare över vad du ska göra om du får mer besvär av astman. Det är bra att veta hur du ska anpassa medicineringen om du till exempel får en luftvägsinfektion, eller om du får ökade besvär under pollensäsong.

Behandling vid lindriga astmabesvär

Vid lindriga astmabesvär har du ofta mått bra flera dagar i följd, och det är inte så jobbigt med astman. Du har inga problem med att gå omkring och prata som vanligt, men det kan vara besvärligt att ligga ner på natten. Under dessa perioder kan du ta kortverkande luftrörsvidgande läkemedel flera gånger. Du kan även öka kortisonet du andas in. Prata med din läkare hur du ska använda dina läkemedel, gärna i förväg så att du vet hur du ska göra när det händer.

Behandling vid måttliga astmabesvär

Måttliga astmabesvär kan komma efter en period när du haft mer besvär av din astma. Det kan kännas tungt i bröstet när du andas och läkemedlen hjälper inte lika bra som de brukar. Du vill helst sitta upp och undvika att anstränga dig. Även under dessa perioder kan du ta kortverkande luftrörsvidgande läkemedel upprepade gånger. Du bör även öka kortisondosen och, om du har det hemma, ta kortisontabletter enligt ett behandlingsschema som du får av din läkare. Du bör också kontakta din läkare samma eller nästkommande dag, för att diskutera ifall du behöver ändra din medicinering.

Behandling vid svåra astmabesvär och vid akut astmaattack

Det är jobbigt att ligga ner och du har andnöd när du har svåra astmabesvär. Besvären kan bli sämre när du hostar eller pratar, och det känns som att medicinen inte hjälper alls.

Alla som har astma kan få akut astma, det vill säga en astmaattack. Ofta kan du klara astmabesvären hemma, men det kan hända att du behöver åka till en akutmottagning på sjukhus. Om du får en akut astmaattack och inte klarar av besvären själv ska du:

  • ringa 112, eller be någon om hjälp att ringa
  • ta upprepade doser av kortverkande luftrörsvidgande läkemedel
  • ta kortisontabletter om din läkare har ordinerat sådana till dig.

Du kan få andas in luftrörsvidgande läkemedel i en andningsbehållare eller i en nebulisator när du kommer till sjukhusets akutmottagning. Du kan också få läkemedel med hjälp av spruta om inte inhalationerna har tillräcklig effekt. Du får också mer kortison i tablettform. Om du får i dig för lite syre så får du syrgas. Oftast får du stanna tills anfallet har släppt, vilket kan ta från några timmar upp till ett dygn.

Du får ofta ta kortisontabletter under ett par dagar om du haft en akut astmaattack. Du behöver också boka tid hos din läkare för att ta reda på vad det var som gjorde att du fick astmaanfallet.

Det är viktigt att alltid ha sitt läkemedel med sig. Vilka läkemedel du tar vid en astmaattack och hur mycket beror på dina besvär. Oftast ska du ta snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel, men det finns också vissa kombinationsläkemedel du kan använda. Fråga din läkare eller sjuksköterska om du är osäker på vilket läkemedel du ska ta vid en akut astmaattack.

Fäll ihop

Hur tar jag läkemedlet?

Hur tar jag läkemedlet?

Vid astma används framför allt läkemedel i form av sprej och pulver som du andas in, så kallade inhalering. Du andas in läkemedlen med hjälp av en inhalator, antingen med en inhalator för sprej eller med en pulverinhalator. Det är viktigt att använda inhalatorn på rätt sätt för att få sig läkemedlet. Träna tillsammans med din astmasjuksköterska om du är osäker på hur du ska göra. Vissa läkemedel finns också som tabletter och i flytande form, men de har inte lika bra effekt som när du andas in dem.

Ett barn kan börja använda pulverinhalatorer när hen kan hantera den själv, vid ungefär fem till sex års ålder, men det är viktigt att fortsätta kontrollera hur barnet använder sin inhalator.

Hjälpmedel för att andas in läkemedlen

Det finns olika hjälpmedel för barn som har svårt att använda en inhalator och att andas in sina läkemedel. Med en så kallad andningsbehållare kan barnet andas in läkemedlet i eget tempo. Andningsbehållaren består av ett litet rör med en andningsmask i ena änden som en vuxen sätter över barnets mun och näsa. I rörets andra ände sätts en sprejbehållare med läkemedlet. När du eller barnet ger en puff av läkemedlet hamnar det i röret, och barnet kan sedan lugnt andas in läkemedlet genom andningsmasken.

Andningsbehållaren används till astmaläkemedel som finns i sprayform. Ett annat namn för andningsbehållare är spacer. Andningsbehållare skrivs ut på ett hjälpmedelskort och kan hämtas på apotek.

Nebulisator är ett hjälpmedel för att andas in läkemedelsvätska. Nebulisatorn finfördelar vätskan till ånga som barnet kan andas in. Sprej med andningsbehållare fungerar lika bra som vätska och nebulisator, men nebulisator kan vara bra att använda om barnet har svårt att använda sprej eller pulverinhalator. Läkaren eller astmasjuksköterskan skriver då ut en nebulisator på hjälpmedelskort.

Barn behöver hjälp av en vuxen med att ta sitt läkemedel, oavsett om barnet använder inhalator, andningsbehållare eller nebulisator. En läkare eller astmasjuksköterska kan visa hur hjälpmedlen ska användas. Det är viktigt att både barn och den vuxne lär sig hur man gör, så att barnet får i sig sina läkemedel.

Både andningsbehållare och nebulisator är också bra för vuxna som har svårt att använda inhalatorer.

Se hur du ska göra

På sajten Medicininstruktioner kan du se hur de olika inhalatorerna ska användas. Där finns också filmer som visar hur hjälpmedlen fungerar.

Fäll ihop

Graviditet och amning

Graviditet och amning

Det är viktigt att du mår så bra som möjligt om du är gravid. Därför ska du fortsätta ta dina läkemedel så att du har så lite astmabesvär som möjligt. Det är större risk att barnet skadas om du som är gravid har en dåligt behandlad astma, än att det skadas av läkemedel.

Tala med din läkare om du planerar att bli gravid eller om du är gravid. En del kan bli bättre i sin astma under graviditet, medan en del kan bli sämre. Öka eller minska inte din medicinering utan att först tala med din läkare.

Fäll ihop

Luftrörsvidgande läkemedel

Luftrörsvidgande läkemedel

Ett annat namn för luftrörsvidgande läkemedel är beta-2-stimulerande läkemedel.  De avbryter muskelkrampen i luftvägarna genom att stimulera särskilda mottagare, så kallade beta-2-receptorer, på luftrörens muskler. Då slappnar musklerna av, luftrören vidgas och det blir lättare att andas.

Nästan alla som har astma har något läkemedel från denna grupp som basbehandling. Luftrörsvidgande läkemedel har nästan alltid effekt, men de påverkar inte den inflammation som finns i luftvägarna. Muskelkrampen i luftrören kan komma tillbaka. Därför ska luftrörsvidgande läkemedel bara användas som enda behandling om du har mycket lätta astmabesvär, eller om du får enstaka besvär. Ett tecken på att den bakomliggande inflammationen behöver behandlas är om du behöver använda luftrörsvidgande läkemedel mer än två gånger i veckan.

Läkemedlen har utvecklats från kroppens hormon adrenalin, och kallas också för adrenergika.

Luftrörsvidgande läkemedel finns både som kortverkande och långverkande läkemedel.

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel

Vid ett akut astmaanfall drar musklerna i luftrören ihop sig och det bildas mer slem, som ofta är segt, i luftrören. Luftrören blir trånga och det blir tungt att andas. Ibland piper det när du andas. Du kan inte kontrollera musklerna i luftrören med viljan, utan de styrs av nervreflexer. Men muskelkrampen kan snabbt brytas med hjälp av kortverkande luftrörsvidgande läkemedel inom några minuter och effekten sitter i upp till sex timmar.

De kortverkande luftrörsvidgande läkemedlen är bäst vid akuta, plötsliga besvär. Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel används också vid infektionsastma hos barn, under de dagar som barnet är förkylt. Läkemedlet kan också användas för att undvika att få en astmaattack, till exempel innan du ska träna eller göra något annat ansträngande.

Barn i alla åldrar kan använda de snabbverkande luftrörsvidgande läkemedlen. Läkemedlen finns som pulver till inhalator, som sprej till andningsbehållare och som vätska till nebulisator.

Långverkande luftrörsvidgande läkemedel

De långverkande, luftrörsvidgande läkemedlen verkar precis som de kortverkande, genom att de får musklerna i luftrören att slappna av. Effekten sitter däremot i längre tid, upp till tolv timmar. Det är praktiskt om du har besvär under natten eller om du känner av din astma flera gånger under en dag. Det finns också ultralångverkande luftrörsvidgande läkemedel som har effekt i 24 timmar.  Dessa finns än så länge bara i kombination med kortison och kan användas av vuxna och barn över 12 år.

De långverkande läkemedlen passar bättre för dagliga besvär som inte är lika akuta. Även långverkande luftrörsvidgande läkemedel finns i pulverform och som sprej. Läkemedlen rekommenderas inte till barn under 4 år. Det beror på att man inte studerat läkemedlens effekt och säkerhet på så små barn.

Hur tar jag luftrörsvidgande läkemedel?

Det snabbaste och enklaste sättet att ta läkemedlet är att andas in den som pulver eller sprej genom munnen, direkt ner i luftrören. Har du svårt att använda inhalator finns andningsbehållare som du kan använda. Läkemedlet finns också i form av vätska för att användas i nebulisatorer. Effekten är lika bra oavsett om du tar läkemedlet som sprej med andningsbehållare eller som vätska i nebulisator.

Du kan få läkemedel i sprutform på en akutmottagning om du får en så svår astmaattack att du har svårt att andas in läkemedel.

Luftrörsvidgande läkemedel finns även som tabletter, men tabletter hjälper inte lika snabbt som läkemedel som du andas in. Det beror på att tabletterna måste gå via magtarmkanalen och ut i blodet innan läkemedlet börjar verka. Därför är tabletter med luftrörsvidgande medel inte heller så vanliga i astmabehandlingen.

Läkemedlen kan användas under lång tid

Luftrörsvidgande läkemedel kan användas under hela livet med god effekt. Luftrören vidgas alltså även om du har använt läkemedlen under flera år.

Läkemedlen går bra att använda om du är gravid.

Adrenalin

Adrenalin är ett speciellt beta-2-stimulerande läkemedel som vidgar luftrören, men som också påverkar hjärtat så att det slår snabbare och mer intensivt.

Du kan få en spruta, en injektion av adrenalin, på sjukhus eller på en vårdcentral om du har svår akut astma. Om du har svår allergi kan du få adrenalinsprutor utskrivna av din läkare så att du alltid kan ha dem med dig.

Viktigt om luftrörsvidgande läkemedel

Du ska använda ett kortverkande astmaläkemedel som innehåller terbutalin eller salbutamol om du får en astmaattack. Det är för att effekten kommer snabbt med de kortverkande astmaläkemedlen. Terbutalin finns bland annat i Bricanyl och salbutamol finns bland annat i Ventoline.

Luftrörsvidgande läkemedel har framför allt effekt på luftrörens muskler, men de kan ibland även påverka hjärtat. Om du har en allvarlig hjärtsjukdom kan de här läkemedlen ytterligare öka ansträngningen för hjärtat. Likaså kan luftrörsvidgande läkemedel göra situationen värre om du har svår giftstruma.  

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna beror på att läkemedlen påverkar olika muskler i kroppen. Biverkningarna kan kännas lite obehagliga, men är ofarliga och går alltid över. De vanligaste biverkningarna är

  • hjärtklappning
  • muskelskakningar
  • att du känner dig darrig
  • huvudvärk
  • muskelkramp i armar, ben och fingrar.

Det kan vara bra att byta läkemedel om du får besvär varje gång du tar det. Prata med din läkare. Du kan tåla en medicin inom samma läkemedelsgrupp bättre än en annan.

Varför känner jag mig inte alltid bättre?

Luftrörsvidgande läkemedel påverkar inte inflammationen i luftrörens slemhinnor. Ibland är inflammationen så kraftig att du har besvär trots att du har tagit flera doser luftrörsvidgande läkemedel. Det är ett tecken på att du bör behandla inflammationen med kortison.

De här medicinerna tillhör läkemedelsgruppen luftrörsvidgande läkemedel

Kortverkande luftrörsvidgande läkemedel:

Långverkande luftrörsvidgande läkemedel:

Alfa- och betastimulerare

  • Adrenalin Mylan
  • Efedrin Mylan

Kombinationsmedel

Fäll ihop

Kortison

Kortison

Astma beror oftast på en inflammation i luftvägarna. Inflammationen gör att luftrören blir extra känsliga, att du hostar, att det bildas slem och att slemhinnorna svullnar. Den gör också att musklerna i luftrören blir tjockare och drar ihop sig lättare.

Kortisonet dämpar inflammationen och läker skadad vävnad. Du ska andas in kortisonet varje dag under en längre period för att få bra effekt. Effekten av en enstaka dos kan märkas efter ett par timmar men full effekt får du först efter några veckors behandling. Kortison kan användas under flera år utan att effekten avtar. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet.

Du ska inte sluta att andas in kortison, även om du mår bra. Risken finns annars att du får tillbaka inflammationen i luftvägarna och därmed astmabesvären. Besvären kan komma tillbaka långsamt, ibland under flera månader. Det finns risk att luftrören får skador som inte går över om du inte behandlar med inhalationskortison för att dämpa inflammationen. Det kan i sin tur leda till att lungornas funktion blir sämre. Prata alltid med din läkare om du känner dig osäker med ditt läkemedel.

Det fullständiga namnet på de här läkemedlen är glukokortikosteroider, men de kallas oftast bara för kortison eller steroider.

Hur tar jag kortison?

Kortison finns både som pulver och sprej som du andas in. Det finns också som lösning för nebulisator. Om du har en kraftig astmaförsämring kan du behöva ta kortison som tabletter under en period, vanligtvis fem till sju dagar.

Du kan få flera tabletter kortison, en så kallad stötdos, när du söker akut vård på en vårdcentral eller på en akutmottagning.  Är du så dålig att du har svårt att svälja får du en spruta med kortison istället. I båda fallen kommer full effekt först efter några timmar.

Biverkningar

De flesta andas in kortison som pulver eller sprej och kortisonet hamnar då direkt i luftrören. Mängden läkemedel blir lägre ute i kroppen, och därmed blir biverkningarna färre och lindrigare, än om du skulle ha tagit läkemedlet som tablett.

Kortison som du andas in ger nästan inga biverkningar i kroppen. Du kan däremot få en del besvär av kortison som stannar kvar i munnen, så som

  • heshet
  • sveda på tungan och i munnen
  • svamp i munnen, som visar sig som diffust avgränsat rodnad, ofta på tungan eller gom.

Rösten kan också bli lägre vid behandling med inhalationskortison.

För att minska risken för biverkningar i munnen kan du skölja munnen med vatten eller borsta tungan med en mjuk tandborste efter att du andats in kortisonet. För att inte glömma skölja munnen kan det vara bra att ta kortisonet innan du borstar tänderna.

Kortison som du andas in ökar inte risken att få benskörhet. Korta kurer med kortisontabletter, i rimliga doser, ger inga bestående skador. En längre tids behandling med kortisontabletter kan bland annat försvaga skelettet och göra din hud tunn och skör. Därför ska du alltid noggrant följa den ordination du får av din läkare.

Barn som regelbundet andas in kortison ska mätas en till två gånger per år. Detta eftersom kortison kan påverka hur barnet växer.

Varför känner jag mig inte alltid bättre?

Du kan ha en luftvägsinfektion som orsakas av virus eller bakterier om du tar kortisonet men ändå känner dig sjuk. Kortisonmedlet hjälper inte heller fullt ut om du har skador i luftvägarna på grund av rökning.

De här läkemedlen tillhör läkemedelsgruppen kortison

Kortison som du andas in:

Kombinationsmedel

Kortisontabletter

Fäll ihop

Antileukotriener

Antileukotriener

Leukotriener är ämnen som frisätts naturligt från vissa celler som medverkar till astmainflammationen. Ämnena sätter igång inflammatoriska reaktioner, bland annat i luftrören. Det kan leda till att du får en svullen, irriterad slemhinna i luftrören och muskelkramp i de luftrör som förgrenar sig i lungorna. Läkemedel som tillhör gruppen antileukotriener blockerar vissa av de här reaktionerna. Eftersom läkemedlen kan sägas vara ett motmedel mot leukotrienerna, kallas de antileukotriener.

Läkemedlen hjälper inte vid akut astma utan används för att undvika astmabesvär. Antileukotriener är inte heller lika effektiva som kortison, utan används som tillägg till inhalationskortison. Tillägget kan göra att du ibland kan minska dosen inhalationskortison.

Det är inte säkert att astman blir bättre av antileukotriener. Ungefär hälften av de personer som har astma har nytta av dessa läkemedel.

Hur tar jag antileukotriener?

Du tar de här läkemedlen som tabletter. Det går inte att andas in antileukotriener. Läkemedlet finns också som pulver, som du till exempel kan strö över maten. Det är bra om du ska ge läkemedlet till ett barn, eller om du har svårt att svälja tabletter. Läkemedlet finns också i form av en tuggtablett.

Graviditet och antileukotriener

Är du gravid bör du inte börja en behandling med antileukotriener.  Har du däremot haft läkemedlet innan graviditeten kan du få fortsätta använda det även under graviditeten. Skulle din astma bli sämre under graviditeten kan du få börja med antileukotriener. Tala med din läkare om din astmabehandling om du planerar att bli eller är gravid.

Biverkningar

Du kan få huvudvärk eller hosta av antileukotriener.

Varför känner jag mig inte alltid bättre?

Den här läkemedelsgruppen räcker inte som den enda behandling vid astma. Du behöver även använda ett luftrörsvidgande medel, samt kortison som du tar regelbundet.

Det här läkemedlet tillhör läkemedelsgruppen antileukotriener

Fäll ihop

Övriga astmaläkemedel

Övriga astmaläkemedel

Det finns andra typer av astmaläkemedel, till exempel antikolinerga läkemedel, kromoglikat och teofylliner. Antikolinerga läkemedel och teofylliner påverkar inte inflammationen som finns vid astma. Kromoglikat kan däremot, till viss del, förebygga inflammationen.

Så här fungerar antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel som du andas in är luftrörsvidgande. Det kan vara ett bra alternativ om du har svårt att tåla andra luftrörsvidgande läkemedel på grund av biverkningar. Läkemedlen används mest regelbundet för att din astma inte ska bli sämre, men de hjälper också vid en akut astmaattack.

Antikolinerga läkemedel gör att den muskelkramp som uppstår i luftrören vid astma släpper. Vid astma är de nervsignaler som påverkar luftrören ibland för aktiva. De här nervsignalerna, som styr muskelsammandragningarna i luftrören, kan dämpas med antikolinerga läkemedel. Då kan andra nervsignaler som i stället vidgar luftrören bli starkare och luftrören vidgar sig, vilket gör att det blir lättare att andas.

Läkemedlen förlorar inte sin effekt även om du använder dem ofta och under lång tid. Du kan därför använda samma dos under lång tid, och om du tillfälligt blir sämre kan dosen ökas.

De här läkemedlen är inte så snabbt verkande som de andra luftrörsvidgande läkemedlen och upplevs därför inte lika effektiva vid akuta behov.

Viktigt om antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel dämpar effekten av nervsignalerna i luftrören, men läkemedlen påverkar även nervsignaler i andra delar av kroppen och kan ge biverkningar. Har du prostataförstoring och använder större mängder av antikolinerga läkemedel kan det bli extra svårt att kissa.

Antikolinerga läkemedel har använts ganska länge och någon allvarlig påverkan på kroppen har inte hittats. Trots det brukar de inte rekommenderas vid graviditet eftersom luftrörsvidgande läkemedel anses säkrare och ger snabbare effekt.

Biverkningar

Du kan bli torr i munnen av antikolinerga läkemedel. Ett fåtal personer som provar läkemedlen kan få huvudvärk och vissa märker att de får svårt att fokusera blicken. Det beror på att ögats lins kan påverkas av läkemedlet så att den inte hinner ställa om mellan att se på nära och långt håll lika snabbt som vanligt. Det kan upplevas som att det blir svårt att se skarpt. Det är en ofarlig biverkning som alltid går över. För det mesta får man lindriga biverkningar av antikolinerga läkemedel.

De här medicinerna tillhör läkemedelsgruppen antikolinerga läkemedel 

Kombinationsmedel

Så här fungerar kromoglikat

Kromoglikat har effekt på muskelkrampen i luftrören som orsakas av ansträngning, kall luft och allergener. Det är inte klarlagt hur kromoglikat fungerar, men förmodligen hindrar läkemedlet vissa celler i blodet från att sätta igång en allergisk reaktion, till exempel om du har pollenallergi eller pälsdjursallergi.

Krampen i luftrören kan förebyggas om du tar en dos före exponering, till exempel innan du ska träna, gå ut i kall luft eller befinna dig i en miljö som kan försämra din astma. Ta läkemedlet några timmar innan så kan du förhindra att få astmabesvär. Läkemedlet är inte tillräckligt effektiv för att användas vid akuta besvär.

Du andas in läkemedlet som ligger i kapslar med hjälp av en inhalator.

Är du gravid går det bra att använda kromoglikat, och även små barn kan använda det.

De här läkemedlen har nästan inga biverkningar. En del personer kan få en lindrig irritation i halsen eller rethosta.

Kromoglikat kan även användas i andra former för att behandla allergisk nästäppa, allergiska ögonbesvär och vid födoämnesallergi, det vill säga matallergi. Det är egentligen samma typ av behandling men gäller andra organ.

Det här läkemedlet tillhör läkemedelsgruppen kromoglikat

Så här fungerar teofylliner

Teofyllin gör att muskelkrampen i luftrören släpper tillfälligt. De används som akut behandling av svår akut astma, särskilt om andra läkemedel inte har gett effekt. Du får teofyllinet då på sjukhus.

Teofylliner har tidigare använts som daglig astmabehandling. Numera finns andra effektiva mediciner med färre biverkningar, och teofyllinerna används mycket sällan i daglig astmabehandlingen på grund av biverkningar. Det kan prövas vid svår astma. Medlet används endast i undantagsfall vid akuta astmaanfall.

Teofylliner finns som tabletter.  De finns också som rektallösning, det vill säga som du kan ta direkt i ändtarmen. Det sprids sen via blodet till lungorna. Det hjälper fort och kan vara till hjälp vid akut astma, särskilt om du inte är nära ett sjukhus.

Om du är gravid kan du använda teofyllin, och även små barn och äldre personer kan använda dem.

Biverkningar

Av teofylliner kan du

  • må illa
  • tappa matlusten
  • få problem med sömnen
  • få huvudvärk
  • få rubbad hjärtrytm.

Vissa barn kan bli överaktiva eller oroliga.

Biverkningarna hänger ihop med hur mycket läkemedel som du har i blodet. Därför ska du regelbundet kontrollera att mängden läkemedel är lagom. Du gör det med ett blodprov. Din läkare ansvarar för detta, och du får oftast lämna ett blodprov i samband med återbesök. Kontrollerna ger läkaren god vägledning om vilken dos som är lämplig. Det kan annars vara svårt att hitta den rätta dosen för detta läkemedel.

Om du tar vissa läkemedel samtidigt med teofyllin finns det risk för att läkemedlen påverkar varandra. Berätta därför alltid för läkaren vilka andra läkemedel, naturläkemedel eller hälsokostpreparat som du använder.

De här läkemedlen tillhör läkemedelsgruppen teofylliner

  • Theo-Dur
Fäll ihop

Logga in och förnya dina recept

Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

Börjar ditt läkemedel ta slut? Logga in och skicka en förfrågan om att förnya receptet till din mottagning. Din läkare gör en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

 
Fäll ihop
Skriv ut (ca 16 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-03
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Alf Tunsäter, läkare, specialist i invärtes medicin och allergologi, Kunskapscentrum för allergi, astma och kol, KAAK, Skånes Universitetssjukhus, Lund


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2016-03-16