Läkemedel vid astma

Skriv ut
Skriv ut

Översikt

Översikt

Astma – inflammation i luftvägarna

Astma är en sjukdom som innebär att man har en inflammation i luftvägarna, att musklerna i luftvägarna periodvis drar ihop sig och att slemhinnan svullnar.

Astma kan delas in i två typer; en allergisk och en icke-allergisk. Allergisk astma utlöses av ett eller flera enskilda ämnen som man kan undersöka med en en allergitest. Allergisk astma kan utlösas till exempel av pollen eller pälsdjur. Om astman inte beror på allergi kan man vara känslig mot exempelvis tobaksrök, parfym eller avgaser men detta går inte att undersöka med en allergitest. Vid båda formerna brukar man bli sämre i astman av luftvägsinfektioner.

Astma behandlas med läkemedel ur olika grupper

Vid astma används mediciner ur flera läkemedelsgrupper. De verkar på olika sätt och medicinerna kombineras ofta för att man ska få så bra effekt som möjligt.

Den här texten tar inte upp hostmediciner, varken slemlösande eller andra sorter. Antihistaminer som finns i så kallade allergitabletter kommer inte heller att beskrivas. Inget av dessa läkemedel räknas som astmaläkemedel.

Vad ska behandlingen leda till?

Eftersom astma är en kroniskt sjukdom krävs ofta behandling under lång tid för att hålla besvären under kontroll, ibland till och med livslångt. Annars riskerar man att sjukdomen blir värre och ger allvarliga, akuta astmaanfall. Läkemedelsbehandlingen vid astma har flera mål. Man ska

  • slippa långvariga astmabesvär som gör att man orkar mindre eller sover sämre
  • inte ha några besvär i vardagen
  • minska risken för akuta anfall
  • få snabb lindring vid akuta astmaanfall
  • ha en lungfunktion som håller sig så normal som möjligt i framtiden.

Sammanfattningsvis ska man kunna leva ett bra, aktivt liv utan hinder.

Besvären styr behandlingen

Astma är en sjukdom där symtom och förlopp kan skilja sig mycket från person till person. Därför är det alltid de besvär man har som avgör vilken behandling man får. Behandlingen kan behöva ändras beroende på hur besvären utvecklas med tiden.

Läkemedel som används vid astma

Vid astma används framför allt olika typer av mediciner som man andas in, till exempel luftrörsvidgande medel och kortison. De gör att musklerna i luftrören slappnar av och vidgas. Vissa av medicinerna finns också som tabletter, men de har inte lika bra effekt som när man andas in dem. Det finns även andra astmamediciner som kan prövas om dessa inte hjälper tillräckligt.

De mediciner som används vid astma kan delas in i följande läkemedelsgrupper:

  • Luftrörsvidgande mediciner, även kallade beta-2-stimulerare – som vidgar luftrören genom att musklerna i luftrören slappnar av. Medicinerna används både vid akuta astmaanfall och dagligen för att undvika astmabesvär.
  • Kortison – som dämpar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Många kan då leva ett i stort sett normalt liv. Kortison som man andas in har inte någon snabb verkan utan ska tas varje dag under en längre period för att ge effekt.
  • Antileukotriener – som blockerar vissa inflammatoriska reaktioner i luftvägarna. Medicinen hjälper inte vid akut astma, utan används som underhållsbehandling.
  • Övriga astmamediciner – till exempel luftrörsvidgande antikolinerga mediciner som man andas in. De kan användas om man har svårt att tåla andra luftrörsvidgande medciner. Exempel på andra astmamediciner är kromoglikat som kan hjälpa vid allergisk astma, eller teofylliner som man ibland kan få på sjukhus.

När använder man de olika medicinerna?

Luftrörsvidgande mediciner, beta-2-stimulerare, vidgar luftrören. De finns både som kortverkande och långverkande.

De kortverkande luftrörsvidgande medicinerna passar bra vid enstaka besvär. Man kan till exempel använda dem inför en idrottslektion i skolan eller om man ska ut och jogga. De kan också hjälpa om man får astmabesvär en kall vinterdag, eller om man får astma under natten i samband med en förkylning.

Om astman ger besvär ofta och i många olika situationer, behöver man även inflammationshämmande medicin – kortison som man andas in. Oftast ska man andas in kortisonet varje dag under lång tid, men om man bara har astmabesvär då och då kan det räcka med att ta kortison periodvis.

Om man har astmabesvär trots att man behandlas med kortison, kan man även behöva luftrörsvidgande medicin, beta-2-stimulerare, som är långverkande. Vid astmabesvär på natten kan man ta sådana mediciner innan man går och lägger sig.

Har man astmabesvär trots att man tar både kortison för inandning och luftrörsvidgande mediciner, kan det behövas ytterligare läkemedel. Då kan det vara lämpligt att pröva en typ av medel som tillhör läkemedelsgruppen antileukotriener. Den här medicinen kan vara väldigt bra för vissa personer, men nästan helt verkningslös för andra. Beroende på vilka besvär man har kan även kromoglikat eller teofyllin hjälpa.

En del har kortisontabletter hemma för kortvariga, mer akuta behov. Kortison i tablettform ger kraftigare effekt än kortison som man andas in. Man kan till exempel behöva ta kortisontabletter om astman blir sämre i samband med en luftvägsinfektion eller under pollensäsongen, då vissa får svår astma.

Kombinationsläkemedel

Det finns några mediciner som innehåller två olika astmaläkemedel i en och samma inhalator, oftast luftrörsvidgande medel och kortisonpulver. När man andas in får man alltså i sig båda läkemedlen samtidigt.

Detta är en praktisk behandling som passar en del personer bra, till exempel om man har stabil astma och samma behov av medicinerna varje dag. Om man har lätt för att glömma sina mediciner kan det också passa bra.

Lära sig mer är en viktig del av behandlingen

En av de viktigaste delarna av hela behandlingen är att lära sig mer om sjukdomen och hur medicinerna verkar. Det är viktigt att förstå hur medicinerna ska användas och hur de ska anpassas efter de behov som man har för tillfället. Det är också viktigt att lära sig hur kroppen reagerar på de olika medicinerna så att man vet vilka biverkningar man kanske måste lära sig att leva med, och när det är dags att byta mediciner.

Schema för hur man ska göra om besvären blir värre

Ofta får man ett förslag eller schema av läkaren över hur man kan göra om man får mer besvär av sin astma. Det är bra att veta hur man ska anpassa medicineringen om man till exempel får en luftvägsinfektion, eller om björkpollen gör nätterna svåra.

Till sin hjälp kan man ha en så kallad PEF-mätare. Den kan man få kostnadsfritt på ett apotek med ett så kallat hjälpmedelsrecept som läkaren skrivit ut. En PEF-mätare är ett rör som man blåser ut luft genom. En visare på en skala mäter hur snabbt man kan blåsa ut. Eftersom astma innebär att luftrören drar ihop sig blir det svårare att blåsa ut luften när sjukdomen blir värre. Det ser man genom att värdena blir lägre på mätaren. Då kan det vara dags att öka medicineringen.

Astmaskolor

Ibland kan man även få undervisning om sin sjukdom och dess behandling i särskilda astmaskolor som hålls på många vårdcentraler i de flesta landsting. Eftersom astma ofta är en livslång sjukdom är det bra att lära känna sin sjukdom och veta så mycket som möjligt om medicineringen.

Graviditet, amning och astmaläkemedel

Om man är gravid är det viktigt att man mår så bra som möjligt, samtidigt som barnet inte ska påverkas av medicinerna. Man ska behandlas så att man har så lite astmabesvär som möjligt.

Flera av de vanliga astmaläkemedlen har använts under så lång tid att man med stor trygghet kan använda dem när man är gravid. Vissa av de nyare läkemedlen är förmodligen också säkra, men fortfarande oprövade. Därför bör man framför allt använda de äldre och mer beprövade medicinerna när man är gravid. Man ska tala med sin läkare innan man minskar eller ökar sin astmamedicinering när man är gravid.

Samma sak gäller amning. Det är viktigt att man som nybliven mamma slipper besvär av astman. Flera astmaläkemedel kan användas utan risk för barnet. Vissa av de nyare läkemedlen är förmodligen också säkra, men fortfarande oprövade. Därför bör man framför allt använda de äldre och mer beprövade medicinerna när man ammar. Man ska tala med sin läkare om detta.

Akut astmaattack

Akut astma, eller en akut astmaattack, kan drabba alla som har astma. En astmaattack kan ge allt från lindriga till allvarliga besvär. Man medicinerar lite olika beroende på hur mycket besvär man har. Ofta kan man klara astmabesvären hemma, men ibland behöver man åka till en akutmottagning på sjukhus. Det är viktigt att alltid ha sin medicin till hands.

Läkemedel vid en lindrig astmaattack

Vid en lindrig astmaattack har man ofta inte haft besvär i flera dagar i följd, och det är inte så jobbigt med astman. Man vill helst inte ligga ner på natten. Däremot har man inga problem med att gå omkring och prata som vanligt. I dessa fall kan man ta kortverkande luftrörsvidgande medel upprepade gånger. Man kan även öka kortisonet man andas in i upp till fyrdubbel dos. Detta bör man helst ha kommit överens med sin läkare i ett lugnt skede.

Läkemedel vid en måttlig astmaattack

En måttlig astmaattack kan komma efter en period med mer astmabesvär. Det känns tungt i bröstet och medicinerna hjälper inte lika bra som de brukar. Man sitter helst upp och undviker att anstränga sig. I dessa fall kan man ta kortverkande luftrörsvidgande medel upprepade gånger. Man bör även öka kortisondosen och – om man har det hemma – ta en kur med kortisontabletter enligt de doseringsanvisningar som läkaren har angett. Man ska också kontakta sin läkare samma eller nästa dag för att diskutera eventuell annan medicinering.

Läkemedel vid en svår astmaattack

Vid en svår astmaattack har man andnöd och det är jobbigt att ligga ner. När man hostar eller pratar kan besvären förvärras, och det känns som om medicinen inte hjälper. Får man en svår astmaattack behövs oftast sjukhusvård. Man ska beställa ambulans, ta upprepade doser av kortverkande luftrörsvidgande medicin och andas in kortison i flera doser. Dessutom ska man ta kortisontabletter om man har det hemma.

På akutmottagningen kan man få andas in luftrörsvidgande medicin i en speciell apparat. Ofta får man mer kortison, syrgas och sprutor med luftrörsvidgande medel. Man brukar få stanna tills anfallet har släppt, vilket kan ta från några timmar upp till ett dygn.

Efter ett svårt astmaanfall får man oftast ta en kur med kortisontabletter och boka ett återbesök hos läkare för att reda ut vad det var som gjorde att man fick astmaanfallet.

Fäll ihop

Beta-2-stimulerande medel

Beta-2-stimulerande medel

Så här fungerar medicinerna

Beta-2-stimulerande läkemedel häver muskelkrampen i luftvägarna genom att stimulera särskilda mottagare, så kallade beta-2-receptorer, på luftrörens muskler. Då slappnar musklerna av, luftrören vidgas och man kan andas lättare.

Nästan alla som har astma har något läkemedel i denna grupp som basbehandling för att undvika astmaanfall. Medicinerna används både vid akuta astmaanfall och förebyggande inför ansträngning för att undvika astmabesvär.

Luftrörsvidgande läkemedel har nästan alltid effekt, men de påverkar inte sjukdomens orsak – inflammationen. Muskelkrampen i luftrören kan komma tillbaka. Därför ska luftrörsvidgande läkemedel inte användas som enda behandling om man inte har mycket lätta astmabesvär eller glesa astmabesvär.

Luftrörsvidgande läkemedel finns både som kortverkande och långverkande medicin. De kortverkande luftrörsvidgande medicinerna verkar upp till sex timmar och är bäst vid akuta, plötsliga besvär.

De långverkande medicinerna verkar i upp till tolv timmar och passar bättre för mindre akuta, dagliga besvär.

Beta-2-stimulerande läkemedel har utvecklats från kroppens hormon adrenalin, och kallas också för adrenergika.

Kortverkande luftfrörsvidgande mediciner

När man får ett akut astmaanfall drar musklerna i luftrören ihop sig och det bildas mer, ofta segt slem i luftrören. Luftrören blir trånga och det blir tungt att andas. Ibland piper det i luftrören. Musklerna i luftrören kan inte kontrolleras med viljan, utan de styrs av nervreflexer. Därför kan man inte "slappna av" med viljan. Muskelkrampen kan snabbt brytas med hjälp av kortverkande luftrörsvidgande mediciner inom några få minuter.

Dessa mediciner kan också användas i förebyggande syfte när man till exempel ska idrotta.

Långverkande luftrörsvidgande mediciner

De långverkande, luftrörsvidgande medicinerna verkar precis som de kortverkande, genom att slappna av musklerna i luftrören. Effekten sitter däremot i längre tid, vilket är praktiskt om man har besvär under natten eller om man känner av sin astma flera gånger under en dag.

Hur tar man medicinen?

Det snabbaste och enklaste sättet att ta medicinen är att andas in den som pulver eller sprej genom munnen, direkt ner i luftrören. Man kan också få medicinen i form av vätska som man andas in i speciella apparater, så kallade nebulisatorer. Sådana finns på vårdcentraler och akutmottagningar.

Om man drabbas av en riktigt svår astmaattack, till exempel så att man har svårt att andas in medicin, kan man få läkemedlet med hjälp av en spruta.

Finns även som tabletter

Medicinerna finns även som tabletter, men tabletter hjälper inte lika snabbt som medicin som man andas in eftersom de måste gå via matsmältningskanalen och ut i blodet innan medicinen börjar verka. Därför är tabletter med luftrörsvidgande medel inte heller så vanliga i astmabehandlingen. Tabletter används framför allt om man har svårt att andas in pulver eller sprej. Det kan gälla mycket gamla personer eller om man har en nervskada, till exempel efter stroke.

Medicinerna kan användas under lång tid

Luftrörsvidgande mediciner kan användas flera gånger under lång tid utan att effekten mattas av. Luftrören vidgas även om man har använt medicinerna under flera år.

Medicinerna är ofarliga att använda när man är gravid. De kan också användas av små barn och äldre personer.

Adrenalin

Adrenalin är ett speciellt beta-2-stimulerande läkemedel som, förutom god effekt på luftrörskramp, påverkar hjärtat. Det har samma effekt som kroppens eget stresshormon. Adrenalin används vid akut astma, samt vid svårare allergiska reaktioner och vid hjärtstillestånd.

Vid svår akut astma kan man få en spruta, en så kallad injektion av adrenalin på sjukhus eller vårdcentral, men det används inte hemma vid astma. Om man däremot är svårt allergisk kan man få läkemedlen utskrivna av sin läkare så att de alltid finns till hands.

Efedrin är ett liknande luftrörsvidgande läkemedel som tidigare användes vid astma. Det får man som sprutor men eftersom efedrin är mindre effektivt och har mer biverkningar än adrenalin förekommer det inte så ofta vid astmabehandling numera.

Viktigt

Om man får en astmaattack ska man använda en kortverkande astmamedicin som innehåller terbutalin, till exempel Bricanyl, eller salbutamol, till exempel Ventoline.

Beta-2-stimulerande mediciner har framför allt effekt på luftrörens glatta muskler, men eftersom liknande muskulatur även finns i hjärtat kan de ibland påverka hjärtat. Om man har en allvarlig hjärtsjukdom kan de här läkemedlen ytterligare öka ansträngningen för hjärtat. Likaså kan beta-2-stimulerande mediciner göra situationen värre om man har svår giftstruma.

Biverkningar

En del personer som använder medicinerna kan till exempel få hjärtklappning eller muskelskakningar. Man kan känna sig darrig. Andra kan få huvudvärk och ibland muskelkramp, till exempel i armar, fingrar och ben. De vanligaste besvären som man kan få av dessa medel har att göra med effekter på olika muskler i kroppen. De här biverkningarna kan kännas lite obehagliga, men är ofarliga och går alltid över. Vissa personer får besvär varje gång de tar sin medicin och då kan det vara bra att byta läkemedel. Man kan tåla en medicin inom läkemedesgruppen bättre än en annan.

Varför känner man sig inte alltid bättre?

Luftrörsvidgande mediciner påverkar inte den inflammation i luftrörens slemhinnor som är vanlig vid astma. Ibland är inflammationen så kraftig att man har besvär trots att man har tagit flera doser luftrörsvidgande läkemedel. Kanske har man en luftrörsinfektion som ger symtom. Då hjälper dessa läkemedel ganska lite.

De här medicinerna tillhör läkemedelsgruppen

Kortverkande beta-2-stimulerare:

Långverkande beta-2-stimulerare:

Alfa- och betastimulerare:

  • Adrenalin Mylan
  • Efedrin Mylan

Kombinationsmedel:

Fäll ihop

Kortison

Kortison

Så här fungerar kortison

Astma är en sjukdom som innebär att man har en inflammation i luftvägarna. Det gör att man får besvär med lättretliga luftrör, hosta, slem och svullna slemhinnor. Luftrören blir trånga. Inflammationen gör också att musklerna i luftrören blir tjockare och lätt drar ihop sig.

Kortison dämpar inflammationen och läker irriterad vävnad. För de allra flesta med astma är det bra att andas in kortison regelbundet. Många kan då leva ett i stort sett normalt liv.

Kortison som man andas in har inte någon snabb verkan utan ska tas varje dag under en längre period för att ge effekt.

Man kan andas in kortison i form av pulver eller sprej. Vid kraftig astma kan man behöva ta medlen som tabletter under en period. Vid akut astma kan man få kortison i form av tabletter eller spruta på sjukhus eller akutmottagningar, men effekten kommer först efter några timmar.

Kortison botar inte astma, men det dämpar inflammationen och sjukdomen lugnar sig oftast ordentligt. Man kan använda kortisonläkemedel upprepade gånger, under flera år, utan att effekten mattas av.

Det fullständiga namnet på de här läkemedlen är glukokortikosteroider men de kallas oftast bara för steroider eller kortisonläkemedel.

Viktigt

När man är gravid är det viktigt att man fortsätter med sin astmabehandling som tidigare. Man bör framför allt använda de äldre och mer beprövade medicinerna eftersom flera års erfarenhet, med många graviditeter, visar att de går bra att använda när man är gravid. Vissa av de nyare läkemedlen är förmodligen också säkra, men fortfarande oprövade.

Biverkningar

För några decennier sedan fick man stora doser kortison som sprutor eller tabletter vid svår astma. Det lindrade sjukdomen, men gav en hel del biverkningar. Numera andas de flesta in kortison som pulver eller sprej direkt till luftrören. Då blir mängden medicin liten, effekten bra och biverkningarna få.

Kortison som man andas in ger nästan inga biverkningar ute i kroppen. Man kan däremot få en del besvär av medlet i munnen. Det är ganska vanligt med heshet och sveda på tungan och i munnen. Det finns en viss risk för att man ska få svamp i munnen. Därför ska man skölja munnen när man har tagit medicinen, och det kan också vara bra att borsta tungan med en mjuk tandborste.

Korta kurer med kortisontabletter, i rimliga doser, ger inga bestående skador. Diskutera alltid tablettbehandling med läkare.

Varför känner man sig inte alltid bättre?

Om man tar medicinen på rätt sätt men ändå känner sig sjuk, kan det vara en luftvägsinfektion som orsakats av virus eller bakterier som ligger bakom. Om man har skador i luftvägarna på grund av rökning, hjälper heller inte kortisonmedel fullt ut.

De här läkemedlen tillhör läkemedelsgruppen

Kortison som man andas in:

  • AeroBec
  • Asmanex Twisthaler
  • Beclomet Easyhaler
  • Budesonid Arrow
  • Flutide Diskus
  • Flutide Evohaler
  • Giona Easyhaler
  • Novopulmon Novolizer
  • Pulmicort lösning för nebulisator
  • Pulmicort Turbuhaler.

Kombinationsmedel:

Kortisontabletter:

Fäll ihop

Antileukotriener

Antileukotriener

Så här fungerar antileukotriener

Leukotriener är ämnen som frisätts naturligt från vissa celler och förmedlar inflammatoriska reaktioner, bland annat i luftrören. Det kan leda till att man får en svullen, irriterad slemhinna i luftrören och muskelkramp i bronkerna, det vill säga de luftrör som förgrenar sig i lungorna. Medicin som tillhör gruppen antileukotriener blockerar vissa av de här reaktionerna. Eftersom dessa läkemedel kan sägas vara ett motmedel mot ämnena i blodet, kallas de antileukotriener.

Medicinen hjälper inte vid akut astma utan används som underhållsbehandling, det vill säga för att undvika att man ska få astmabesvär.

Medicinen är inte lika effektiv som kortison och hjälper inte vid akuta astmabesvär.

De här läkemedlen tar man som tabletter, de kan man inte andas in som en del av de övriga astmamedicinerna.

Ungefär hälften av de personer som har astma har nytta av dessa mediciner. För den andra hälften gör de inte så mycket nytta. Man får pröva sig fram. Eftersom de är ganska nya läkemedel rekommenderas de ännu inte till gravida.

Biverkningar

En del personer som använder medicinerna kan till exempel få huvudvärk eller hosta.

Varför känner man sig inte alltid bättre?

Den här läkemedelsgruppen räcker inte som den enda behandlingen vid astma. Det krävs helst ett luftrörsvidgande medel också, plus ett kortisonpreparat som man regelbundet andas in.

Det här läkemedlet tillhör läkemedelsgruppen

Antileukotriener är ett ganska nytt astmaläkemedel, och det finns bara ett sådant i Sverige:

Fäll ihop

Övriga astmamediciner

Övriga astmamediciner

Antikolinergika, kromoglikat och teofylliner

Det finns andra typer av astmamediciner, till exempel antikolinergika, kromoglikat och teofylliner:

  • Antikolinergika som man andas in är luftrörsvidgande. Vissa har svårt att tåla andra luftrörsvidgande mediciner på grund av biverkningar, och då kan dessa medel vara ett alternativ. De används mest för att man ska undvika att bli sämre i sin astma, men de hjälper också om man får en akut astmaattack.
  • Kromoglikat är en annan typ av läkemedel som kan användas vid astma. Medicinen har effekt på den allergiska reaktionen och är särskilt bra vid allergisk astma. Men den är inte tillräckligt effektiv för att användas vid akuta besvär.
  • Teofylliner är läkemedel som inte används så ofta, men man kan få dem på sjukhus om man har svåra besvär.

Antikolinergika och teofylliner påverkar inte den inflammation som finns vid astma. Kromoglikat kan däremot, till viss del, förebygga inflammationen.

Så här fungerar antikolinergika

Antikolinergika gör att den muskelkramp som uppstår i luftrören när man har astma släpper.

När man har astma är de nervsignaler som påverkar luftrören att dra ihop sig ibland för aktiva. De här nervsignalerna, som styr muskelsammandragningarna i luftrören, kan dämpas med så kallade antikolinerga läkemedel. Då kan andra nervsignaler som i stället vidgar luftrören bli starkare och det trånga i bröstet släpper.

Medicinerna förlorar inte sin verkan även om man använder dem ofta och under lång tid. Man kan därför använda samma dos under lång tid, och om man tillfälligt blir sämre kan dosen ökas.

De här medicinerna är inte så snabbt verkande som de beta-2-stimulerande medicinerna och upplevs därför inte lika effektiva vid akuta behov.

Viktigt – antikolinergika

Eftersom antikolinerga läkemedel dämpar effekten av vissa nervsignaler kan man få besvär i andra delar av kroppen. Dessa nervsignaler finns på fler ställen än i lungorna. Personer som har prostataförstoring kan till exempel få besvär som innebär att det blir extra svårt att kissa om man använder större mängder av dessa läkemedel.

Antikolinerga läkemedel har använts ganska länge och någon allvarlig påverkan på kroppen har inte hittats. Trots det brukar de inte rekommenderas vid graviditet eftersom de beta-2-stimulerande läkemedlen anses säkrare och ger snabbare verkan.

Biverkningar – antikolinergika

En del personer blir till exempel torra i munnen av antikolinerga läkemedel. Ett fåtal personer som provar medicinen kan få huvudvärk och vissa märker att de får svårt att fokusera blicken. Det beror på att ögats lins kan påverkas av medicinen så att den inte hinner ställa om mellan att se på nära och på långt håll lika snabbt som vanligt. Det kan upplevas som att man får svårt att se skarpt. Det är en ofarlig biverkning som alltid går över. För det mesta får man få och lätta biverkningar av dessa mediciner.

De här medicinerna tillhör läkemedelsgruppen antikolinergika

Kombinationsmedel:

Så här fungerar kromoglikat

Det är inte klarlagt hur kromoglikat fungerar, men förmodligen hindrar medlen vissa celler i blodet från att sätta igång en allergisk reaktion om man till exempel har hösnuva eller pälsdjursallergi. Man kan även få skydd mot astma vid kall väderlek eller astma som uppstår av retande ämnen, till exempel rök.

Man andas in läkemedlet som pulver eller vätska med hjälp av särskilda inandningshjälpmedel.

Medicinen kan användas när man är gravid och man kan även ge den till mindre barn.

Kromoglikat kan vara bra som förebyggande behandling om man ska vara i en miljö som man inte tål. Då kan man ta medicinen några timmar före och på så sätt förhindra astmabesvär. Men medicinen är inte tillräckligt effektiv för att användas vid akuta besvär.

De här läkemedlen är nästan utan biverkningar. En del personer kan få en lindrig irritation i halsen eller rethosta.

Kromoglikat kan även användas i andra former för behandling av allergisk nästäppa, allergiska ögonbesvär och vid födoämnesallergi, det vill säga matallergi. Det är egentligen samma typ av behandling men gäller andra organ.

Det här läkemedlet tillhör läkemedelsgruppen kromoglikat:

Så här fungerar teofylliner

Teofylliner liknar koffein. De användes i många år som daglig astmabehandling. Numera finns andra effektiva mediciner med färre biverkningar, och teofyllinerna får en allt mindre roll i astmabehandlingen.

Dessa medel används däremot fortfarande som akut behandling av astma, särskilt om andra läkemedel inte har gett effekt.

Teofyllin gör att muskelkrampen i luftrören släpper tillfälligt. Läkemedel av den här typen används ibland på sjukhus vid svår akut astma. Det finns också teofyllinlösning som man tar rektalt, det vill säga direkt i ändtarmen. Det sprids sen via blodet till lungorna. Det hjälper fort och kan vara till hjälp vid akut astma, särskilt om man inte är nära sjukhus. Tabletter finns, men används sällan, huvudsakligen på grund av biverkningar.

Man kan använda medicinerna när man är gravid, och de kan även ges till små barn samt användas av äldre personer.

Biverkningar – teofylliner

En del personer som använder medicinen kan till exempel må illa och tappa matlusten. Andra kan få problem med sömnen, huvudvärk och rubbad hjärtrytm. Vissa barn kan även bli överaktiva eller oroliga.

Biverkningarna hänger ihop med hur mycket läkemedel som man har i blodet. Därför ska man regelbundet kontrollera att mängden läkemedel är lagom genom blodprov. Kontrollerna ger läkaren god vägledning om vilken dos som är lämplig. Det kan annars vara svårt att hitta den rätta dosen för detta läkemedel.

Om man tar vissa läkemedel samtidigt med teofyllin finns det risk för att medicinerna påverkar varandra. Därför ska man alltid berätta för läkaren vilka mediciner, naturläkemedel eller hälsokostpreparat som man använder.

De här läkemedlen tillhör läkemedelsgruppen teofylliner:

  • Teofyllamin MEDA
  • Teovent
  • Theo-Dur
Fäll ihop

Logga in och förnya dina recept

Stockholms län

Logga in och förnya dina recept

När du behöver förnya ett recept kan du göra det genom att logga in på 1177.se och skicka en förfrågan om att förnya receptet. Din läkare gör då en bedömning om du kan få ett nytt recept på en gång eller om ni behöver träffas först.

Logga in på 1177 Vårdguiden

 
Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-02-07
Skribent:

Helena Almer, läkare, specialist i allmänmedicin samt lung- och allergisjukdomar, Gustavsbergs vårdcentral, Värmdö

Redaktör:

Ingela Andersson, 1177.se 

Granskare:

Morgan Andersson, läkare, specialist i öron- näsa och halssjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Lund


Stockholms län
Tillägg uppdaterade:
2014-07-01