Att ta medicin när man är äldre

Skriv ut
Skriv ut

Att bli äldre kan innebära att man får sjukdomar eller besvär som måste behandlas med läkemedel. Samtidigt påverkar åldrandet kroppens sätt att ta hand om läkemedel och man kan lättare få biverkningar. Man kan också få problem med att sköta sin medicinering, till exempel på grund av glömska eller svårigheter att svälja tabletter.

Kroppen förändras med åldern

Kroppen förändras med åldern

Hur kroppen tar hand om läkemedel

Man kan ta mediciner på många olika sätt. Man kan till exempel svälja en tablett, andas in pulver, föra in ett stolpiller i ändtarmen eller få en spruta. För att en medicin ska ge effekt måste den i regel tas upp av blodet från exempelvis magen eller tarmen. I kroppen fördelas sedan läkemedlet, oftast genom blodet, ut i vävnaderna, och når de ställen i kroppen där det ska verka. Vissa läkemedel verkar lokalt på det ställe där man tar det, till exempel i lungorna eller på huden.

Medicinen stannar inte kvar i kroppen för alltid. En del läkemedel lämnar kroppen tillsammans med avföringen, svetten eller luften man andas ut, men de flesta mediciner lämnar kroppen via njurarna med urinen. En del läkemedel kan utsöndras direkt via njurarna medan andra först måste brytas ner i levern.

När kroppen åldras

När man blir äldre sker förändringar i kroppen som kan påverka effekten av många läkemedel. Dels förändras kroppens förmåga att hantera läkemedel, det vill säga ta upp, fördela, bryta ner och göra sig av med mediciner. Dels blir olika organ i kroppen känsligare för läkemedel. Åldersförändringarna sker i olika hög grad och i olika takt hos olika människor.

Åldersförändringar

När man blir äldre sker förändringar i kroppen som kan påverka effekten av många läkemedel. Dels förändras kroppens förmåga att hantera läkemedel, det vill säga ta upp, fördela, bryta ner och göra sig av med mediciner. Dels blir olika organ i kroppen känsligare för läkemedel. Åldersförändringarna sker i varierande grad och takt hos olika människor.

Vissa åldersförändringar kan göra att en del läkemedel finns kvar längre i kroppen och att halten av läkemedel i kroppen blir högre. Det kan i sin tur göra att läkemedlen verkar längre och att deras effekt blir starkare, vilket ökar risken för biverkningar.

Viktiga åldersförändringar som kan påverka kroppens förmåga att hantera läkemedel är att

  • mängden vatten i kroppen minskar
  • leverns förmåga att bryta ner läkemedel minskar
  • njurarnas funktion försämras.

Minskad mängd vatten i kroppen

När man åldras minskar mängden vatten i kroppen, vilket gör att andelen fett ökar. Läkemedel som är fettlösliga kan då sprida sig i en större del av kroppen. Detta gör att de kan ligga kvar längre i kroppen och verkar under längre tid. Det kan bland annat förklara varför man, när man blir gammal, kan fortsätta att känna sig dåsig dagen efter av vissa lugnande mediciner och sömnmedel, som båda är fettlösliga.

Leverns förmåga att bryta ner läkemedel minskar

När man blir äldre minskar leverns förmåga att bryta ner vissa läkemedel. Läkemedel som först måste brytas ner innan de kan lämna kroppen genom njurarna, kan då ansamlas i kroppen och ge en starkare effekt. Det gäller bland annat de flesta medel mot psykiska besvär, och mediciner mot smärta som innehåller morfin eller morfinbesläktade preparat.

Njurarnas funktion försämras

Den åldersförändring som har störst betydelse för effekterna av läkemedel är att njurarnas funktion försämras. Förändringen börjar redan i 30-40-årsåldern, även om det då inte har någon egentlig betydelse, och fortsätter sedan långsamt, men stadigt. När man är 80 år kan njurarna, vid normalt åldrande, ha tappat hälften av sin ursprungliga förmåga. Det leder till att mediciner som utsöndras via njurarna utsöndras långsammare och kan ansamlas i kroppen. För läkemedel som utsöndras direkt genom njurarna har detta stor betydelse. Exempel på sådana läkemedel är vissa hjärt-kärlmediciner, vissa vätskedrivande medel, en del antibiotikasorter, vissa medel mot diabetes, vissa morfinpreparat samt en del mediciner som används mot inflammation.

Många gånger går det att anpassa behandlingen genom att man får ta en lägre dos. Men ibland måste man sluta med en medicin helt för att slippa biverkningar. 

Ökad känslighet för läkemedel

När man blir äldre sker många olika förändringar i kroppens organ som kan göra att effekten av läkemedel förändras och att risken för biverkningar ökar. Bland annat påverkas

  • hjärnan och nervsystemet
  • förmågan att reglera blodtrycket
  • magen och tarmarna.

Hjärnan och nervsystemet blir känsligare

I takt med att man åldras blir hjärnan känsligare för många läkemedel som har effekter på nervsystemet. Därmed ökar risken för biverkningar, exempelvis trötthet, yrsel, förvirring och fall. Exempel på sådana mediciner är olika medel mot psykiska besvär och smärtstillande medel.

Förmågan att reglera blodtrycket försämras

Kroppens förmåga att hålla blodtrycket på en normal nivå påverkas när man blir äldre. Den reflex som reglerar blodtrycket när man reser sig upp från sittande eller liggande, fungerar sämre. Förmågan att reglera blodtrycket när man lägger sig ner är också försämrad. Dessutom minskar halterna av vissa blodtryckshöjande hormoner, och blodkärlen i benen förlorar en del av sin spänst. De här förändringarna kan göra att man blir känsligare för läkemedel som har blodtryckssänkande effekt och man kan till exempel blir yr, känna sig ostadig eller värsta fall svimma.

Magen och tarmarna påverkas

Åldrandet påverkar också magsäcken och tarmarna. En av de viktigaste förändringarna sker i magsäcken. Magsäcksslemhinnans skydd mot det sura maginnehållet fungerar sämre när man blir gammal. Risken ökar då för att läkemedel som kan irritera slemhinnan orsakar sår eller blödningar. Det gäller framför allt medel mot smärta och inflammation, så kallade cox-hämmare eller NSAID.

Förstoppning är ett vanligt problem när man blir äldre, men det beror inte så mycket på åldrandet i sig, utan snarare på att man inte rör sig tillräckligt mycket, inte dricker tillräckligt mycket och inte äter tillräckligt mycket kostfibrer. Om man har problem med förstoppning är man också mer känslig för läkemedel som har förstoppande effekt, till exempel morfin eller morfinbesläktade smärtstillande medel.

Fäll ihop

Många äldre tar mycket läkemedel

Många äldre tar mycket läkemedel

  • Foto som visar en doseringsask

Orsaker

Det finns flera orsaker till att många äldre använder mycket läkemedel. Den viktigaste är att man ofta har flera sjukdomar som behöver behandlas med olika läkemedel. Man kan ibland behöva ta en medicin för att lindra biverkningar av en annan.

En annan orsak kan vara att man får mediciner utskrivna av flera olika läkare. Det kan leda till att man använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne eller mediciner som inte passar ihop. Ibland kan det vara så att man fortsätter ta en medicin som egentligen inte längre behövs.

När man träffar en läkare är det därför viktigt att berätta om vilka läkemedel man tar.

De läkemedel som är vanligast bland äldre är

  • läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar
  • smärtstillande medel
  • läkemedel mot depression, oro, och sömnsvårigheter
  • läkemedel mot mag- och tarmbesvär, framförallt laxermedel.

Många läkemedel samtidigt kan orsaka problem

Risken för att få biverkningar av läkemedel ökar när man blir äldre. Det beror dels på att kroppen förändras med åldern. Men det beror också på att man ofta använder flera olika mediciner som kan påverka varandra. Effekten av ett läkemedel kan minska eller öka beroende på vilka andra läkemedel man tar samtidigt.

Om man använder många mediciner kan det också vara svårare att hålla reda på vilka mediciner man ska ta, när de ska tas och i vilka doser. Det kan leda till att man använder sin medicin på fel sätt, vilket i sin tur kan göra att medicinen inte hjälper eller att risken för biverkningar ökar.

För att en behandling med läkemedel ska fungera bra är det viktigt att medicinen används på rätt sätt. Upp till en tredjedel av alla äldre som läggs in på sjukhus, gör det helt eller delvis på grund av biverkningar från mediciner. Därför är det viktigt att man berättar för sin läkare om man upplever biverkningar eller av någon anledning har problem med att ta sin medicin.

Fäll ihop

När man tar läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kärl

När man tar läkemedel mot sjukdomar i hjärta och kärl

Digitalis

Digitalis är en hjärtmedicin som man kan få vid förmaksflimmer. Läkemedlet bromsar hjärtrytmen så att den blir lagom snabb.

Hur stor mängd läkemedel man får i kroppen och hur stor effekten blir beror i hög grad på hur bra njurarna fungerar. Det är bara en liten skillnad mellan den dos digitalis som ger bra effekt och den dos som ger biverkningar. Därför är det extra viktigt att man tar rätt dos och att man regelbundet får njurarnas funktion kontrollerad genom blodprov.

När man är äldre kan en för hög dosering av digitalis ge diffusa symtom. Ibland är man bara trött, ibland får man mindre aptit och mår illa. Man kan också bli förvirrad och det kan vara det första tecknet på överdosering av digitalis. Även allvarliga biverkningar som till exempel rubbning av hjärtrytmen kan förekomma.

Läkemedel som sänker blodtrycket

Det finns många olika läkemedel som kan sänka blodtrycket. Det kan vara mediciner som används mot högt blodtryck, kärlkramp och hjärtsvikt, men också vissa läkemedel mot psykiska besvär och medel mot Parkinsons sjukdom.

Med åldern förändras kroppens egen kontroll av blodtrycket. Därför är det större risk att få blodtrycksfall om man är äldre och använder läkemedel med blodtryckssänkande effekt. Oftast ger det besvär när man reser sig från liggande eller sittande. Man kan bli yr, känna sig ostadig eller i värsta fall svimma. Det gör att man kan ramla och slå sig. En del äldre kan också bli förvirrade.

Vätskedrivande medel

Vätskedrivande medel används ofta vid hjärtsvikt och ibland vid högt blodtryck. Då samlas lätt vatten i kroppen och man kan till exempel få svullna ben eller lätt bli andfådd. Vätskedrivande medel ökar utsöndringen av salt och vatten från njurarna. Om effekten blir för kraftig kan det leda till vätskebrist i kroppen och man kan få symtom som trötthet och förstoppning. Vätskebrist kan också göra att man får lågt blodtryck, yrsel eller huvudvärk.

Den vätskedrivande effekten av vissa läkemedel är så kraftig att man måste ha tillgång till en toalett medan medicinen verkar. Ibland går det bra att vänta med en dos för att till exempel kunna gå ut och handla en stund. Men man ska inte ändra doseringen utan att först ha pratat med sin läkare.

Fäll ihop

När man tar läkemedel mot smärta

När man tar läkemedel mot smärta

Läkemedel som innehåller paracetamol

Läkemedel som innehåller paracetamol är ett vanligt smärtstillande medel, som kan köpas receptfritt. Paracetamol ger sällan biverkningar och kan användas av de flesta. Men om man får i sig en för hög dos kan man få allvarliga leverskador. Därför är det viktigt att aldrig ta mer än vad som står på förpackningen. Det finns mediciner som innehåller paracetamol tillsammans med något annat verksamt ämne. Därför är det viktigt att man tar reda på vad medicinerna innehåller så att man inte av misstag får i sig för hög dos.

Medel mot inflammation, cox-hämmare

Läkemedel som kallas cox-hämmare, eller NSAID, är smärtstillande och dämpar inflammationer. Många cox-hämmare kan köpas receptfritt. Exempel på cox-hämmare är läkemedel som innehåller ibuprofen, naproxen eller diklofenak. Bland äldre används de främst vid ledsjukdomar, till exempel ledgångsreumatism och artros.

När man blir äldre ökar risken för att denna typ av läkemedel ger sår och blödningar i magsäckens slemhinna. Med stigande ålder ökar också risken för att läkemedlen ska försämra njurarnas funktion. De kan också utlösa eller försämra en hjärtsvikt och motverka effekten av de läkemedel som används vid hjärtsvikt.

På grund av risken för biverkningar bör äldre använda cox-hämmare med försiktighet. De bör bara användas då andra smärtstillande läkemedel inte hjälper och inte under längre tid än ett par veckor.

Opioider

Opioider är ett samlingsnamn på morfin och morfinbesläktade smärtstillande medel. Äldre personer är känsligare än yngre för opioider. Vanliga biverkningar är trötthet och dåsighet samt yrsel och illamående. Opioider ökar också risken för fallolyckor. Dessa läkemedel kan dessutom vara kraftigt förstoppande och ge besvär från gallan. De kan också påverka minnet och tankeförmågan och göra att man blir förvirrad.

Fäll ihop

När man tar läkemedel mot oro eller sömnsvårigheter

När man tar läkemedel mot oro eller sömnsvårigheter

En vanlig biverkning av lugnande medel och sömnmedel är att man blir dåsig och trött dagen efter. Man kan också bli yr och få problem med balansen. Då ökar risken för att falla och skada sig.

Många lugnande medel och sömnmedel tillhör gruppen bensodiazepiner. Den typen av läkemedel kan ge muskelsvaghet vilket ytterligare ökar risken för att man ska ramla. Hos äldre kan lugnande medel och sömnmedel också försämra minnet och orsaka förvirring. De finns också oftast kvar längre i kroppen så att effekten sitter i längre tid än hos yngre.

Om har tagit sömnmedel och fortfarande känner sig trött dagen efter kan man prata med sin läkare. Ibland kan man känna sig piggare på dagen genom att sänka dosen eller byta till ett annat sömnmedel.

Man bör inte ta sömnmedel under längre tid än fyra veckor i taget. 


Fäll ihop

När man tar läkemedel mot psykiska besvär

När man tar läkemedel mot psykiska besvär

Medel mot depression

Antidepressiva läkemedel är en typ av läkemedel som är vanlig bland äldre.

Numera används oftast den typ av antidepressiva som kallas SSRI, till exempel läkemedel som innehåller citalopram eller sertralin. En annan vanlig antidepressiv medicin hos äldre är mirtazapin. De vanligaste biverkningarna av SSRI är magbesvär av olika slag, viktförändring, trötthet, yrsel, huvudvärk och sömnbesvär. De kan också sänka blodtrycket och ökar risken för att man ska ramla.

Den äldre typen av antidepressiva medel, så kallade tricykliska antidepressiva, är inte lämpliga för äldre eftersom de kan ge kraftiga biverkningar. De kan till exempel orsaka muntorrhet, svårigheter att kissa, förstoppning, blodtrycksfall och påverka minnet och tankeförmågan.

Medel mot psykos

Medel mot psykos, så kallade neuroleptika eller antipsykotiska läkemedel, delas in i högdospreparat och lågdospreparat. Man bör inte använda högdosneuroleptika när man är äldre, eftersom man kan bli mycket trött och få förvirring och blodtrycksfall. Ett exempel på högdospreparat läkemedel som innehåller levomepromazin.

Lågdospreparat, exempelvis haloperidol, ger istället ofta biverkningar med symtom som liknar Parkinsons sjukdom, främst stelhet och minskad rörlighet. Ett annat liknande tillstånd är akatisi, inre oro som gör att man har svårt att vara still.

Numera används därför ofta en nyare typ av neuroleptika, oftast med det verksamma ämnet risperidon. Om man tar sådana mediciner i låg dos ger de mer sällan dessa biverkningar. Risperidon kan dock ge blodtrycksfall. Neuroleptika av denna typ har också visats öka risken för stroke hos äldre med demens. Medicinen ska därför användas med samma försiktighet som andra neuroleptika.

Fäll ihop

Om man får förstoppning

Om man får förstoppning

Det är vanligt att man har förstoppning när man blir äldre. Det kan bero på att man inte rör på sig så mycket, att man inte dricker tillräckligt mycket vätska eller att man inte äter fiberrik kost. Dessutom kan en del läkemedel ge förstoppning som biverkan.

Därför är det vanligt att man använder laxermedel när man är äldre. De ger oftast inte så besvärliga biverkningar, men man kan få problem med magknip och diarré. 

Fäll ihop

Hur ska man ta sina mediciner?

Hur ska man ta sina mediciner?

Att tänka på när man får ny medicin

När läkaren eller sjuksköterskan skriver ut en ny medicin ska man inte tveka att ställa frågor om den. Det är bra att ta reda på

  • varför medicinen ska tas, mot vilka sjukdomar och besvär den hjälper och vilken effekt den är tänkt att ge
  • hur medicinen ska tas
  • hur länge medicinen ska användas
  • om medicinen kan ge några biverkningar
  • om det är något man måste tänka på när man använder medicinen
  • vad man ska göra om man vid något tillfälle har glömt att ta medicinen, eller inte kommer ihåg om man tagit den.

Man kan be läkaren att skriva ner svaren på frågorna.

Det är också bra att berätta för läkaren om vilka andra mediciner man använder, även receptfria.

Följ läkarens instruktioner

För att en behandling med läkemedel ska fungera bra är det viktigt att medicinen används på rätt sätt. Man ska ta den dos läkaren har ordinerat. Man ska också följa de instruktioner man får om hur man ska ta medicinen. Det kan till exempel vara att man ska ta medicinen i samband med måltid eller svälja en tablett hel.

En läkemedelslista kan vara bra

Går man till flera olika läkare kan man få för mycket medicin utskriven. Om de olika läkarna inte vet vilka andra läkemedel man tar finns det risk att man får flera mediciner mot samma besvär eller läkemedel som inte passar ihop. Därför är det bra att ha med sig en lista över alla mediciner man använder. Det gäller även receptfria läkemedel, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. De medicinlistor man kan få på apotek är en sammanställning av de läkemedel man har fått utskrivna på recept.

En del förpackningar är svåra att öppna

Man ska berätta för sin läkare om man har svårt att öppna eller använda vissa läkemedelsförpackningar. Till exempel kan reumatism eller symtom efter stroke göra att man får svårt att använda sina händer. Man kan också ha svårt att minnas eller förstå hur man ska hantera förpackningen.

Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek om samma eller likvärdigt läkemedel finns i en förpackning som är enklare att öppna. Det finns också öppningsverktyg att köpa på apotek.

Mediciner kan vara svåra att svälja

Om man har svårt att svälja tabletter och kapslar bör man berätta det för sin läkare. Ibland kan man byta till medicin i flytande form, till mindre tabletter eller till tabletter som kan lösas upp i vätska.

En del tabletter och kapslar går att dela eller krossa, men det gäller inte alla. En del är till och med direkt olämpliga att krossa. Vissa tabletter och kapslar är gjorda för att lösas upp långsamt i magen och tarmarna. Om man delar eller krossar sådana tabletter fungerar de inte som de ska. Man kan alltid fråga på ett apotek om vad man kan och inte kan göra med olika tabletter och kapslar.

Om det är svårt att komma ihåg medicinen

DoseringsaskOm man tycker att det är besvärligt att ta ett läkemedel flera gånger per dag, kan det ibland bytas ut mot ett annat läkemedel. Numera finns många mediciner som man bara behöver ta en gång per dag.

Har man flera olika sorters tabletter eller kapslar som ska tas vid olika tider, kan en doseringsask vara ett bra hjälpmedel. I asken finns små fack där medicin kan läggas i för olika tidpunkter på dagen. Asken brukar rymma medicinering för en vecka i taget. Doseringsaskar kan köpas på apotek.

Vissa mediciner kan vara känsliga för ljus eller fukt och ska därför inte förvaras i doseringsaskar. Om man inte hittar sådan information på förpackningen eller i bipacksedeln kan man fråga på ett apotek. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med medicinen.

Ibland kan det vara bra att be en anhörig eller en distriktssköterska om hjälp med att fylla doseringsasken en gång i veckan.

Det är bra att prata med sin läkare om man har svårt att komma ihåg att ta sin medicin. Det finns hjälp att få. Man kan, om läkaren bedömer att man behöver det, få hämta ut sina läkemedel i färdigförpackade påsar. Det kallas för dosexpediering eller ApoDos. Då innehåller varje påse de mediciner som man ska ta vid en viss tidpunkt. Det finns också elektroniska doseringshjälpmedel som påminner med en ljudsignal varje gång det är dags att ta medicin.

Startförpackningar kan vara bra

Många människor har stora mängder oanvänd medicin hemma, det gäller inte minst äldre. Anledningen kan till exempel vara att man har fått mer medicin utskrivet än vad man behövt, eller att behandlingen avbrutits i förtid på grund av biverkningar. Det kan också vara så att den sjukdom som är orsaken till att man fått medicin har gått över, eller att medicinen inte hjälpte.

För att undvika att betala för onödigt mycket medicin, kan man fråga om det går att få en mindre förpackning, en så kallad startförpackning, första gången man får en ny medicin. Om medicinen fungerar bra kan man sedan hämta ut en större förpackning.

Närstående kan hjälpa till

Om man har möjlighet kan det vara bra att få hjälp av närstående, till exempel anhöriga, vänner eller kontaktpersoner. De kan hjälpa till med att hålla ordning på vilka mediciner man ska ta. Till exempel kan de fylla på doseringsaskar och se till att eventuella överblivna mediciner lämnas in till ett apotek. Närstående kan också följa med till läkaren och berätta om hur medicineringen fungerar, om medicinen används som det är tänkt eller om den är svår att använda.

Det kan ibland som patient vara svårt att ta till sig den information man får av läkaren och då kan en närstående ställa frågor till läkaren och skriva ner vad denne säger.

Viktigt att sköta sina tänder

Det finns många mediciner som kan göra att man blir torr i munnen på grund av att mängden saliv minskar. Det leder i sin tur till ökad risk för hål i tänderna, karies, eller inflammation i tandkött och munslemhinna. Risken för muntorrhet ökar om man använder flera olika läkemedel samtidigt. Därför är det extra viktigt att sköta sina tänder om man använder många mediciner. Det är också bra att försöka besöka tandläkare eller tandhygienist regelbundet.

Om man får problem med sin medicin

Om man har svårt att ta mediciner som det är tänkt, ska man tala om det för sin läkare så snart som möjligt och försöka förklara orsaken. Man ska också berätta om får symtom som kan vara tecken på biverkningar av medicinen.

Man kan få en läkemedelsgenomgång

En läkemedelsgenomgång kan förhindra att man tar läkemedel som man inte längre behöver eller läkemedel som är olämpliga för äldre. Dessutom kan den minska risken för att man tar flera läkemedel som påverkar varandra eller orsakar biverkningar.

Det finns två typer av läkemedelsgenomgångar, enkla och fördjupade.

Vid en enkel läkemedelsgenomgång kartläggs vilka läkemedel man använder och om läkemedelsbehandlingen har bra effekt och är säker. Man kan få en enkel läkemedelsgenomgång om man är 75 år eller äldre och tar fem eller fler läkemedel. Man kan också få en läkemedelgenomgång om man har problem med sin läkemedelsbehandling.

Man kan få en fördjupad läkemedelsgenomgång om man efter en enkel läkemedelsgenomgång fortfarande har problem med sin läkemedelsbehandling. Vid en fördjupad läkemedelsgenomgång görs en omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån hur man mår och vilka behov man har, hur lämpligt läkemedlet är, om dosen av det är lagom och hur det passar ihop med de övriga medicinerna.

En läkare ansvarar för såväl en enkel som en fördjupad läkemedelsgenomgång. Ibland kan också andra delta, till exempel en sjuksköterska, apotekare eller personal i äldreomsorgen. Om man vill ha en läkemedelsgenomgång kan man prata med sin läkare.

Det är bra om man själv är med vid läkemedelsgenomgången, för att bidra med information om vilka läkemedel man använder samt eventuella problem man har. Om man vill ha hjälp eller inte själv kan lämna uppgifterna vid en läkemedelsgenomgång kan närstående hjälpa till.

Efter en läkemedelsgenomgång får man en uppdaterad läkemedelslista över alla läkemedel man använder.

Fäll ihop

Rapportera biverkningar

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-06-12
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Fastbom, läkare, professor i geriatrisk farmakologi, Aging Research Center (ARC), Karolinska institutet, Solna

Fotograf:

Juliana Wiklund