Prednisolon Pfizer

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Prednisolon Pfizer?

Prednisolon Pfizer är ett läkemedel som används vid olika typer av sjukdomar för att dämpa inflammation och påverka immunförsvaret. Medicinen används till exempel vid astma, svåra allergiska tillstånd, inflammatoriska tarmsjukdomar, reumatiska sjukdomar som ledgångsreumatism och SLE, vissa blodsjukdomar och tumörsjukdomar.

Medicinen tillhör gruppen glukokortikoider, i dagligt tal kallat kortison, och det verksamma ämnet är prednisolon.

Recept och högkostnadsskydd

Prednisolon Pfizer finns som tabletter i styrkorna 2,5 milligram, 5 milligram och 10 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

I kroppen bildar binjurarna kortisol som sedan omvandlas till kortison. Det verksamma ämnet i medicinen fungerar på samma sätt som kroppens eget kortisol. Läkemedlet minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Läkemedlet har en kraftig inflammationsdämpande verkan och påverkar även immunförsvaret.

Hur tar man medicinen?

Man tar oftast tabletterna en gång om dagen, på morgonen. Det gör man för att försöka efterlikna kroppens egen produktion av kortisol, som är högst på morgonen.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen av medicinen varierar från person till person och från sjukdom till sjukdom. Ofta får man medicinen som en tillfällig kur. Man kan också få medicinen under en längre tid. Vanligtvis börjar man då med en högre dos som sedan minskas när man har fått effekt.

Om man har en inflammation i kroppen som drabbar viktiga inre organ som till exempel blodkärl, njurar eller nervsystem, kan man få höga doser kortison under en längre tid.

Viktigt

När man ska sluta efter en längre tids behandling med kortison är det viktigt att trappa ner dosen gradvis. Ju högre dosen har varit och ju längre behandlingen har pågått, desto långsammare ska man trappa ner dosen. Det gör man för att kroppens egen tillverkning av kortisol kan ha sjunkit och det kan ta lite tid innan den kommer igång ordentligt igen. Läkaren gör upp ett schema för hur man ska trappa ner medicineringen.

Om man har behandlats med kortison under en längre tid kan kroppens egen tillverkning av kortisol vara så dämpad att den inte klarar att bilda det extra kortisol som behövs om man får feber, någon allvarligare infektion eller skada. Då kan man behöva ta extra kortisonläkemedel.

Om man får feber eller andra tecken på infektion bör man inte vänta för länge med att söka läkare, eftersom medicinen kan dölja symtom på infektioner.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Om man ska vaccinera sig bör man alltid tala om för läkaren att man behandlas med kortison. Det är särskilt viktigt när man behandlas med höga doser.

Det finns en ökad risk för magsår om man behandlas med både kortisonläkemedel och så kallade cox-hämmare, som är smärtstillande och inflammationshämmande. Om man behöver använda båda läkemedlen samtidigt bör man samtidigt få ett läkemedel som skyddar magens slemhinna.

Biverkningar

Kortison har många biverkningar, men man får inte glömma bort att kortison samtidigt är ett mycket effektivt läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom. I många fall kan kortison till och med rädda liv.

Biverkningar kommer framför allt om man behandlas under en lång tid med kortison. Biverkningarna är också beroende av hur hög dos man tar.

Hos en del som använder medicinen kan vätska ansamlas i kroppen. Då kan man få till exempel svullna händer eller fötter. Andra personer kan till exempel få högt blodtryck eller förhöjt blodsocker. Man kan få tunn och skör hud, blåmärken eller så kan det ta längre tid än vanligt för sår att läka. Vissa personer kan också få ökad aptit och ändrad ämnesomsättning. Det kan leda till att man går upp i vikt. Kroppsfettet kan omfördelas så att ansiktet och magen blir rundare.

Om man tar höga doser av kortison kan man bli överaktiv och få svårt att sova. Då kan man behöva ta sömntabletter under en kortare period, för att få vila och för att behålla en normal dygnsrytm.

En av de allvarligaste biverkningarna är benskörhet, som ökar risken för benbrott. Det kan man förebygga genom att äta tillskott av kalcium och vitamin D. Läkare kan ibland även skriva ut andra mediciner för att minska risken för att man ska få benskörhet.

Kortison minskar kroppens känslighet för insulin. Det kan ibland leda till utveckling av diabetes. Om man redan har diabetes krävs ofta extra intensiv behandling av diabetessjukdomen under hela kortisonbehandlingen.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Man kan använda läkemedlet när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det bedöms inte påverka barnet om man följer de doseringsanvisningar som följer med läkemedelsförpackningen. Men om man behöver använda läkemedlet mer än tillfälligt när man ammar bör man rådgöra med läkare.

Andra kortisontabletter

Det finns andra läkemedel som innehåller kortison. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma eller liknande verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på andra kortisontabletter är

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-08-17
Manusunderlag:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabet Svenungsson, läkare, specialist i reumatiska sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna