Loperamid Mylan

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Loperamid Mylan?

Loperamid Mylan är ett läkemedel mot diarré, till exempel turistdiarré eller annan tillfällig diarré. Medicinen kan också användas exempelvis vid kronisk diarré och efter tarmoperationer om en läkare har rekommenderat det.

Det verksamma ämnet är loperamid.

Recept och högkostnadsskydd

Loperamid Mylan finns som kapslar. Medicinen kan köpas receptfritt.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel när den skrivs ut på recept. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Tarmen rör sig hela tiden och driver på så sätt tarminnehållet framåt. Loperamid minskar dessa tarmrörelser så att det tar längre tid för födan att passera genom tarmen. Då hinner mer vatten sugas upp från tarminnehållet. Avföringen blir fastare och man får mindre behova av att tömma tarmen. Dessutom minskar medicinen den ökade utsöndringen av vätska in i tarmen vid diarré. Medicinen påverkar inte orsaken till diarrén.

Om tillfällig diarré inte har blivit bättre efter två dagars behandling bör man kontakta läkare.

Hur tar man medicinen?

Kapslarna bör sväljas hela eftersom det verksamma ämnet smakar illa. Om man har svårt att svälja kapslarna kan man tömma ut innehållet och svälja det med mycket vätska.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar. Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

Vid tillfällig diarré börjar man med 2 kapslar och tar sedan 1 kapsel efter varje nytt avföringstillfälle om diarrén fortsätter. Det ska gå 2-3 timmar efter första dosen innan man tar en ny dos. Man ska inte ta mer än 8 kapslar per dygn och man ska inte använda läkemedlet mer än två dygn utan att en läkare har rekommenderat det.

En vanlig dos vid kronisk diarré är 1-2 kapslar om dagen. Man ska inte ta mer än 8 kapslar per dygn.

Barn under tolv år ska inte använda medicinen utan att en läkare har rekommenderat det.

Viktigt

Om man har hög feber eller blod i avföringen ska medicinen inte användas utan att orsaken först utretts och om möjligt behandlats. Läkemedlet ska inte användas vid allvarliga tarminflammationer, till exempel svåra attacker av ulcerös kolit.

När man har diarré förlorar man mycket vätska. Det är därför viktigt att man dricker mycket för att ersätta den förlorade vätskan.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Biverkningar

Vissa personer som använder medicinen kan till exempel få gaser i magen, förstoppning, eller illamående. En del kan få ont i huvudet eller yrsel.

Om man använder medicinen under längre tid och får förstoppning kan dosen vara för hög. Man bör då prata med sin läkare om att pröva en lägre dos.

Graviditet och amning

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräcklig kunskap om hur läkemedlet fungerar under graviditet, men det kan finnas risk för att fostret påverkas. I enstaka fall kan det ändå finnas anledning att använda medicinen under graviditet om läkaren bedömer att det skulle medföra en alltför stor risk att inte behandla diarrén.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar.

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns andra läkemedel som innehåller loperamid. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera preparat som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på läkemedel som innehåller loperamid är:

  • Dimor
  • Imodium
  • Primodium
  • Imodium Plus, som även innehåller dimetikon mot gaser i magen.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177.se och läkemedelstexter

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-11-22
Skribent:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Daniel Schmidt, läkare, specialist i mag- och tarmsjukdomar, Capio S:t Görans sjukhus, Stockholm