Imigran och Imigran Novum

Skriv ut
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Imigran och Imigran Novum?

Imigran och Imigran Novum är läkemedel som används mot migränanfall. Imigran injektionsvätska kan även användas vid anfall av Hortons huvudvärk.

Medicinen tillhör en läkemedelsgrupp som kallas för triptaner och det verksamma ämnet är sumatriptan. Läkemedelsgruppen kan även kallas för serotonin-1-receptorstimulerare.

Recept och högkostnadsskydd

Imigran Novum finns som tabletter i styrkorna 50 och 100 milligram. Imigran finns som nässpray i styrkorna 10 och 20 milligram per dos, och som stolpiller i styrkan 25 milligram. Imigran finns även som sprutor som man tar med hjälp av en särskild injektionspenna. Medicinen är receptbelagd.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Det är inte helt klarlagt varför man får migrän. Under migränanfallet pågår ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemet i hjärnan. Läkemedlet dämpar vissa signaler i hjärnan. Det leder till att huvudvärken och illamåendet lindras samtidigt som känsligheten för ljud, ljus och lukt minskar.

Det tar ungefär en halvtimme innan tabletterna och stolpillren börjar verka. Tar man medicinen som nässpray eller som spruta verkar medicinen inom en kvart.

Hur tar man medicinen?

Tabletterna bör man svälja hela med vatten. Om man har svårt att svälja hela tabletter kan man lösa tabletten i en liten mängd vatten. Imigran Novum tabletter upplösta i vatten har en bitter smak.

Nässprejen sprejar man i ena näsborren med en sprejning. Observera att varje behållare endast innehåller en dos. Det finns en bruksanvisning i förpackningen. Sprejen ska förvaras i skydd för ljus. Man ska därför inte öppna innerförpackningen förrän sprejen ska användas. Sprejen får inte frysas. Därför ska man inte ha den i fickan om man är ute på vintern när det minusgrader.

Stolpillret för man in i ändtarmen. Det är bra om man inte går på toaletten inom den närmaste timmen efter att man har fört in stolpillret.

Injektionspennan ska man pressa mot huden på utsidan av låret, samtidigt som man trycker på knappen överst på pennan och håller den nedtryckt i fem sekunder. Då injiceras medicinen. Man ska vara försiktig när man har använt pennan och ska ta bort den, eftersom nålspetsen då är utlöst. Det finns en bruksanvisning i förpackningen.

Injektionspenna, nässprej eller stolpiller kan vara bra att använda om man till exempel mår illa eller kräks i samband med migränanfallet.

När ska man ta medicinen?

Man tar medicinen när som helst under migränanfallet när huvudvärken har börjat. Det är bäst att ta medicinen så tidigt som möjligt.

Om man har migrän med aura får man till exempel synrubbningar, domningskänslor och talrubbningar före huvudvärken. Man ska inte ta medicinen under den tid man har aura.

Medicinen ska inte användas för att förhindra migrän.

Även om medicinen inte skulle ge någon verkan vid ett migränanfall, kan man ändå pröva att ta den igen vid nästa anfall.

Man ska inte använda Imigran och Imigran Novum tillsammans med medel som innehåller johannesört.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig tablettdos är 50 milligram. Doseringen av nässprejen för vuxna är vanligen en sprejning av styrkan 20 milligram. En vanlig dos kan också vara en injektion eller ett stolpiller.

Om medicinen inte hjälper ska man inte ta en dos till under samma migränanfall. Om huvudvärken däremot har lindrats efter den första dosen men sedan kommer tillbaka kan man ta en dos till. Men det måste gå minst två timmar mellan doserna om man tar tabletter, stolpiller eller nässprej. Om man använder injektionspennan räcker det med minst en timme mellan doserna. I enstaka fall kan en tredje dos tas under samma dygn.

Tabletterna, stolpillren och injektionsvätskan bör inte användas av personer som är över 65 år eller av barn och ungdomar under 18 år. Däremot kan nässprejen i den svagare styrkan, 10 milligram per dos, användas av ungdomar över 12 år.

Viktigt

Om man har huvudvärk som inte liknar den vanliga migränhuvudvärken ska man inte ta medicinen utan att först prata med en läkare.

Man ska inte använda medicinen om man har eller har haft vissa hjärt-kärlsjukdomar, till exempel kärlkramp eller högt blodtryck eller om man haft stroke. Man ska inte heller använda medicinen om man har någon svår leversjukdom. Om man känner sig osäker ska man tala med sin läkare.

Man ska inte heller använda medicinen om man är överkänslig mot en sorts antibiotika som kallas sulfa.

Medicinen kan ge upphov till kortvarig bröstsmärta och en åtstramande känsla i bröstet. Det är vanligtvis inte allvarligt men kan i mycket sällsynta fall bero på hjärtpåverkan. Kontakta därför läkare om symtomen inte försvinner.

Om man använder medicinen för ofta finns det risk för att man får kronisk huvudvärk eller att huvudvärken blir värre. Man ska då kontakta läkare.

Man kan bli trött och dåsig både av medicinen och av migränanfallet.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Andra triptaner ska inte användas samtidigt med Imigran under ett migränanfall. Däremot kan en annan triptan tas efter en viss tid enligt anvisningar från läkare.
Exempel på triptaner är:

  • Almogran
  • Maxalt och Maxalt Rapitab
  • Naramig
  • Oriptan
  • Relpax
  • Sumatriptan med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Sumatriptan Mylan
  • Sumatriptan SUN
  • Zolmitriptan med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zolmitriptan Actavis
  • Zomig, Zomig Rapimelt och Zomig Nasal.

Imigran ska inte heller användas samtidigt med läkemedel som innehåller

  • dihydroergotamin, till exempel Orstanorm
  • ergotamin, till exempel Anervan Novum.

Om man har tagit Orstanorm eller Anervan Novum ska det gå minst 24 timmar innan man kan ta Imigran. Om man har tagit Imigran ska det gå minst sex timmar innan man kan ta dessa mediciner.

Man ska inte använda Imigran samtidigt med läkemedel som innehåller moklobemid, till exempel Aurorix, som bland annat används vid depression. Detta gäller även upp till två veckor efter avslutad behandling med moklobemid.

Biverkningar

Man kan må illa och kräkas av både medicinen och migränanfallet. En del personer som använder medicinen kan till exempel bli trötta, yra eller kraftlösa. Andra kan få ovanliga känselupplevelser, till exempel stickningar, värmekänsla eller känsla av tyngd eller åtstramning i delar av kroppen.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och det är inte klarlagt om det kan påverka barnet. För att inte riskera att barnet påverkas ska man avstå från att amma under minst 12 timmar efter att man har tagit medicinen.

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns andra läkemedel som innehåller sumatriptan. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet.
Exempel på läkemedel som innehåller sumatriptan är

  • Oriptan
  • Sumatriptan med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Sumatriptan Bluefish
  • Sumatriptan SUN.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177.se och läkemedelstexter

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-12-19
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabet Waldenlind, läkare, specialist i nervsystemets sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.