Senast reviderad 2013-12-10

Vad innebär diagnosen borderline?

Fråga

Vad innebär diagnosen borderline? Finns det någon behandling som hjälper?

Svar

Borderline betyder gränslinje på svenska. Namnet syftar på att borderline liksom andra så kallade personlighetsstörningar inte passar in i uppdelningen av psykiska sjukdomar i så kallade neuroser och psykoser. Begreppet lever vidare, även om man försöker gå över till att istället tala om emotionell instabil personlighetsstörning, vilket på ett bättre sätt beskriver problemen vid borderline.

Om man har emotionellt instabil personlighetsstörning har man ofta problem med snabba känslomässiga svängningar, från lugn och glädje till ångest eller nedstämdhet. Det skapar framför allt svårigheter i nära relationer. I samband med stress eller kriser kan en person med emotionellt instabil personlighetsstörning reagera med raseri eller ångest med starka självdestruktiva inslag.

En borderlinestörning kännetecknas av flera av dessa symtom:

  • Skräck att bli övergiven.
  • Stormiga relationer som pendlar mellan intensiv beundran och extrem nedvärdering.
  • Kraftigt störd, förvriden eller instabil självbild.
  • Missbruk av till exempel droger, sex, mat eller pengar.
  • Återkommande självmordsförsök eller hot om självmord och självmisshandel.
  • Kraftiga humörkast. Stark irritation, ångest eller depression som kan vara några timmar, till som mest några dagar.
  • Återkommande känsla av tomhet och leda.
  • Intensiv vrede som inte står i proportion till vad som väcker den.
  • Kortvariga paranoida (överdrivet misstänksamma) föreställningar.

För att få diagnosen måste minst fem av dessa symtom finnas.

Det är inte klarlagt varför man får en personlighetsstörning, men det finns teorier om att det dels beror på en medfödd känslomässig sårbarhet och dels på förhållanden i uppväxten. Om man som barn inte får bekräftelse och förståelse för sina egna känslouttryck, kan det leda till att man som vuxen får svårt att hantera känslor.

Om man har emotionellt instabil personlighetsförändring finns det en hel del man kan göra själv för att må bättre. Genom att sköta om sig väl, sova på regelbundna tider, motionera och undvika alkohol och andra droger kan man förebygga ångest och nedstämdhet. Det är också särskilt viktigt för personer med emotionellt instabil personlighetsstörning att bygga goda relationer med andra människor som är förstående och behandlar en väl.

Många med emotionellt instabil personlighetsstörning har nytta av meditation eller träning i mindfulness/medveten närvaro. Det finns också speciella former av psykoterapi som utvecklats för emotionellt instabil personlighetsstörning. En form som inkluderar mindfulness och kognitiv beteendeterapi heter dialektisk beteendeterapi, DBT. En annan form heter mentaliseringsbaserad terapi, MBT. MBT syftar till att hjälpa en att förstå vad det är man känner och varför man upplever det man upplever.

Kenneth Nolkrantz, Läkare, specialist i allmänmedicin