Vilo-EKG

Skriv ut (ca 3 sidor)

Ett EKG ingår ofta i vanliga hälsokontroller. Det är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Med ett EKG går det att upptäcka hjärtsjukdomar och störningar i hjärtats rytm.

Skriv ut

Vilo-EKG kan tas på läkarmottagningar, i ambulans eller på sjukhus. Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Du får ligga på rygg och totalt tio elektroder som ser ut som små plattor eller små klisterlappar placeras på bröstkorgen, handlederna och vristerna. Elektroderna fångar upp och registrerar hjärtats elektriska aktivitet.

Om du har mycket hår på bröstet måste det ibland rakas bort för att elektroderna ska få bra kontakt. Du ska undvika att smörja in dig med hudkräm innan undersökningen eftersom det kan göra det svårare att få en tydlig registrering.

Kort och smärtfri undersökning

Elektroderna kopplas till en EKG-apparat och undersökningsresultatet skrivs ut på papper. Det är viktigt att du ligger stilla och är avslappnad för att registreringen ska bli så bra som möjligt.

Ett vilo-EKG är en helt ofarlig undersökning, som oftast görs av en sjuksköterska. Hela undersökningen tar ungefär tio minuter och du mår som vanligt efteråt. I samband med undersökningen mäts också ofta blodtrycket. Resultatet tolkas av en läkare.

Bandspelar-EKG

Om du har fått oregelbunden hjärtrytm kan EKG behöva registreras under längre tid. Du får då några elektroder på kroppen och registreringen görs under ett till två dygn. Hjärtats elektriska aktivitet spelas in med hjälp av en bandspelare som du bär med dig och registreringen analyseras senare av en läkare.

Vid allvarliga symtom finns möjlighet till långtidsregistrering av hjärtrytmen med speciell utrustning som du också bär med dig. Registreringen kan då vid behov fortgå från en vecka och upp till tre år och analyseras med jämna intervaller av behandlande läkare.

Ett enklare EKG, så kallad telemetri, kan också användas som övervakning av hjärtrytmen medan du opereras eller vårdas på en intensivvårdsavdelning.

Fäll ihop

Varför behöver jag undersökas?

Varför behöver jag undersökas?

  • Hjärtats retledningssystem

    Hjärtats slag startas av impulser från sinusknutan i hjärtats högra förmak.

    Mer information
    Hjärtats retledningssystem

    De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt till båda förmaken. Härifrån går impulser till ett nervcentra som kallas AV-knutan, och vidare ut i hela hjärtat via hjärtats retledningssystem (det gröna på bilden).

EKG betyder elektrokardiogram och det görs för att undersöka hjärtats elektriska aktivitet, som styr hjärtats rytm. EKG kan tas antingen i vila eller under ansträngning, till exempel på en motionscykel. EKG ingår ofta som del i en hälsokontroll till exempel för att få ett friskintyg eller inför en operation.

Om du kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus med akuta bröstsmärtor tas alltid ett EKG. Det tas också vid andra misstänkta hjärtbesvär, exempelvis om du har en oregelbunden hjärtrytm eller besväras av trötthet, andnöd, bröstsmärta eller svullna ben.

Vad visar ett EKG?

Hjärtslagen styrs av elektrisk aktivitet som kan registreras genom elektroder som placeras på olika ställen på bröstkorgen, armar och ben. Den elektrokardiografiska kurvan som registreras på papper ger en bild av hur de elektriska impulserna sprids i hjärtat. Varje hjärtslag ger ett kurvformat mönster som ser ut som toppar eller taggar på papperet.

Vanligtvis startar hjärtats elektriska aktivitet i den så kallade sinusknutan, som ligger i höger förmak. Sinusknutan består av en samling celler som startar de elektriska impulserna i hjärtat. Sinusknutan fungerar som hjärtats dirigent och bestämmer takten, det vill säga hjärtfrekvensen. Från sinusknutan sprids den elektriska impulsen till förmaken och sedan ned i kamrarna och som stimulerar hjärtmuskelcellerna att dra ihop sig - hjärtat kan därmed pumpa ut blodet.

Kan visa på hjärtinfarkt

Med ett vilo-EKG går det att upptäcka störningar i hjärtats rytm och skador på hjärtmuskeln, som en hjärtinfarkt eller hjärtmuskelinflammation. Ett EKG kan påvisa om hjärtinfarkten är gammal eller färsk. En färsk hjärtinfarkt är ett akut tillstånd som kräver omedelbar vård i form av inläggning på sjukhus. Men ett normalt vilo-EKG kan inte säkert utesluta en akut hjärtinfarkt. En gammal hjärtinfarkt kan behöva utredas vidare.

EKG vid förmaksflimmer

Ett vilo-EKG kan avslöja om du har fått förmaksflimmer, vilket oftast innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare än det ska göra. Vid förmaksflimmer har sinusknutan förlorat sin funktion och man får en oordnad elektrisk aktivitet i hjärtats förmak. Det betyder att varken förmaken eller kamrarna drar ihop sig synkroniserat. Hjärtrytmen blir därför oregelbunden och snabb och hjärtat förlorar en del av sin pumpförmåga.

Blockeringar kan upptäckas

Ett vilo-EKG kan även påvisa om de elektriska impulserna i hjärtat blockeras någonstans på vägen från sinusknutan till hjärtmuskeln. Sådana blockeringar kan leda till långsam hjärtrytm, vilket i sin tur kan göra att du känner dig yr eller svimmar. Om du har sådana besvär kan du behöva behandling med en pacemaker.

Tjocka hjärtväggar

Ett vilo-EKG kan ge vägledning om hjärtats väggtjocklek, och läkaren kan se om det är höger eller vänster kammare som är påverkad. Väggförtjockning kan uppstå när hjärtat är överansträngt under en längre tid, exempelvis vid långvarigt högt blodtryck eller vid förträngning av aortaklaffen mellan kammaren och stora kroppspulsådern.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Publicerad:
2015-09-21
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar. Uppsala clinical research center

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge