Övervikt och fetma hos barn

Skriv ut (ca 13 sidor)

Övervikt är när ett barn väger så mycket att det räknas som ohälsosamt. Kraftig övervikt kallas fetma och räknas som en sjukdom. Barns vikt påverkas av ärftlighet, matvanor och hur mycket barnet rör på sig. Övervikt och fetma anstränger kroppen, vilket ökar risken för sjukdomar som diabetes eller hjärtsjukdomar. Övervikt och fetma hos barn är vanligt.

Skriv ut

Ju mer barnet väger, desto större är risken att hen ska få sjukdomar. Genom att ändra vanor kan barnets viktutveckling ändras. Ofta är det lättare om barnet kan ändra vanor tillsammans med närstående. Ibland är det lättare om närstående stöttar barnet till egna nya vanor.  

Det tar tid att ändra vikt, men med tålamod och kunskap går det. Vården kan hjälpa till med stöd och behandling. Men det går också att ändra vanor själv. Fungerar inte en förändring går det att prova något annat.

Så vet du om barnet är överviktigt

Så vet du om barnet är överviktigt

För att veta om ditt barn har övervikt eller fetma kan du

• titta på barnets tillväxtkurva
• räkna ut BMI för barnet.

Tillväxtkurvor

På barnavårdscentralen, bvc, eller hos skolsköterskan kan du se barnets tillväxtkurva. Där mäts och vägs barnet regelbundet. En sjuksköterska skriver in barnets längd och vikt i en tabell. Längden och vikten ska helst följa vissa kurvor i tabellen. Med hjälp av kurvorna går det att se om ett barn har övervikt eller fetma.

BMI

Det går att räkna ut om ditt barn har övervikt eller fetma med hjälp av matematik och BMI-tabeller. Det finns särskilda BMI-tabeller för barn. Sist i den här texten kan du läsa mer om hur du räknar ut BMI. Där finns också tabeller för barn-BMI.

Fäll ihop

Vanliga besvär

Vanliga besvär

Det är vanligt att barn som har övervikt får svagare självkänsla. Självkänsla handlar om hur du tänker och känner om dig själv. När självkänslan är svagare kan det kännas jobbigt med en enda liten kommentar om hur du ser ut eller om något du säger. Du kanske blir nervös bara av att tänka på vad andra ska tycka om dig.

Andra vanliga besvär är

  • ont i knän, fötter eller rygg
  • svårigheter att röra sig
  • nedsatt kondition och trötthet
  • snarkningar som kan ge sömnsvårigheter.
Fäll ihop

Många mår bra

Många mår bra

Många barn som har övervikt eller fetma mår bra. De tycker inte att övervikten är besvärlig. Men för att barnet inte ska få andra sjukdomar är det ändå viktigt att göra något åt vikten.

Fäll ihop

Vad ska barnet äta?

Vad ska barnet äta?

För att ändra ditt barns vikt måste matvanorna ändras. Det finns många sätt att ändra vanor. Olika saker fungerar för olika barn. Om inte en sak fungerar går det att prova med något annat.

De viktigaste kostråden för barn är att

  • äta regelbundna måltider
  • äta mycket frukt och grönsaker
  • äta grovt bröd, potatis, pasta och ris
  • äta mindre mättat fett, som smör, grädde och ost
  • äta mindre socker, glass och godis
  • dricka mindre av söta drycker
  • äta lagom stora portioner.

Regelbundna måltider och en portion

Barn bör helst äta mat tre gånger om dagen på ganska bestämda tider. Det kan vara bra att lägga upp en portion på tallriken och sedan inte ta mer. Förutom måltiderna går det bra att äta något till mellanmål, till exempel en frukt.

Tallriksmodellen

Ett sätt att få bättre koll på maten är att äta enligt tallriksmodellen. Den går ut på att tallrikens innehåll delas i tre delar. En del består av grönsaker, en del kolhydrater och en del proteiner. Exempel på kolhydrater är potatis, ris och pasta. Proteiner finns i bland annat bönor, linser, fisk, kött, kyckling, ägg och sojaprodukter. Tallriksmodellen kan vara lätt för barn att förstå. Om barnet inte blir mätt av en portion kan hen få mer av grönsakerna.

Fäll ihop

Första åren betyder inte vikten så mycket

Första åren betyder inte vikten så mycket

Små barn kan ha mycket kroppsfett utan att ha övervikt. Fetma före två års ålder har sällan betydelse. Många tvååringar smalnar av sig själva. Få överviktiga ettåringar är fortfarande överviktiga vid fem års ålder.

Från treårsåldern ökar risken för att övervikten eller fetman inte försvinner. Då kan det vara bra att göra något åt vikten.

Om ditt barns övervikt övergår i fetma kan hen få behandling från 4-5 års ålder.

Fäll ihop

När barnet blir äldre

När barnet blir äldre

De flesta barn med ärftlighet utvecklar sin fetma före 7-8 års ålder. Det är viktigt att börja med behandling direkt. Ju äldre barnet blir, ju större är risken att hens övervikt stannar kvar till vuxen ålder. När barnet blir äldre kan det vara svårare att få till bra vanor. En tonåring har ofta egna pengar och kan själv köpa mat, godis och glass. Då kan det vara svårare att hitta vanor som fungerar. Tålamod och delmål hjälper. Det är aldrig för sent för ett barn att ändra vanor.

Fäll ihop

Röra på sig

Röra på sig

Alla barn oavsett ålder mår bra av att röra på sig. Minst en timmes fysisk aktivitet varje dag är bra. Det kan vara att promenera eller cykla till skolan eller förskolan. Bollsporter, simning eller att leka i en lekpark är några andra exempel på bra motion.

Om någon aktivitet inte fungerar kan barnet prova med något annat. Kanske blir det lättare om du som är vuxen är aktiv tillsammans med barnet.

Ibland finns särskilda träningsgrupper för överviktiga barn. Skolsköterskan eller barnläkarmottagningen brukar ha information om sådana grupper.

Många barn sitter stilla framför en skärm många timmar varje dag. Då kan det vara bra med regler eller överenskommelser om skärmfri tid eller maxtider för skärmen. Det finns också spel där barnet rör på sig när hen spelar.

Fäll ihop

Sätta upp delmål

Sätta upp delmål

När ditt barn ska förändra sin vikt är det viktigt att ha tålamod och sätta upp delmål. Delmålen kan handla om både matvanor och motion. Följ upp delmålen regelbundet genom viktkontroller. 

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Det kan gå att ändra vanor och påverka barnets vikt utan hjälp från vården. Men om det inte går bör du vända dig till

  • barnavårdscentralen om barnet inte har börjat i skolan än
  • elevhälsan om hen går i skolan
  • en vårdcentral
  • en barnläkarmottagning.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

Många skolor och barnavårdscentraler tar upp med vårdnadshavarna om barnet har övervikt och fetma eller ligger i riskzonen. De ger råd och tips.

Barn ska också vara delaktiga

Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma om sin vård. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i de beslut som fattas.

Ibland är det extra viktigt att söka vård tidigt

Det är viktigt att söka vård tidigt om det finns övervikt och fetma inom barnets biologiska familj. Det gäller också om det finns typ 2-diabetes, hjärtproblem eller andra sjukdomar med koppling till fetma.

Om ditt barns övervikt har övergått i fetma är det viktigt att direkt söka vård. Då är det bra att börja behandling så fort som möjligt.

Barn med olika funktionsnedsättningar har ibland större risk att utveckla övervikt eller fetma. Därför kan det vara extra viktigt för dem att få hjälp från vården med att undvika att gå upp i vikt.

Fäll ihop

Behandling av fetma

Behandling av fetma

All behandling handlar om att ändra vanor. Barnet behöver äta bra och lagom mycket och att röra på sig mer.

För att få hjälp att ändra vanor kan du och barnet få stöd från vården. Vårdpersonalen kan hjälpa till med

  • råd om kost och motion
  • hjälp med motivation och delmål
  • vägning och mätning
  • medicinska undersökningar och utredning
  • utbildningar och samtalsstöd.

På en barnläkarmottagning är det ofta ett team av personal som ger stöd.

En dietist kan hjälpa till med vilken mat och vilka matvanor som är bra. Barnet kan också få behandling av en fysioterapeut som är duktig på rörelse och motion. En del barn kan behöva stödsamtal med en psykolog.

Om ditt barn har kraftig fetma kan hen behöva stöd från till ett sjukhus med avancerade utredningar och andra typer av behandling, som exempelvis operation.

Fäll ihop

Vad beror övervikt och fetma hos barn på?

Vad beror övervikt och fetma hos barn på?

Kroppen behöver energi. Energin kommer från det du äter och dricker. Kroppen behöver göra av med lika mycket energi som den får i sig, för att inte gå upp i vikt. Om du är överviktig har du fått i dig mer energi än vad kroppen har gjort av med. 

Övervikt brukar vara ärftligt

Om ditt barn är överviktigt är hens kropp bra på att lagra fett. Det brukar vara ärftligt. Förmågan att lagra fett har historiskt sett varit mycket viktigt för människans överlevnad.

Men det handlar inte bara om ärftlighet, utan också om vanor kring mat och motion.

Du kan inte påverka arvsanlagen. Men vanor går att ändra.

Ibland kan fetma vara ett tecken på någon annan sjukdom, men det är ovanligt.

Fäll ihop

Skillnaden mellan övervikt och fetma

Skillnaden mellan övervikt och fetma

Övervikt är ingen sjukdom, men barn som har övervikt har risk att utveckla fetma. Om ditt barn har fetma ökar risken för att hen ska få andra sjukdomar. Fetma räknas därför som en sjukdom.

Gränserna för vad som är övervikt och vad som är fetma räknas ut med hjälp av BMI. 

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Barn som har fetma har större risk att få

  • högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar
  • Typ 2-diabetes
  • belastningsskador från knän, fötter och rygg
  • snarkningar och svårt att sova
  • hormonrubbningar
  • oregelbunden mens och problem med att få barn i framtiden
  • fettlever
  • cancer.

Risken att utveckla olika sjukdomar beror inte bara på fetma. Men varje liten viktminskning hjälper till att minska risken för sjukdom.

Fäll ihop

Hur påverkas närstående?

Hur påverkas närstående?

Hur du påverkas av att ditt barn har övervikt eller fetma kan vara olika. För några är det inga större problem. För andra kan det vara mycket jobbigt. 

Många närstående känner att andra klandrar dem för barnets vikt eller vanor. Det finns föreställningar i samhället om hur barn ska se ut, som kan påverka dig som närstående.

Om du som är närstående själv har övervikt eller fetma har du egna erfarenheter. Kanske har du känt dig utpekad. Kanske känner du skuld om ditt barn också utvecklar övervikt. Kanske har du själv utvecklat sjukdom på grund av din fetma. Kanske har du själv haft svårt att hitta vanor som fungerar. 

Fäll ihop

Ändra vanor tillsammans

Ändra vanor tillsammans

Oftast blir det lättare om du som närstående ändrar vanor tillsammans med barnet. Då får barnet stöd och hjälp.

Om du eller andra i barnets närhet också har övervikt och fetma går det bra att söka hjälp tillsammans med barnet. Prata med bvc, elevhälsan eller någon på vårdcentralen. Vissa barnläkarmottagningar har föräldragrupper för dem som har barn i behandling för fetma.

Fäll ihop

Att beräkna BMI för barn

Att beräkna BMI för barn

  • Kurvor som visar överviktsgränser för pojkar utifrån uppmätt BMI-värde

    Överviktsgränsen för pojkar kallas för iso BMI 25 och fetmagränsen iso BMI 30.

  • Kurvor som visar överviktsgränser för flickor utifrån uppmätt BMI-värde

    Överviktsgränsen för flickor kallas för iso BMI 25 och fetmagränsen iso BMI 30.

BMI är en siffra som räknas fram med hjälp av vikt och längd. Du tar vikten i kilo och delar med längden i meter. Talet du då får delar du en gång till med längden i meter.

Med hjälp av BMI går det att beräkna om ditt barn har övervikt eller fetma. BMI-gränserna olika för olika åldrar. Det kan också variera om barnet biologiskt är flicka eller pojke. För att få rätt BMI måste du titta i en åldertabell.

Gränsen för övervikt kallas för iso BMI 25. Gränsen för fetma kallas iso BMI 30.

Du kan få hjälp att räkna ut ditt barns iso BMI. Kontakta BVC, skolsköterskan eller en vårdcentral. Det finns också sidor på internet som räknar ut iso BMI.

BMI är en förkortning av body mass index.

1. Beräkna iso BMI: vikt/längd/längd
2. Jämför det uträknade värdet med gränserna som finns i tabellen.

Ålder Pojke Flicka Pojke Flicka
År iso BMI 25 iso BMI 25 iso BMI 30 iso BMI 30
4 17,55 17,28 19,29 19,15
4,5 17,47 17,19 19,26 19,12
5 17,42 17,15 19,30 19,17
5,5 17,45 17,20 19,47 19,34
6 17,55 17,34 19,78 19,65
6,5 17,71 17,53 20,23 20,08
7 17,92 17,75 20,63 20,51
7,5 18,16 18,03 21,09 21,01
8 18,44 18,35 21,60 21,57
8,5 18,76 18,69 22,17 22,18
9 19,10 19,07 22,77 22,81
9,5 19,46 19,45 23,39 23,46
10 19,84 19,86 24,00 24,11
10,5 20,20 20,29 24,57 24,77
11 20,55 20,74 25,10 25,42
11,5 20,89 21,20 25,58 26,05
12 21,22 21,68 26,02 26,67
12,5 21,56 22,14 26,43 27,24
13 21,91 22,58 26,84 27,76
13,5 22,27 22,98 27,25 28,20
14 22,62 23,34 27,63 28,57
14,5 22,96 23,66 27,98 28,87
15 23,29 23,94 28,30 29,11
15,5 23,60 24,17 28,60 29,29
16 23,90 24,37 28,88 29,43
16,5 24,19 24,54 29,14 29,56
17 24,46 24,70 29,41 29,69
17,5 24,73 24,85 29,70 29,84
18 25,00 25,00 30,00 30,00

Exempel:
En flicka har fyllt nio år och är 1 meter och 39 centimeter lång. Hon väger 42 kg. Hennes BMI blir 42/1,39/1,39=21,74. I tabellen ser vi att iso BMI 25 för en nioårig flicka är 19,07. Iso BMI 30 är för samma ålder 22,81. Flickan passerar alltså gränsen för övervikt men inte gränsen för fetma.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-08
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Sven Klaesson, barnläkare, Södertälje Sjukhus, Södertälje

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg