Barnets mat upp till ett år

Skriv ut (ca 14 sidor)

När barnet är ungefär sex månader är det dags att börja ge vanlig mat. Det är bra att börja med väldigt små portioner, en eller några teskedar. Barnet behöver träna på att äta, för att vänja sig vid olika smaker och för att lära sig att tugga.

Skriv ut

Att ge bra mat till barn är ingen svår konst. Men det är några saker som är bra att tänka på när det gäller maten under barnets första år:

  • De första sex månaderna får barnet tillräckligt med näring genom bröstmjölk eller modersmjölkersättning.
  • Barn behöver få D-droppar från att de är cirka en vecka gamla.
  • Vid fyra månader kan barnet få börja med pyttesmå smakprover.
  • Vid sex månader behöver barnet mer näring och energi. Då är det dags att börja med smakportioner som efterhand utökas till att bli riktiga portioner.
  • Salta inte maten. Små barn tål inte för mycket salt.
  • Lägg gärna extra fett i maten, till exempel en tesked rapsolja per portion.
  • Undvik livsmedel med tillsatt socker som smaksatt yoghurt, söta drycker, kakor och glass.

Bildspel: Barnets mat det första året

Foto på ett barn som ska äta smakportion.

Börja smaka vanlig mat

När barnet är halvåret behöver det få börja smaka vanlig mat. Barnet kan pröva olika livsmedel i vilken ordning du vill. Med tiden blir portionerna allt större. Barn som är runt 1 år brukar kunna äta vanlig mat helt och hållet.

Foto på ett barn som äter

Äta ofta

Ett litet barn behöver äta mat ofta och på regelbundna tider. Börja med att ge lite mat, en eller några teskedar i så kallade smakportioner, för att sedan öka mängden allteftersom.

Foto på mat med tre olika konsistenser.

Konsistens

Barnets mat kan serveras som puré, mos, eller i mjuka bitar. När barnet är ungefär sex månader går det bra att ge mjuk och plockvänlig mat i små bitar. Du kan till exempel ge små bitar med kokt potatis eller någon grönsak som barnet kan försöka äta själv.

Foto på D-droppar

D-droppar och extra fett i maten

Upp till att barnet är två år behöver barnet D-droppar, en del barn behöver det ännu längre. Man ska fortsätta med D-droppar även när barnet börjar äta vanlig mat. Upp till barnet är två år behövs också lite extra fett i maten, till exempel matolja.

Foto på ett barn som matas av sin pappa

Vara med

Det är bra om man kan äta tillsammans. Barnet kan tidigt få vara med och umgås kring mat, det behöver se andra äta för att lära sig och inspireras. Barnet behöver stöd när det sitter, till exempel genom att sitta i en barnstol.

Foto på en tallrik gröt

Gluten

Gluten finns i sädesslagen vete, korn och råg. Det är bra att börja ge mat med gluten medan barnet fortfarande får bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Gluten finns i till exempel gröt, välling och bröd.

Foto på salt, honung och spenat.

Mat att undvika

Vissa livsmedel ska barn under ett år inte äta, bland annat spenat, honung och gravad fisk. Barnet behöver inte så mycket salt, du kan i stället smaksätta maten med andra kryddor såsom basilika och vitlök.

Foto på mjölk i en nappflaska

Vatten och mjölk

Vatten är den bästa drycken, och kan även ges till måltiden. Du kan börja ge mjölk i maten från när barnet är ett halvår, och när barnet närmar sig ett år kan det börja dricka mjölk och äta mjölkprodukter, som fil och yoghurt. Dubör inte ge dryck som smakar sött, eftersom barnet då vänjer sig vid att känna den smaken.

Foto på potatis och morötter

Fibrer

Barnet behöver fibrer från bland annat grönsaker och frukt. Med tiden behöver barnet även få andra mer fiberrika livsmedel, till exempel fullkornsvälling för barn från ungefär åtta månaders ålder. Ge inte för mycket av fiberrikt bröd, pasta eller ris, eftersom ett litet barns mage inte klarar av det.

Foto på mosade blåbär

Undvik mat med tillsatt socker

Det är bra att så länge det är möjligt undvika sötsaker och snacks till små barn, bland annat eftersom de annars lär sig känna igen den söta smaken och föredrar den. Ge istället frukt eller bär i den konsistens som barnet tycker om.

Foto på ett barn som  leker med tallriken

Känna och kladda

Att känna och smaka är naturligt för ett litet barn och det är utvecklande att träna på att äta själv. Barnet kan till exempel få små bitar mat att själv plocka med. Barnet behöver också träna på att slicka, därför är det bra att låta bli att torka rent runt barnets mun alltför ofta.

Maten under barnets första sex månader

Maten under barnets första sex månader

Bröstmjölk eller modersmjölksersättning ger barnet tillräckligt med näring de första sex månaderna. Det är bra att fortsätta ge bröstmjölk hela första året eller längre. Bröstmjölk är den bästa maten för så små barn då den bland annat minskar risken för infektioner och övervikt. Det går också bra att ge modersmjölksersättning om du inte kan eller vill ge barnet enbart bröstmjölk.

Från tidigast fyra månaders ålder kan du låta barnet få smaka lite av din mat om hen är intresserad. Du kan ge barnet motsvarande ungefär ett kryddmått med en liten sked eller på fingret.

Barn behöver extra D-vitamin under sina första år. Rekommendationen är att börja ge D-droppar när barnet är en vecka gammalt.

Fäll ihop

Smakportioner när barnet är ungefär sex månader

Smakportioner när barnet är ungefär sex månader

Från sex månader behöver barnet få börja med vanlig mat för att få i sig tillräckligt med näring och energi. Bröstmjölk och modersmjölksersättning är fortfarande den huvudsakliga maten, men barn behöver även bland annat järn som de har svårt att få tillräckligt av om de inte äter vanlig mat.

Vad är smakportioner?

Att ge smakportioner betyder att ge små portioner för att vänja barnet vid ny konsistens, nya smaker och vid att äta.

Det bästa för små barns magar är kokt mat. Du kan till exempel börja med potatis, ris, grönsaker, palsternacka, majs, morot, blomkål, kött, linser, kyckling, ägg eller fisk, och barngröt. Du kan också ge färsk frukt, till exempel mos av banan, äpple eller päron.

Ge de olika livsmedlen i vilken ordning du vill. Det viktiga är att maten har mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen.

Låt barnet försöka att äta själv

Låt gärna barnet försöka äta själv tidigt, även om det blir kladd och det mesta hamnar utanför. Det är bra att ge mjuk och plockvänlig mat i små bitar. Du kan till exempel skära bitar med kokt potatis eller någon grönsak som barnet kan försöka äta själv. 

Kombinera med bröstmjölk eller ersättning

Det är bra att ge den vanliga maten i anslutning till att du ger bröstmjölk eller ersättning. Rekommendationen från svenska myndigheter är att ge bröstmjölk barnets första år eller längre om du själv och barnet vill. I slutet av första året har de flesta barn börjat äta vanlig mat vid varje måltid.

Fäll ihop

Att tänka på när du lagar mat till barnet

Att tänka på när du lagar mat till barnet

Regelbundna fasta måltider gör det lättare för barn att få i sig tillräckligt med energi och näring, eftersom de behöver en viss mängd men inte kan äta så mycket på en gång. Det gör också att barnet känner igen rutinerna vilket ger trygghet.

Barn under två år kan behöva extra fett

Små barn har ett stort energibehov men äter inte så stora portioner. Därför behöver du de första två åren ta i lite extra fett i hemlagad mat. Det är lagom att ta i en tesked fett per portion, två till tre gånger per dag. Det kan vara flytande margarin eller olja, till exempel rapsolja.

Barn är känsliga för fibrer

För mycket fibrer kan göra att barnet blir lös i magen eller får diarré. Det kan även göra att barnet blir förstoppat. När du börjar ge bröd, pasta och ris är det bra att börja med de mindre fiberrika alternativen såsom vitt bröd, vit pasta, vitt ris.

Gröt och välling

Gröt och välling är bra frukost- och mellanmålsmat till små barn. Servera gärna gröten utan mjölk till en början. Välling kan du börja ge i små smakportioner från sex månader.

Barngröt och välling som du köper färdig eller som pulver, innehåller bland annat extra järn. Hemlagad gröt ger hos det yngre barnet för lite järn i förhållande till barnets behov. Om barnet senare äter mer livsmedel som är rika på järn, till exempel kött, blodpudding och ägg, kan du ge hemlagad gröt.

Mjölk, mjölkprodukter och dryck för barn

Du kan börja med mjölk som smakportioner från det att barnet är sex månader. Du kan också börja ta i mjölk i barnets mat, till exempel för att göra sås.

Om du ger bröstmjölk eller modersmjölksersättning i samband med att barnet får vanlig mat behöver barnet inte dricka något annat till maten eftersom det får i sig tillräckligt med vätska. När barnet äter lite större portioner, och inte längre får bröstmjölk eller ersättning, kan du börja ge vatten till måltiden. Barnet ska inte dricka sötade drycker.

När barnet är tio till tolv månader kan barnet även få mjölk som dryck och lite större mängder fil och yoghurt att äta. Anledningen till att det kan vara bra att vänta till denna ålder är att dessa livsmedel är så mättande och gör att barnet kanske inte orkar äta av annat. 

Vegetarisk mat för barn

Du kan ge barnet så kallad lakto-ovo-vegetarisk mat, som är vegetarisk mat där även mjölkprodukter och ägg ingår. Om du utesluter kött och fisk som innehåller proteiner och järn behöver du se till att barnet får andra livsmedel som är rika på det. Du kan till exempel ge bönor, linser, ärtor och sojaprodukter. Färdig barnvälling och barngröt är berikad med bland annat järn och är bra näringskälla om barnet äter vegetarisk mat.

Om du väljer att ge barnet veganmat behöver du ha goda näringskunskaper. Kontakta BVC för råd och tips om vegetarisk och vegansk barnmat. Livsmedelsverket har också råd om vegetarisk mat för barn.

Att börja ge gluten

Proteinet gluten finns i till exempel gröt, välling, pasta och bröd. Mat som innehåller gluten behöver först ges som smakportioner, det gäller även välling, så att barnet får vänja sig långsamt. Om du ger bröstmjölk eller ersättning är det bra att fortsätta göra det medan du börjar ge smakportioner som innehåller gluten.

Barn kan få besvär med magen när de börjar äta vanlig mat

När barn börjar äta vanlig mat är det vanligt att avföringen ändras i en övergångsperiod, den kan bli hårdare eller lösare. En del barn får mer besvär med magen än andra. Kontakta BVC eller en barnläkare om barnet får diarré eller blir förstoppad.

Fäll ihop

Mat som barn under ett år ska undvika

Mat som barn under ett år ska undvika

Barn kan äta det mesta som vuxna äter, men följande livsmedel är bra att undvika helt eller delvis tills barnet har fyllt ett år:

  • Salt. Små barns njurar klarar inte av att ta hand om för mycket salt. Därför ska inte maten saltas. Undvik kryddblandningar som innehåller salt. 
  • Grön eller skadad potatis. Det kan göra att barnet får besvär med magen. Skala potatisen eftersom ämnet som kan ge besvär även finns precis under skalet.
  • Hårdstekt och rökt mat. Ta bort stekskorpan på panerat kött eller fisk eller skinnet på grillad kyckling.
  • Grönsaker som innehåller nitrat. Till exempel spenat, grönkål, ruccola, mangold och bladselleri. 
  • Honung. Det kan innehålla sporer av en bakterie som i spädbarnets tarm kan bilda ett gift.
  • Hela nötter, mandel, vindruvor och jordnötter. Dessa livsmedel kan fastna i halsen. Om du vill ge det bör det vara mosat eller i mycket små bitar.
  • Vissa fiskar innehåller miljögifter. Därför ska barn inte äta dem oftare än högst två till tre gånger per år, viss fisk inte oftare än en gång i veckan.  
  • Rå och halvrå mat. Till exempel ostron, rå köttfärs, gravat kött och gravad fisk.
  • Opastöriserad mjölk och färskost gjord på opastöriserad mjölk. Det kan innehålla farliga bakterier som ger svår diarré. Opastöriserad mjölk får inte säljas i affärer men kan fås på bondgårdar.
  • Livsmedel som är söta eller innehåller tillsatt socker, till exempel smaksatt fil, saft, läsk, kakor och glass.
  • Risdrycker och riskakor kan innehålla relativt mycket arsenik.
  • Om du tar vatten från egen brunn behöver du kontrollera vattnets kvalitet, så att det inte har för hög halt nitrat innehåller bakterier som kan ge diarré. Kontakta kommunen för att få veta hur kontrollen görs.

Läs mer: Livsmedelsverkets råd om vad barn under ett år ska undvika.

Undvik livsmedel med tillsatt socker

Ge helst inte barnet sötade livsmedel under det första året. Mycket söta livsmedel ökar risken för att barnet ska få hål i tänderna och att de när de blir äldre fortsätter att äta sockerrik mat och då kan få övervikt eller fetma. Livsmedel som innehåller mycket tillsatt socker är kräm, läsk, saft, godis, glass, kex, kakor, smaksatt fil och yoghurt, sötade drycker och frukostflingor. 

Om du vill ge barnet något gott kan du i stället ge livsmedel som är naturligt söta, som bär eller frukt. I stället för smaksatt yoghurt kan du ha i bär eller frukt i naturell yoghurt.

Variation för att undvika skadliga ämnen

Mat kan innehålla skadliga ämnen, till exempel mineraler och tungmetaller, i varierande mängd. Både vuxna och barn bör därför äta varierat, äta olika sorters mat och variera mellan olika märken. Äter du alltid samma produkt och just den råkar ha hög halt av något ämne kan du riskera att få i dig så höga mängder att det kan vara skadligt på lång sikt. Kontakta BVC för att få mer information och råd för barnet. 

Om barnet reagerar på någon mat

Kontakta BVC om barnet reagerar på någon viss mat. Du bör inte själv försöka utreda om ett barn är överkänsligt mot något.

Att barnet reagerar behöver inte betyda att hen är allergisk mot något. Små barn kan bli röda eller få utslag runt munnen, bli röda i stjärten eller få besvär med magen utan att det beror på att de är allergiska eller överkänsliga.

Tarmen hos spädbarnet mognar när barnet blir äldre och med tiden blir den mindre känslig för ämnen som kan ge allergi.

Undvik kosttillskott för barn

Barn som äter varierad mat behöver inga kosttillskott förutom D-droppar. Små barn kan få för mycket av vissa näringsämnen exempelvis vitaminer om de får extra tillskott, vilket kan vara skadligt. Ge därför inte andra tillskott än D-droppar till barn utan att rådgöra med BVC först.

 

Läs mer: 

Tips och råd för att öka barnets matlust.

Livsmedelsverkets broschyr, Bra mat för spädbarn under ett år.

Livsmedelsverkets råd om mat för spädbarn

Livsmedelsverkets film om mat för spädbarn

Fäll ihop
Skriv ut (ca 14 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-08-30
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Åsa Brugård Konde, nutritionist, Avdelningen för råd och beredskap, Livsmedelsverket, Uppsala.

Fotograf:

Juliana Wiklund och Åsa Grindal.