Litteratur och media

Information

Information

Talböcker och ljudböcker

Talböcker och ljudböcker är litteratur som lästs in på ljudmedia. Det som skiljer talböcker från ljudböcker är att talböcker endast är avsedda för personer med funktionsnedsättningar som ger svårigheter att läsa. Dessutom kan talböcker bara lånas på bibliotek.

Framställning och användning av talböcker regleras genom en särskild paragraf i upphovsrättslagen och bestämmelser som regeringen utfärdat. En talboksinläsning måste överensstämma med originalet, som ska vara ett utgivet verk. Utlåning av talböcker sker via biblioteken, men man får bara låna om man har svårt att läsa tryckt text, exempelvis om man har synskada, rörelshinder, psykisk funktionsnedsättning eller läs- och skrivsvårigheter. Även då man har en tillfällig funktionsnedsättning får man låna talböcker under den tid man behöver det.

Talböcker är inlästa från pärm till pärm. Vissa talböcker är gjorda i ett särskilt syfte eller med en speciell målgrupp i åtanke, till exempel att de läses långsamt och tydligt eller att de är försedda med ljudeffekter.

Nya talböcker framställs i DAISY-format som innebär att de ofta ryms på en enda cd-skiva och att det går att bläddra, söka och sätta bokmärken i texten. För att lyssna på DAISY-böcker behöver man en DAISY-spelare, en persondator med cd-pelare eller en MP3-spelare. För att lyssna på talböcker i datorns cd-romspelare behöver man först installera ett särskilt datorprogram som kan hämtas gratis från Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats. Här kan man också söka i TPB-katalogen som innehåller över 75 000 nedladdningsbara talböcker i det digitala biblioteket.

En ljudbok är en kommersiell inläsning av en bok på kassett, cd eller cd-rom. Ljudböcker finns att köpa i de flesta bokhandlar, men också i andra affärer. Man kan också låna ljudböcker på bibliotek. Ljudböcker kan i motsats till talböcker köpas och lånas av alla.

Vart vänder man sig?

Biblioteket i den egna kommunen kan ge närmare upplysningar om hur man går tillväga för att få låna talböcker.

Ljudböcker kan lånas på biblioteket och köpas i bokhandel eller andra affärer.

Synkonsulenten och syncentralen kan informera om hur det är i det egna landstinget när det gäller talboksspelare som hjälpmedel.

Mer information kan man få av Talboks- och punktskriftsbiblioteket, som har telefonnummer 08–39 93 50.

Lagstiftning

Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, SFS 1960:729.
Bibliotekslagen, SFS 1996:1596.

Taltidning

Taltidningen kan man använda om man inte kan eller har svårigheter att ta del av skriven text, exempelvis om man har synskada, afasi eller dyslexi.

Taltidningen kan vara en dagstidning, en lokal taltidning eller tidskrifter. Ungefär 90 dagstidningar kan fås som taltidning. Taltidningarna kan man som prenumerant få på olika sätt: via radions P1-nät, genom postdistribution av kassetter eller hämtas hem från internet.

Om man vill prenumerera på en dagstidning som taltidning vänder man sig till tidningens prenumerationsavdelning. Prenumerationsavgiften är samma som för den tryckta tidningen. Om man redan har den tryckta tidningen i hushållet betalar man tio procent av ordinarie avgift. Om man prenumererar på en taltidning får man gratis låna den utrustning som behövs för att ta emot och läsa tidningen.

Tidningarnas kostnader för framställning av kassett eller radiotidning ersätts av den statliga Taltidningsnämnden.

Taltidningsnämnden är en statlig myndighet som har till uppgift att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar om man har en synskada, afasi, dyslexi eller funktionshinder som gör att man inte kan hålla i eller bläddra i en tidning.

Vart vänder man sig?

Om man vill ha en taltidning kan man kontakta prenumerationsavdelningen på den dagstidning som man är intresserad av att prenumerera på.

Man kan också vända sig till kommunen eller dess bibliotek för lokal taltidning och tidskrifter.

Synkonsulenten i landstinget kan också ge information.

Mer information om taltidningar kan man få från Taltidningsnämnden, telefonnummmer 08-24 21 31.

Tal- och punktskriftsbiblioteket, TPB, har en lista över alla tidskrifter och vilka som producerar dem. TPB har telefonnummer, 08-39 93 50.

Lagstiftning

Förordningen om statligt stöd till radio- och kassettidningar, SFS 1988:582.

Lättläst

Många tycker att det är svårt att läsa vanliga tidningar och böcker eller papper från kommuner och myndigheter. Det finns både lättlästa böcker, så kallade LL-böcker, och en lättläst nyhetstidning. Att något är lättläst innebär att språket är enkelt och lättbegripligt samtidigt som det är skrivet på ett vuxet och variationsrikt sätt. Man utnyttjar ofta text och bild i förening så att läsningen förenklas. De flesta LL-böcker finns även inlästa som talböcker.

Informationsmaterial från exempelvis myndigheter ska kunna fås i lättläst version. Myndigheten kan få tjänsten utförd av Centrum för lättläst.

Vart vänder man sig?

Lättlästa böcker finns på biblioteket eller kan beställas i bokhandeln. Nyhetstidningen 8 SIDOR och lättlästa böcker kan beställas från Centrum för lättläst. 8 SIDOR finns även som webbtidning.

Offentliga verksamheter är skyldiga att på begäran tillhandahålla information i LL-version.

Mer information kan man få från Centrum för lättläst, tel: 08-640 70 90.

Dyslexiförbundet FMLS, tel: 08-665 17 00.

Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, FUB, tel: 08-508 866 00, fax: 08-508 866 66.

Läsombud

Lättlästa texter är till stor hjälp om man har svårt att läsa. Om man har stora lässvårigheter behöver man ofta någon som hjälper till med högläsning. Den som hjälper till med att läsa och förklara kallas läsombud. Läsombud arbetar i bostäder och dagliga verksamheter för personer med utvecklingsstörning men också inom äldreomsorgen. Det finns ungefär 5000 läsombud.

Centrum för lättläst arbetar för att det ska finnas läsombud i hela landet. Arbetet med att få fram läsombud görs tillsammans med FUB, biblioteken, Studieförbundet Vuxenskolan, Demensförbundet, Socialtjänsten i kommunerna med flera.

Vart vänder man sig?

FUB i det egna länet kan informera om det finns läsombud där man bor.

Mer information kan man få från Centrum för lättläst, telefonnummer 08–640 70 90.

Man kan också få information från Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, FUB, telefonnummer 08–508 866 00, fax 08–508 866 66.

Anpassade nyheter på radio och tv

Radio och TV har sändningar som är tillgängliga om man har vissa funktionshinder. Radio sänder nyhetsprogrammet Klartext, som är en nyhetssändning där nyheterna läses på enkel svenska. TV sänder Nyhetstecken, som är en nyhetssändning som sänds på teckenspråk.

Sveriges Television har två olika textremsor, dels svenska till svenska, dels översättning från annat språk till svenska. Information om vilka program som textas finns på text-tv. Det är också möjligt att i SVT:s digitala sändningar få talande textremsa, som är översättning från annat språk till svenska.

Vart vänder man sig?

Programtiderna för Radio P4 och Sveriges Television ger information om när nyheterna sänds. Sveriges Radio respektive Sveriges Television kan ge närmare upplysningar.

Inläsningstjänst

Inläsningstjänsten är en personlig service som kompletterar annat material på cd, DAISY och punktskrift, till exempel brev, broschyrer, bruksanvisningar, matrecept och artiklar ur tidningar.

Inläsningstjänsten kan man använda sig av om man har synskada, dyslexi eller andra funktionsnedsättningar som försvårar läsning. Tjänsten är kostnadsfri för privat bruk.

Vart vänder man sig?

Biblioteket på hemorten och Länsbiblioteket i hemlänet kan ge mer information.

Punktskriftstjänst

Hos punktskriftstjänsten på Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, kan man om man är punktskriftsläsare få material av olika slag överfört till punktskrift. Det gäller dock inte hela böcker, skolmaterial och hela tidningar.

Exempel på sådant som man kan få utskrivet är privata anteckningar, brev, enskilda artiklar i tidningar, bruksanvisningar, med mera. Man kan dessutom få hjälp med bevakning av tidskrifter, föreningsblad och liknande utifrån sitt personliga intresse.

Om man har synskada kan man få 1000 originalsidor per person och år överförda samt ett obegränsat antal kopior. Om man är dövblind finns inga begränsningar när det gäller antal sidor.

Punktskriftsböcker kan man låna från TPB. Böckerna skickas med post direkt till låntagaren.

Vart vänder man sig?

För punktskriftslån vänder man sig direkt till Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, telefonnummer 020-48 17 31. Man kan också boka lån via TPB:s katalog eller via Handikat på Talboks- och punktskriftsbibliotekets webbplats.

Talboks- och punktskriftsbibliotekets högskoleservice

Högskoleservice innebär att man genom Talboks- och punktskriftsbiblioteket får litteratur för högskolestudier överförda till anpassat medium.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-05-13
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Texten bygger på katalogen "Vägar till hjälpmedel och samhällsstöd för personer med funktionsnedsättning" från Hjälpmedelsinstitutet. Katalogen finns på Hjälpmedelsinstitutets webbplats som pdf-fil.