Senast reviderad 2010-03-26

Kan man bota vaginism?

Fråga

Jag har aldrig kunnat ha samlag eftersom det gjort alldeles för ont. Efter att jag och min partner försökt i ett år så sökte jag hjälp. Sedan dess har jag varit hos flera olika gynekologer och fått veta att jag ser helt normal ut i underlivet men att jag spänner mig. De säger att jag har vaginism och att jag måste träna bort det.

Nu har det varit såhär i flera år, och trots att jag varit hos flera olika läkare känns det inte som att jag får någon riktig hjälp. Jag undrar vad man kan göra åt problemet? Just nu känns det som att det inte går att göra någonting alls. Jag vet att man genom träning kan göra så att man lär sig slappna av, och jag har försökt. Men jag tycker det är obehagligt och gör inte direkt några framsteg.

Kan man "bota" vagism, så att man kan njuta av samlag?

Varför får man det?

Någon sa till mig att man ibland behandlar det med hjälp av kognitiv beteendeterapi, stämmer det? Vad går det ut på? Fungerar det?

Svar

Först vill jag säga att på lite sikt så tror jag ändå att utsikterna är goda att du skall kunna få en situation i framtiden då du skall kunna njuta av samlag och ditt sexuella samliv. Problemet är nog att det på många orter i Sverige saknas bra ställen dit man kan vända sig för att få hjälp med lite mer komplicerade sexuella problem, en bra sexologisk mottagning. På en sådan behövs både medicinsk gynekologisk kompetens OCH psykosexuell kompetens. Sådana mottagningar finns nog främst i våra tre storstäder samt antagligen i Lund, Umeå, Linköping och kanske Örebro.

På din beskrivning skulle jag tro att problemet huvudsakligen ligger på det psykologiska planet där du kanske hamnat i något av en negativ ond cirkel som är svår att bryta. Man kan dock inte utesluta att något behandlingsbart smärtsamt tillstånd i slidan eller slidmynningen kan spela in mer eller mindre för dina besvär. Med tanke på att du är undersökt av flera gynekologer är detta dock mindre troligt.

Saker som man försöker, som jag tror du avser med träning, är att man har någon form av stavar i ökande storlek, som man för in i slidan. Detta fyller då inte direkt funktionen att det är något som är trångt och behöver tänjas ut, utan snarare att du skall känna dig övertygad om att det finns rejält med plats för det manliga organet. Glidmedel antar jag att ni också har provat.

Något som man också brukar använda sig av är så kallad sensualitetsträning. Man kommer då överens med sin man om samlagsförbud under 2-3 månader. Under denna tid umgås man sexuellt genom att på olika sätt, om möjligt, smeka varandra till orgasm, men utan samlag vilket är förbjudet. Vitsen med detta är att själva samlaget och penetrationen blir mindre laddad. Varje sexuell samvaro som inte slutar med samlag blir inte ett misslyckande. Det blir mindre prestige i själva samlaget. Som ni har det nu är ju utgångspunkterna, kan jag tänka mig, de sämsta när ni i någon rätt mekanisk övning mest bägge tänker på om penetrationen ska lyckas eller inte.

Överhuvudtaget har nog samlaget en mycket mer central plats i den sexuella samvaron hos yngre människor än hos äldre, mognare, som kommit fram till olika sätt attt umgås och smeka varandra till ömsesidig sexuell tillfredsställelse utan penetration, utan samlag. Om man håller på ett tag med samlagsförbud och efter hand, inte nödvändigtvis omedelbart, får ett tillfredsställande, fungerande sexualliv kan man nog slappna av eftersom samlaget som mål och prestation förlorar lite av sin tyngd och centrala position.

Varför du drabbas av detta är mycket svårt att säga. Ibland kan ju någon skräckfylld negativ upplevelse ligga bakom, men alltså inte så i ditt fall. Någon form av psykologisk låsning rör det sig ofta om, men varför?

Det är nog riktigt att kognitiv beteendeterapi kan hjälpa i en del fall, men då gäller det att hitta en sådan terapeut som dessutom kan en del om sexologi, vilket kan vara svårt.

Hoppas att detta var till en viss hjälp.

Anders Hernborg, Läkare, specialist i allmänmedicin