Spänningshuvudvärk

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk, eller huvudvärk av spänningstyp som den numera allt oftare kallas inom sjukvården, kan kännas som ett åtstramande band över pannan eller hjässan, eller som om något tyngde uppifrån. Ibland känns det som om man har en för trång mössa. Värken kan också sitta i nacken, i käkarna och tinningarna.

Spänningshuvudvärk kommer vanligen i perioder och kan sitta i från timmar till flera dygn. Huvudvärken är ofarlig och sällan svår, men den kan öka och minska under dygnet, och blir ofta sämre under dagen. Den utlöses oftast av stress, känslomässiga påfrestningar och trötthet.

Nästan alla får huvudvärk

Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk bland både barn och vuxna. Närmare 90 procent av all huvudvärk är av denna typ. Under en vanlig vecka får fler än 2 miljoner svenskar spänningshuvudvärk, under en månad närmare halva befolkningen. Nästan nio av tio kvinnor och två tredjedelar av männen har denna typ av huvudvärk någon gång.

Vanligast efter 20-årsåldern

Spänningshuvudvärk är vanligast mellan 20 och 40 års ålder. Men redan som barn kan man få sådan huvudvärk, en tredjedel av barn i början av skolåldern samt tre av fyra tonåringar besväras ibland av spänningshuvudvärk. Ungefär var sjätte person fick sina första besvär före tio års ålder.

Om man brukar ha huvudvärk, men den ändrar karaktär, eller om man får symtom som inte förekommit tidigare, kan det vara bra att låta en läkare utreda besvären. Detta för att utesluta andra, kanske allvarligare, orsaker till huvudvärken. Det gäller särskilt om man börjar få huvudvärk efter 50 års ålder.

Orsakerna till spänningshuvudvärk är oklara

Orsakerna till spänningshuvudvärk är oklara. Forskare trodde tidigare att denna typ av huvudvärk orsakades av muskelspänningar, men senare års forskning har visat att det många gånger inte finns någon ökad spänning i musklerna. Därför används alltmer begreppet huvudvärk av spänningstyp i stället för spänningshuvudvärk. Forskarna tror att spänningarna kan uppstå av påverkan från substanser i hjärnan, och även från påverkan på nerver utanför hjärnan.

En teori som särskilt gäller för den kroniska varianten av spänningshuvudvärk är att det uppstått en obalans mellan olika kemiska ämnen i hjärnan, bland annat serotonin. Det kan också förklara varför kronisk huvudvärk av spänningstyp inte sällan åtföljs av koncentrations- och minnessvårigheter samt trötthet. Ibland är depression, då man också har rubbning av halten serotonin, orsak till denna typ av huvudvärk. Ärftligheten spelar troligen inte någon större roll vid spänningshuvudvärk.

Sömnbrist, stress och oro kan utlösa huvudvärken

Spänningshuvudvärk kan ha många olika utlösande orsaker. De vanligaste är sömnbrist, stress och trötthet. Andra vanliga anledningar är oro, känslomässiga påfrestningar och stark koncentration. Olämpliga arbetsställningar, som leder till att man tvingas spänna nackmuskulaturen eller vrida huvudet monotont, kan också ge spänningshuvudvärk. Vad man äter anses inte ha någon större betydelse för om man får spänningshuvudvärk.

Brytningsfel på ögonen kan också ge huvudvärk och då kan man behöva glasögon för att slippa besvären. Även dålig belysning kan ge spänningshuvudvärk eftersom man då får anstränga ögonen och musklerna kring ögonen spänns. Har man problem med käkleder, bett eller tänder kan det leda till värk i käk- och tinningmusklerna.

Alla dessa orsaker ger ofta en ökad spänning och ömhet i käk-, huvud- eller nackmuskler. Synen och nackmusklerna förmedlar viktig information till balansorganen, vilket gör att onormalt spända nackmuskler vid huvudvärk av spänningstyp kan orsaka balansbesvär, så kallad ostadighetsyrsel.

Två typer av spänningshuvudvärk

Man har delat in spänningshuvudvärk i två olika typer, episodisk och kronisk, beroende på hur ofta och länge värken sitter i.

Vid den episodiska typen sitter värken i minst en halvtimme och högst en vecka. Den sammanlagda tiden man har denna huvudvärk är högst 15 dagar per månad.

Vid den kroniska typen har man perioder med huvudvärk mer än 15 dagar per månad under längre tid än ett halvår.

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt

Det har visat sig vanligt att spänningshuvudvärk kan leda till migrän och tvärtom, och en och samma person kan ha båda typerna.

Spänningshuvudvärk kan vara svår att skilja från migrän, och var tionde med spänningshuvudvärk har också migrän. Det kan då vara svårt att veta vad som är vad. Vid migrän blir man ofta illamående och känslig för ljud och ljus. Huvudvärken är pulserande och försämras ofta av fysisk aktivitet. För att kunna skilja ut vilken typ av huvudvärk det rör sig om kan man ha nytta av att föra en så kallad huvudvärksdagbok som man kan få på vårdcentraler eller mottagningar.

Huvudvärksdagbok gör det lättare att förebygga

I en dagbok skriver man upp bland annat klockslaget när huvudvärken kommer, hur länge den sitter i, vilken karaktär den har, vad man ätit och druckit innan värken startade, om det hänt något speciellt på arbetet eller i hemmet innan huvudvärken började. Det är också bra att skriva upp vilka mediciner man har tagit och vilken effekt man fått av medicinerna. Kvinnor kan också notera var man befinner sig i menstruationscykeln när huvudvärken kommer.

Dagboken kan göra det lättare att hitta orsakerna till huvudvärken. På så vis kan man förebygga nya anfall av huvudvärk. Den underlättar också för läkaren att ställa en riktig diagnos och välja rätt behandling.

Vanliga symtom

Vanliga symtom vid spänningshuvudvärk är att:

• Man får en dov, molande eller tryckande värk. Den är vanligtvis inte skärande, huggande eller pulserande.
• Värken är oftast dubbelsidig.
• Den återkommer i perioder som varar från timmar till dagar.
• Värken är lätt till måttlig. Den kan variera, men blir ofta värre under dagen.
• Den blir inte värre av fysisk ansträngning utan lindras istället ofta. Kraftig fysisk ansträngning kan däremot ge ökad huvudvärk hos vissa.
• Man kan ha ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland i käkmusklerna. Det gäller ofta vid kronisk spänningshuvudvärk.
• Man är allmänt trött, har gungande yrsel, öronsus, minnes- eller koncentrationssvårigheter. Det gäller särskilt vid kronisk spänningshuvudvärk.

Behöver man söka läkare vid spänningshuvudvärk?

Om besvären är tillfälliga och lindriga finns inga skäl att söka läkare. Spänningshuvudvärk är ofarlig och går oftast över av sig själv. För det mesta vet man själv vad som utlöst huvudvärken och då kan man på egen hand se till att värken går över eller att den inte återkommer.

Man bör överväga att söka läkare om

• huvudvärken sitter i mer än en vecka
• man tar värktabletter för sin huvudvärk flera gånger i veckan
• den ökar i styrka
• om huvudvärken debuterar efter 50 års ålder
• huvudvärken stör det vardagliga livet eller leder till oro
• man får andra symtom än de som är typiska för spänningshuvudvärk.

Hur ställer läkaren diagnos?

För att få diagnosen spänningshuvudvärk krävs att minst två av följande punkter uppfylles

• värken är molande och tryckande, men inte pulserande
• den har mild eller måttlig intensitet
• värken förvärras inte av måttlig fysisk aktivitet
• den åtföljs inte av illamående eller kräkning
• vanligen är man inte samtidigt ljud- eller ljuskänslig.

Många gånger ställer läkaren diagnosen genom sjukhistoria och undersökning av nervsystem, bihålor, nacke och blodtryck. I enstaka fall kan det bli aktuellt att huvudet undersöks mer noggrannt med hjälp av en magnetkamera eller med en mer detaljrik röntgenundersökning, som kallas CT eller datortomografi.

Egen behandling

Man behöver inte söka läkare om huvudvärken är tillfällig och lindrig. Spänningshuvudvärk är ofarlig och går oftast över av sig själv. Ofta vet man själv vad som utlöst huvudvärken och kan på egen hand försöka förhindra att den kommer tillbaka.

Spänningshuvudvärk lindras nästan alltid genom att man

• gör avslappningsövningar eller mediterar
• sover och äter regelbundet och tillräckligt
• motionerar regelbundet
• är måttlig med kaffe, alkohol och nikotin
• har balans mellan arbete och fritid.

Om värken är svår och inte går över

Om huvudvärken blir värre och inte går över är det viktigt att klara ut vad som utlöser den och behandla orsakerna:

• Om man har ett stressat arbets- eller familjeliv får man försöka att hitta vägar ut ur stressen. Ifall problemen är svåra att lösa kan man söka hjälp hos företagshälsovård, kurator, psykolog eller familjerådgivning. Anti-stressträning hjälper ofta. Det kan hjälpa att få behandling enligt kognitivt beteendeterapeutiska metoder, KBT, för att förändra de tankar, känslor och handlingsmönster som gör att man har besvär.
• Har man dåliga eller ensidiga arbetsställningar ska man ändra dessa. Man kan ta kontakt med företagshälsovården om sådan finns. Det är också viktigt att ta korta pauser minst en gång i halvtimmen.
• Man kan se över belysningen på sin arbetsplats och hemma. För att rätta till eventuella synfel kan man kontrollera synen hos en optiker.
• Om man har bett- eller käkproblem, kan tandläkare kontrollera besvären. En bettskena nattetid ger oftast god smärtlindring.
• Vid svåra besvär kan man vända sig till en sjukgymnast och få hjälp att lära sig avspänning, få akupunktur eller elektrisk stimulering, tens.

Självhjälp på Internet

På Internet finns självhjälpsprogram mot huvudvärk. Dessa program är uppbyggda enligt metoden kognitiv beteendeterapi, KBT. Man köper och följer ett program genom datorn, vilket innebär att man själv är aktiv och följer programmet en viss tid, vanligtvis några månader.

Läkemedel mot spänningshuvudvärk

Det finns receptfria läkemedel som ibland kan hjälpa mot tillfällig spänningshuvudvärk, exempelvis Alvedon, Panodil och Pamol, som innehåller paracetamol. Det är viktigt att följa rekommendationen om högsta dos. Det finns annars risk för leverskador, särskilt tillsammans med alkohol.

I undantagsfall kan man som alternativ ta receptfria inflammationsdämpande preparat ur gruppen cox-hämmare. Det kan vara läkemedel som innehåller ibuprofen, som finns i till exempel Ibumetin eller Ipren, eller naproxen, som finns i till exempel Eox eller Pronaxen. Dessa preparat bör inte användas om man har haft magsår. Detta gäller också preparat som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Treo, Magnecyl och Bamyl. Man bör inte heller ta cox-hämmare utan att ha pratat med sin läkare om man är hjärtsjuk eller har nedsatt njurfunktion eller astma.

I svårbehandlade fall av kronisk huvudvärk har det visat sig att det som ofta hjälper bäst är så kallade tricykliska läkemedel som också används vid depression. Man tar medicinerna på kvällen och i samråd med sin läkare höjs dosen successivt för att få bästa effekt utan biverkningar. Det är viktigt att behandla i minst en månad för att kunna utvärdera effekten.

Värk av värktabletter

Det är viktigt att veta att ett dagligt bruk av huvudvärkstabletter kan skapa ett slags beroende. En motsatt effekt kan dessutom uppstå så att huvudvärkstabletterna i sig ger en likartad huvudvärk. Det kan göra att det blir svårt att skilja på vad som är spänningshuvudvärk och vad som är läkemedelsutlöst huvudvärk. Behandlingen går då ut på att försöka sluta med värktabletter för att få huvudvärken att gå tillbaka. Ofta kan det vara svårt, och därför kan det många gånger vara bra att be sin läkare om hjälp.

Det är bättre att sluta tvärt med värktabletter än att försöka trappa ner långsamt, eftersom det senare för det mesta misslyckas. När man slutar tvärt får man ofta abstinens, som huvudvärk, illamående, ont i magen, diarré, svettningar, skakighet, hjärtklappning och svårigheter att sova. Dessa symtom brukar lätta efter 3-5 dagar.