Ögonbesvär

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Man kan få olika slags ögonbesvär som kan bero på till exempel att ögonen är torra, att man har fått in något skräp i ögat eller att ett litet blodkärl i ögats yttre del brustit. Ofta är dessa besvär ofarliga och går över av sig själv.

Man kan också få besvär i ögonen av inflammation eller allergi av olika slag.

Vissa ögonsjukdomar kan ge värk eller synförändring och man kan då behöva akut vård.

Behandling

Lindriga besvär går oftast över av sig själv. Det kan vara bra att undvika till exempel rök, kontaktlinser, ögonsmink och bad i klorerat vatten. Om man känner sig torr i ögonen kan man prova receptfria ögondroppar.
Läs mer: Irriterade ögon - vad kan man göra själv

Skräp i ögat får man oftast bort enkelt genom att blinka några extra gånger. Ibland kan man behöva skölja med rent vatten eller koksaltlösning, eller blinka under vatten några gånger. Om skräpet ändå inte kommer ut behöver man söka vård för att få hjälp med att få bort det.

Om man har var i ögat kan det tvättas rent med en bomullstuss fuktad i vatten. Man kan också använda olika receptfria medel för att rengöra och man kan få råd på apotek.

En infektion eller inflammation som inte går över kan behöva behandlas med läkemedel.

När ska man söka vård

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om

  • synen plötsligt förändras
  • ögat blir rött samtidigt som man får en synförändring
  • ögat blir rött samtidigt som man får blåsor i ansiktet
  • man blir ljuskänslig
  • man får värk i ögat
  • man får in skräp i ögat som man inte kan skölja bort själv.

Man kan söka vård på en vårdcentral om

  • en varbildning inte minskat inom tre till fyra dagar
  • man fortfarande har besvär efter en veckas egenvård.

Om synen försämras långsamt kan man kontakta en vårdcentral eller en optiker. Man kan alltid ringa Sjukvårdsrådgivningenpå telefon 1177 för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Ögats inre

    Ögats uppbyggnad.

    Mer information
    Ögats inre

    Röda ögon kan ha många olika orsaker. Det kan till exempel bero på miljöfaktorer och levnadsvanor, att en blodåder i ögat brister, att ögonen är torra, att man fått något föremål eller frätande ämne i ögat, att man utsatts för starkt ljus, en infektion eller inflammation, grön starr, att man är allergisk, besvär från ögonlocken.

Ögonbesvär kan ha flera olika orsaker

Besvär i ögonen kan ha flera olika orsaker. Besvären är i regel ofarliga och går över av sig själv utan behandling. Men det kan även vara allvarliga orsaker, som kan leda till en bestående synskada.

Torra ögon

Tårvätska håller ögonens slemhinnor fuktiga och elastiska och gör det lättare att blinka. Bildandet av tårvätska minskar med åldern.

När man koncentrerar sig blinkar man mer sällan. Då blir slemhinnorna torra och det kan svida, klia och ge skavkänsla. Man blir trött i ögonen och vill gärna blunda och undvika ljus. Även miljö och levnadsvanor påverkar ögonen. Att arbeta i svagt eller felriktat ljus eller med felaktiga glasögon kan ge torra och irriterade ögon. Likaså att titta eller läsa mycket på en bildskärm.

Annan miljöpåverkan kan vara luftföroreningar som exempelvis kemiska ämnen, damm eller rök. På vintern är torr luft inomhus ett vanligt problem.
Läs mer: Irriterade ögon

Ett litet blodkärl i ögat kan brista

Ett litet blodkärl i den genomskinliga bindehinnan utanpå ögonvitan, och på insidan av ögonlocket, kan brista. Då uppstår en blödning som ses som ett rött område som täcker delar av eller hela ögonvitan. Tillståndet är vanligt eftersom blodkärlen i bindehinnan lätt tar skada. Orsaken kan vara en mindre skada, nysning, hosta eller kräkningar. Tillståndet är ofarligt och ger ingen smärta eller synpåverkan.

Allergi

Den vanligaste formen av allergiska ögonbesvär beror på allergi mot pollen, damm, kvalster eller husdjur. Då kan ögonen tåras och klia utan att de blir så röda.

Kontaktlinser

Om man har kontaktlinser och blir trött och röd i ögonen kan det bero på att man haft linserna i för länge. Då är det bra att ta ut linserna och vila ögonen från dem tills besvären går över.

Om man i samband med användande av linser får skavkänsla, varbildning eller synpåverkan kan det bero på att man fått in något litet skräp eller bakterier i ögat. Då ska man ta ut linserna och sedan fråga en optiker eller läkare om råd.

Ögoninflammation

En ögoninflammation med varbildning i ena eller båda ögonen kommer ofta i samband med förkylning.

Man brukar få besvär i båda ögonen men ibland mer i ena ögat. Ofta har man först röda och rinnande ögon under ett par dagar innan varbildningen uppstår.

Inflammation i hornhinnan - keratit

En inflammation i hornhinnan, keratit, ger både värk i ögat och ökat tårflöde. Ögonvitan blir rödsprängd. Orsaken kan vara skräp i ögat, ett sår eller en infektion. En herpesinfektion i eller i närheten av ögat kan ge keratit.

Glaskroppsavlossning

Ögat är till stor del fyllt av en genomskinlig geléklump, glaskroppen. Den ger stöd åt, och sitter fast i näthinnan där syncellerna sitter. När man blir äldre blir glaskroppen mindre elastisk och tappar sin spänst. Förändringen av glaskroppen kan starta något tidigare hos personer som är starkt närsynta. När glaskroppen förändras kan den så småningom lossna från näthinnan. Det är vanligt men sällan allvarligt.

Glaskroppsavlossning kommer ofta plötsligt och börjar med att man ser ljusblixtar i ytterkanten av synfältet. Man kan också se rörliga punkter, streck eller en större ringformad grumling. Det gör inte ont.

Om man får en plötslig synförändring bör man undersökas av läkare så fort som möjligt.

Näthinneavlossning

Med stigande ålder förändras glaskroppen så att den blir mindre elastisk och tappar sin spänst. Den kan då lossna från näthinnan, så kallad glaskroppsavlossning. Det är vanligt och sällan allvarligt. Men om det finns sköra områden i näthinnan kan de brista när glaskroppen lossnar och kan orsaka ett eller flera hål i näthinnan.

Symtom på näthinneavlossning kan vara att man ser ljusblixtar, grumlingar och sotflagor som rör sig. Man uppfattar en mörk skugga, som en gardin, i kanten av synfältet. Näthinnan brukar lossna allt mer och då växer skuggan. Det gör inte ont när näthinnan lossnar.

Om man inte får behandling snabbt kan näthinnan lossna mer och synskärpan försämras.

Regnbågshinneinflammation - irit

Regnbågshinneinflammation, irit, beror på en inflammation i ögats främre del. Det gör mycket ont i och omkring ögat och ögonvitan blir röd. Pupillen är mindre än i ett friskt öga och ibland är den kantig. Synen försämras och man blir ljuskänslig. Symtomen kommer nästan alltid bara i det ena ögat, och kan utvecklas från inga besvär alls till svår smärta på en eller ett par timmar.

Om man har symtom på regnbågshinneinflammation ska man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så snart som möjligt. Ju längre behandlingen dröjer desto mer riskerar synen att försämras.

Akut grön starr - akut glaukom

Akut grön starr, trångvinkelglaukom, ger högre tryck än normalt inne i ögat. Man får mycket ont i och omkring ögat och ögonvitan blir kraftigt röd. Pupillen blir större än på ett friskt öga och synen försämras. Om man har symtom på akut grön starr ska man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så fort som möjligt. Ju längre behandlingen dröjer desto mer kan synen försämras.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När ska man söka vård?

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om

  • synen plötsligt förändras
  • ögat blir rött samtidigt som man får en synförändring
  • ögat blir rött samtidigt som man får blåsor i ansiktet
  • man blir ljuskänslig
  • man får värk i ögat
  • man får in skräp i ögat som man inte kan skölja bort själv.

Man kan söka vård på en vårdcentral om

  • en varbildning i ögonen inte minskat inom tre till fyra dagar
  • man fortfarande har besvär efter en veckas egenvård.

Man ska kontakta en optiker eller en vårdcentral om synen försämras långsamt, särskilt om försämringen sker ungefär lika mycket på båda ögonen och inte medför några andra besvär.

Man kan alltid ringa Sjukvårdsrådgivningen för råd.

Undersökning

Beroende på vilka besvär man har med ögonen görs olika undersökningar för att ställa diagnos och för att kunna påbörja rätt behandling.

En ögonundersökning hos läkare kan innehålla:

  • Inspektion. Läkaren tittar på ögonen, dels utan instrument, dels med hjälp av förstoringsglas eller ögonmikroskop.
  • Färgning av hornhinnan och lokalbedövning. Om läkaren behöver titta på hornhinnan i detalj läggs en ögondroppe med ett färgämne under ögonlocket. När man blinkar sprids vätskan över ögat och då kan även mycket små sår och skador framträda. Om det finns något skräp på hornhinnan kan man få en droppe lokalbedövning i ögat innan skräpet avlägsnas. Lokalbedövande ögondroppar kan svida under några sekunder. Ögondroppar för färgning av ögat svider oftast inte.
  • Synundersökning. Vid en ögonundersökning kan synskärpan behöva kontrolleras. I allmänhet får man läsa på en syntavla. Man kan även få läsa i speciella textblad eller i en vanlig bok eller tidning.
  • Oftalmoskopi. Ibland tittar läkaren in i ögat med ett optiskt instrument, så kallat oftalmoskop. Genom det syns näthinnan och ögats inre. Den typen av undersökning görs för att se om det finns skador eller sjukdomar i ögat, som exempelvis blodproppar eller blödningar.
  • Tryckmätning. Läkaren mäter trycket i ögat genom att först bedöva ögat med en ögondroppe och sedan försiktigt trycka ett litet instrument av plast, som är fäst på en mätare, mot hornhinnan. Andra apparater har en luftpuff som trycker in hornhinnan en aning. Kraften i luftpuffen trycker in hornhinnan mindre om ögats tryck är högt. Ingen av metoderna gör ont eller är särskilt obehaglig.

Torra ögon

Om man har besvär med torra ögon kan man försöka undvika till exempel drag, hög temperatur, torr luft och irriterande ämnen i luften. Om man arbetar mycket vid dator är det bra att ha bildskärmen i rätt höjd för ögonen. Om den är för hög höjer man blicken, vilket vidgar ögonspringan och gör att tårvätska avdunstar snabbare. Det är också bra att ha en flimmerfri bildskärm som har hög upplösning.

Vid besvär med torra ögon kan man använda ögondroppar, så kallat tårersättningsmedel, som kan köpas receptfritt. Personalen på apoteket kan ge råd.

Blodutgjutning i ögat

Om ett litet blodkärl i ögats bindehinna brister och man får en blodutgjutning behövs i allmänhet ingen behandling. Utgjutningen försvinner, precis som ett blåmärke, inom en till två veckor. Om man äter blodförtunnande medicin, till exempel Waran, och får en sådan blödning bör man kontakta behandlande läkare för att kontrollera att man tar rätt dos.

Allergi

Om man har allergiska ögonbesvär, utan att ha andra allergiska symtom, kan man pröva att behandla själv med receptfria läkemedel i två veckor. Om man vet att det är pollen som är orsaken så kan man ta medicinen under hela pollensäsongen.

Om man inte blir bättre av behandling med receptfria mediciner, trots att man följer föreskrifterna, ska man kontakta vården.

Kontaktlinser

Om man har kontaktlinser och blir trött och röd i ögonen kan det bero på att man haft linserna i för länge. Då är det bra att ta ut linserna och vila ögonen från dem tills besvären går över.

Om man i samband med användande av linser får skavkänsla, varbildning eller synpåverkan kan det bero på att man fått in något litet skräp eller bakterier i ögat. Då ska man ta ut linserna och sedan fråga en optiker eller läkare om råd. Ibland kan ögondroppar eller salva behövas under några dagar.

När man sedan ska börja använda kontaktlinser igen måste man ta nya oanvända linser, för att undvika att få tillbaka infektionen.

Ögoninflammation

En ögoninflammation med varbildning brukar gå över inom några dagar om man tvättar ögonlocken och ögonfransarna med ljummet vatten. Om man använder receptfri ögonsalva utan ordination är det mycket viktigt att följa råden på förpackningen och inte använda salvan under längre tid än vad som rekommenderas.

Om besvären inte minskar inom några dagar eller om man har långvariga besvär med kraftig irritation och varbildning behöver man söka vård på en vårdcentral. Behandlingen beror på hur stora besvären är. Ofta får man antingen ögondroppar eller salva, eller både och.

Inflammation i hornhinnan - keratit

Sår och infektioner eller inflammationer i hornhinnan ska undersökas och behandlas av läkare. Vid hornhinneinflammation brukar läkaren undersöka hornhinnan med hjälp av ögondroppar med färg. De skadade delarna av hornhinnan framträder då med en annan färg än resten av ögat och läkaren kan bedöma hur stor en skada är.

Om det finns skräp i ögat som orsakat inflammationen består en del av behandlingen av att avlägsna skräpet. Om det är en herpesinfektion som orsakat inflammationen kan man få behandling med läkemedel, antingen i form av droppar eller salva i ögat eller som tabletter som man sväljer.

Glaskroppsavlossning

Om inga hål eller annan skada på näthinnan upptäcks vid undersökning behövs ingen behandling. Symtomen försvinner i de flesta fall av sig själv.

Näthinneavlossning

Om man söker vård direkt kan näthinneavlossning ibland förebyggas genom att hålet som uppstått i näthinnan tätas med laserbehandling. Det tar ungefär tio minuter.

När näthinnan har börjat lossna måste man få behandling så fort som möjligt. Annars kan man få en bestående synförsämring på ögat.

Om näthinnan har lossnat måste man genomgå en större operation som görs under lokalbedövning eller narkos och tar ungefär en timme.

För det mesta blir synen bra om ögat opereras.

Regnbågshinneinflammation - irit

Om man har besvär som tyder på regnbågshinneinflammation ska man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så snart som möjligt. Ju längre behandlingen dröjer desto mer kan synen försämras.

Läkaren undersöker om pupillen kan vidga sig fritt och om ögat är inflammerat. Behandlingen går ut på att pupillen vidgas med ögondroppar som innehåller ämnen som hindrar regnbågshinnan att "växa fast" i ögats lins. Man får även kortisondroppar som häver inflammationen.

Akut grön starr – akut glaukom

Om man har besvär som tyder på akut grön starr, akut glaukom, ska man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så snart som möjligt. Ju längre behandlingen dröjer desto mer kan synen försämras.

Ögonläkaren mäter ögats tryck. Vid akut grön starr får man behandling med läkemedel som sänker ögats tryck till normal nivå.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-02-05
Skribent:

Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Vänersborg

Redaktör:

Helena Vogel, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Sidestam, ögonläkare, Skånes universitetssjukhus

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge