Polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Hos en del kvinnor är en eller båda äggstockarna fulla av små vätskefyllda blåsor, så kallade cystor, som har bildats av äggblåsor. Detta kallas polycystiska ovarier, PCO. Om man samtidigt med cystorna har en hormonrubbning kallas det för polycystiskt ovarialsyndrom, PCOS. Det kan innebära att man till exempel har långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls.

Både PCO och PCOS kan man ha utan att märka det. Men PCOS kan till exempel göra att man går upp mycket i vikt eller har svårt att bli gravid.

Det är inte helt klarlagt varför man får PCOS, men det kan delvis vara ärftligt.

Symtom

PCOS kan visa sig på olika sätt och symtomen kan variera under perioder av livet. Man kan till exempel ha långt mellan menstruationerna eller inte ha någon mens alls. Man kan också få akne eller ökad kroppsbehåring av manlig typ, till exempel skäggväxt eller hår på bröstet. Dessutom är det vanligt att man går upp i vikt.

Behandling

Det går inte att bli helt fri från PCOS men det går att behandla de besvär man får. För många som har övervikt och PCOS räcker det att gå ner några kilo för att återställa hormonbalansen och få igång menstruationerna.

P-piller, p-ring eller p-plåster kan användas för att framkalla regelbundna blödningar. P-piller brukar göra att behåringen minskar.

Om man har svårt att bli gravid kan man få igång ägglossningen med hjälp av läkemedel.

När ska man söka vård?

Om man har färre än fyra menstruationer per år, har fått ökad kroppsbehåring eller har svårt att bli gravid bör man kontakta en gynekolog.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Äggstockarnas funktion

Kvinnor har två äggstockar som sitter på varsin sida av livmodern. De är ovala och ungefär tre centimeter stora. Äggstockarnas huvuduppgifter är att producera ägg och utsöndra hormoner, bland annat könshormonerna progesteron, även kallat gulkroppshormon, och östrogen.

I äggstocken omsluts ägget av en vätskefylld blåsa, en äggblåsa, som också kallas follikel. Äggblåsan växer successivt från början av mensen och under menscykelns första hälft. Vid tidpunkten för ägglossning, alltså mitt emellan två menstruationer, går det vanligtvis hål på äggblåsan och den faller ihop när ägget skjuts ut från blåsan, fångas upp av äggledaren och börjar sin vandring mot livmodern. Efter ägglossningen omvandlas den hopfallna äggblåsan till en så kallad gulkropp.

Ibland händer det att äggblåsan inte faller ihop efter ägglossningen eller att ägglossningen uteblir. Då kan äggblåsan dra till sig vätska från den omgivande vävnaden och öka i storlek, och en så kallad cysta bildas. Cystan kan finnas kvar under flera menscykler, men försvinner oftast av sig själv efter någon eller några månader. Under de år man har mens är det ganska vanligt med sådana cystor.



Många små cystor - PCO

Hos en del kvinnor är en eller båda äggstockarna fyllda av många små cystor som har bildats av äggblåsor. Det kallas för polycystiska ovarier, som betyder "äggstockar med många cystor". Många kvinnor har det utan att märka något. Det syns bara på ultraljud.

PCO och hormonrubbning är PCOS

Om man har PCO, alltså många små cystor på äggstockarna, och samtidigt en hormonrubbning kallas det för polycystiskt ovarialsyndrom eller PCOS.

Hormonrubbningen består i att man har för mycket av det manliga könshormonet testosteron i förhållande till kvinnligt könshormon. Eftersom de kvinnliga könshormonerna styr menscykeln, leder en sådan rubbning till att man får glesa menstruationer eller att mensen uteblir helt.

Att mensen blir oregelbunden eller uteblir beror inte på att det saknas anlag för att bilda ägg, utan på att äggen på grund av hormonrubbningen inte utvecklas tillräckligt mycket så att det kan bli en ägglossning.

Kvinnor har också testosteron

Alla kvinnor har nästan lika höga nivåer av testosteron i kroppen som män, men det mesta är bundet till proteiner i blodet så att det inte märks. Om man har PCOS har man mindre mängd bindande protein och då blir det mer testosteron i blodet. Det kan leda till att man får akne och ökad kroppsbehåring av manlig typ, det vill säga på magen, bröstet, låren och i ansiktet.

Problem med vikten

Vilka besvär man får kan variera och se olika ut under olika perioder i livet. Ungefär hälften av alla med PCOS får problem att hålla vikten och kan med tiden bli kraftigt överviktiga. Troligtvis beror viktökningen på att man är känslig för effekten av testosteron. Testosteron kan göra att man blir hungrig, vilket ökar risken för att gå upp i vikt.

Svårt bli gravid

Om man har PCOS och oregelbunden ägglossning kan man ha svårt att bli gravid på vanligt sätt. Men oftast blir menstruationerna så småningom mer regelbundna av sig själv, och möjligheterna att bli gravid ökar.

Har man PCOS brukar man komma i klimakteriet något senare än andra.

Vanligaste hormonrubbningen

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar PCOS, men det finns en viss ärftlighet. Man har en något större risk att få PCOS om man har en mamma eller syster som har sjukdomen.

PCOS är den vanligaste hormonrubbningen hos kvinnor i barnafödande ålder, men alla får inte besvär av den.

Det är vanligast att man får diagnosen PCOS i åldern 20 till 30 år. För en del blir det problem först när man får svårt att bli gravid.

PCOS kan ge andra sjukdomar

PCOS gör att man får en ökad risk för följdsjukdomar som diabetes typ 2 och hjärtinfarkt i högre ålder. Risken är större om man är överviktig, men om man lyckas gå ner i vikt blir effekten av insulinet bättre och risken för följdsjukdomar minskar.

Om man har PCOS, är överviktig och mensen uteblir helt eller kommer mer sällan än var tredje månad kan det på lång sikt finnas risk för livmodercancer. Risken minskas om man får behandling med gulkroppshormon eller p-piller, p-ring eller p-plåster som gör att man får regelbundna blödningar.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

PCO behöver inte leda till PCOS

Man kan ha äggstockar med många äggblåsor även om man är helt frisk i övrigt. Det är inte känt om det ökar risken för att PCOS ska utvecklas.

PCOS diagnostiseras och behandlas på en gynekologmottagning eller på en kvinnoklinik på sjukhus. Om det finns en misstanke om att man har polycystiskt ovarialsyndrom får man genomgå en utredning. Då görs både en vanlig kroppsundersökning och en gynekologisk undersökning. Dessutom tas olika blodprover och äggstockarna undersöks med ultraljud. Vilka symtom och tecken som ska ingå för diagnos har varierat en del under åren och fortfarande finns olika åsikter bland läkare. PCOS visar sig på olika sätt hos olika kvinnor, och symtomen kan variera med åldern.

Symtom

Om man har PCOS brukar man själv märka att man

  • har långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls
  • får ökad behåring eller akne
  • går upp i vikt
  • har svårt att bli med barn.

Läkare kan ställa diagnosen PCOS om man har minst två av följande symtom och det inte finns någon annan sjukdom som kan förklara dem:

  • många små cystor, PCO, som syns på ultraljud
  • långt mellan menstruationerna eller ingen mens alls
  • ökad kroppsbehåring av manlig typ, till exempel skäggväxt och hår på bröstet, eller akne och/eller ett blodprov som visar ökad mängd aktivt testosteron.

Eftersom man inte behöver ha alla symtomen kan man alltså ha PCOS och ändå ha till exempel regelbunden mens men ökad behåring. Eller en mensrubbning men inte några tecken på ökad mängd testosteron.

Ungefär hälften av alla kvinnor med PCOS är överviktiga när de får diagnosen.

Se till att bli ordentligt informerad

Det kan vara svårt att ta till sig all den information om PCOS man får vid besöket hos gynekologen. Därför kan det vara bra att be om ett uppföljande telefonsamtal eller besök så att man kan ställa flera frågor. Det kan kännas nedslående att få en diagnos som innebär en kronisk sjukdom. Men det är inte säkert att man behöver ha några besvär under en stor del av livet.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

När ska man söka vård?

Har man färre än fyra menstruationer per år eller har fått ökad kroppsbehåring av manlig typ bör man gå till en gynekolog för utredning. Vissa kvinnor kan ha en kraftigare hårväxt på kroppen än andra utan att det behöver ha med PCOS att göra.

Man bör också kontakta en gynekolog om man har försökt bli gravid i ungefär ett år utan att lyckas.

Bra att gå ner i vikt

Behandlingen när man har PCOS brukar anpassas efter vad som för tillfället är det största problemet.

Om man är överviktig är det bra att försöka gå ner i vikt. Det kan i sig göra att mensen blir regelbunden och att hårväxten på kroppen minskar. Om man går ner i vikt minskar också risken för att man ska få följdsjukdomar som diabetes och hjärtinfarkt senare i livet.

Det kan räcka med att man går ner bara några kilo för att hormonbalansen ska normaliseras så pass mycket att menstruationerna kommer i gång. Men det kan vara svårt att gå ner i vikt, särskilt när man har PCOS, eftersom hormonrubbningen gör att aptiten stimuleras. Det kan gå lättare om man deltar i ett program för viktminskning. Som alltid när man går ner i vikt är det avgörande att fortsätta sin ändrade livsstil för att kunna hålla vikten.

Det är bra om man tränar fysiskt, eftersom det är lättare att kontrollera vikten då. Dessutom har man oftast lätt för att träna upp både kondition och styrka när man har PCOS, vilket kan öka motivationen.

Ett annat sätt att underlätta viktnedgången är att använda p-piller. p-ring eller p-plåster. P-piller motverkar effekten av testosteron så att hormonrubbningen balanseras. Om man lider av svår fetma kan en magsäcksoperation ibland vara det enda som har effekt.

Behandling mot ökad behåring

Om man har ökad kroppsbehåring eller skäggväxt brukar så kallade kombinerade p-piller användas eftersom de motverkar effekten av testosteron. De innehåller både östrogen och syntetiskt gulkroppshormon som kallas gestagen. Exempel på sådana p-piller är Desolett och Yasmin. Dessa p-piller kallas östrogenprofilerade.

Andra typer av kombinerade p-piller, som kallas gestagenprofilerade, påverkar inte den ökade hårväxten lika mycket, men de är bättre än att inte ha någon behandling alls.

Preventivmedel som enbart innehåller gulkroppshormon, till exempel mini-piller, p-stav, p-spruta och hormonspiral fungerar oftast sämre mot behåringen och kan ge oregelbundna menstruationer.

Som ett alternativ till kombinerade p-piller kan man få läkemedlet Diane, som vanligtvis används för att behandla akne. Diane fungerar också som ett preventivmedel på samma sätt som ett vanligt p-piller.

P-piller och Diane tas på samma sätt. Man tar en tablett dagligen i tre veckor och gör därefter uppehåll i en vecka, då man får en mensliknande blödning. Läkemedlen är receptbelagda.

P-piller och Diane ger en något förhöjd risk för blodpropp. P-piller kan också ge biverkningar i form av till exempel nedstämdhet och spända bröst.

Om man av någon anledning inte kan eller vill använda p-piller eller Diane finns annan behandling som har en viss effekt. Det vanligaste är behandling med läkemedel som innehåller spironolakton, som motverkar testosteron. Spironolakton sänker blodtrycket något, men har inga allvarliga biverkningar.

I vissa landsting kan man få bidrag till permanent hårborttagning med till exempel laserteknik.

Behandling vid mensrubbning

Behandling med p-piller eller enbart gulkroppshormon tio dagar varje månad gör att man får regelbundna blödningar. På lång sikt har man också ett skydd mot att utveckla livmodercancer.

Gulkroppshormon tas som tabletter i tio dagar varje månad. Mediciner som innehåller gulkroppshormon är till exempel Primolut-Nor och Provera.

Gulkroppshormon kan påverka humöret så att man blir nedstämd. Man kan också få akne.

Om man har svårt att bli gravid

Om man har mensrubbning och svårigheter att bli gravid kan ägglossning stimuleras med hjälp av läkemedel. Det finns olika typer av behandlingar. Vanligtvis är det lätt att framkalla ägglossning när man har PCOS, eftersom det finns många ägganlag.

Tabletter med ämnet klomifen, till exempel Pergotime, tas i fem dagar och ger ägglossning ungefär 10 dagar senare. Ibland kan de kombineras med Metformin som tas kontinuerligt. Metformin är egentligen en behandling mot typ 2-diabetes men som har visat sig kunna förbättra äggstockarnas funktion hos kvinnor med PCOS. Metformin kan ge biverkningar i form av diarréer, illamående och magknip, särskilt i början av behandlingen.

Om det inte fungerar med tablettbehandling kan man få hormonsprutor. Man kan också försöka bli gravid med hjälp av provrörsbefruktning.

Ofta blir äggstockarnas funktion bättre med tiden hos kvinnor med PCOS. Menstruationerna blir mer regelbundna, och det betyder att man kan ha en möjlighet att bli gravid utan behandling.

Provrörsbefruktning och stimulering med hormonsprutor görs på sjukhus eller på privata fertilitetskliniker. Man kan ta sprutorna själv, men behandlingen kontrolleras noga på fertilitetskliniken.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-10-27
Redaktör:

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm.