Ont i bröstet

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man får ont i bröstet kan man bli orolig om man inte vet vad det beror på. Smärtan kan ha många olika anledningar och en av de vanligaste är att det är musklerna i bröstkorgen som gör ont för att man har ansträngt dem mer än annars. Även psykisk spänning kan skapa en känsla av smärta eller obehag i bröstet.

Ibland kan bröstsmärtan bero på någon sjukdom. Det finns till exempel sjukdomar i hjärtat, magen, musklerna och psykiska besvär som kan orsaka olika slags smärta och obehagskänslor i bröstet.

Är man osäker vad bröstsmärtorna beror på är det bäst att låta en läkare göra en undersökning. Då får man beskriva sina symtom, sin livssituation och om man haft några sjukdomar tidigare. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat.

Behandling

Om värken beror på att man har ett arbete som gör att man får muskelsmärtor, kan det vara bra att tillsammans med sin arbetsledare försöka hitta en lösning på problemen.

Bröstsmärtor som beror på sjukdomar i hjärtat, lungorna eller magen kan ofta behandlas med olika läkemedel men ibland kan man behöva opereras.

När ska man söka vård?

Om man har ont i bröstet och inte vet vad det beror på ska man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Man ska ringa 112 om man

  • har en kraftig smärta eller obehaglig känsla i bröstet som inte försvinner inom en kvart
  • har bröstsmärtor och samtidigt är andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Oftast ofarligt

Bröstsmärta kan ha många olika orsaker. I de flesta fall är smärtan inte tecken på något farligt. Ett exempel på en vanlig orsak är att musklerna i bröstkorgen gör ont för att man har ansträngt sig mer än vanligt, eller för att man belastat musklerna på ett ovanligt sätt.

När ska man söka akut hjälp?

Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom en kvart. Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring. Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Då ska man alltid ringa 112.

Sjukdomar som kan ge bröstsmärta

Här följer en beskrivning av de vanligaste orsakerna till ont i bröstet.

Kärlkramp

Kranskärlen är hjärtats pulsådror, som ser till att själva hjärtmuskeln får tillräckligt med syrerikt blod.

Orsaken till att det gör ont i bröstet vid kärlkramp är oftast att ett eller flera av hjärtats kranskärl har drabbats av åderförfettning, oftast också kallat åderförkalkning. Kranskärlen blir då trängre och släpper igenom mindre blod till en del av hjärtmuskeln.

Om hjärtat måste arbeta litet extra behöver det mer syre och därmed mer blod. När de trånga kranskärlen inte släpper igenom tillräckligt med blod får hjärtmuskeln brist på syre. Syrebristen är alltså orsaken till själva smärtan i bröstet. Bröstsmärtan kommer därför oftast när man anstränger sig, eller när man blir upprörd och hjärtat därför slår fortare. Bröstsmärtan kan också förvärras efter en måltid eller av kyla och blåst.

När man vilar sig brukar smärtan upphöra. Den släpper också oftast om man tar läkemedel som innehåller nitroglycerin.

Hur smärtan känns när man har kärlkramp

Ont i bröstet vid kärlkramp känns oftast som en dov, tryckande, åtsnörande eller sprängande känsla. Värken sitter oftast bakom bröstbenet mitt i bröstet och strålar ibland ut till ena axeln eller till armens insida. Ibland beskrivs smärtan som ett band runt bröstet. Smärtan kan också stråla upp mot halsen och käken eller ut mellan skulderbladen. Ofta känner man sig andfådd. Det är vanligt att man blir rädd och känner ångest.

Om smärtan inte går över inom en kvart bör man åka till en akutmottagning.

Om smärtan går över och man inte tidigare har fått det här tillståndet ska man kontakta sin husläkare eller vårdcentral för att snart få tid för undersökning.

Om det blir värre, ring 112

Om smärtattackerna kommer allt tätare, orsakas av allt lättare ansträngning eller kommer i vila, som till exempel på natten utan att man ansträngt sig, ska man istället ringa 112. Det kan då vara kärlkramp som snabbt förvärras eller begynnande hjärtinfarkt. Båda dessa sjukdomar ska behandlas snabbt.

Hjärtinfarkt

Vid en hjärtinfarkt har förträngningen lett till att det blivit helt stopp för blodflödet i ett av hjärtats kranskärl.

Symtomen liknar kärlkramp, men är oftast mer intensiva, och försvinner inte fast man vilar eller tar läkemedel som innehåller nitroglycerin. Det är också vanligt med fler symtom än smärta, som kallsvett, andnöd, illamående och kräkning.

I mer sällsynta fall kan en hjärtinfarkt främst yttra sig som en plötslig och oförklarlig trötthetskänsla. Detta gäller särskilt äldre personer och personer med diabetes.

Om man får dessa symtom ska man alltid ringa 112.

Hjärtinfarkt

Hjärtklaffen kan vara påverkad

Kärlkramp kan också orsakas av en förträngning i klaffen som sitter i öppningen mellan vänster hjärtkammare och den stora kroppspulsådern, aorta. Öppningen släpper då igenom mindre blod vid varje hjärtslag. Sjukdomen, som kallas aortastenos, leder till att vänster hjärtkammare måste arbeta extra hårt för att övervinna motståndet i den trånga öppningen. Det extra arbetet leder lätt till syrebrist i hjärtmuskeln och därmed till kärlkramp. Ökad andfåddhet eller att man svimmar vid ansträngning är typiska symtom för aortastenos.

Hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation

Hjärtsäcken är en hinna som ligger som en säck runt själva hjärtmuskeln. En inflammation i hjärtsäcken kan uppstå av en virusinfektion. Samtidigt med inflammationen kan också själva hjärtmuskeln vara angripen, och i sällsynta fall är bara hjärtmuskeln drabbad. Virusinfektionen innebär oftast att man samtidigt har symtom av influensa eller halsont, men ibland kan man ha bara inflammation i hjärtsäck eller hjärtmuskel.

Hur det känns

Smärtan vid hjärtsäcks- eller hjärtmuskelinflammation kommer oftast plötsligt. Man känner sig ofta trött och andfådd. Har man hjärtsäcksinflammation är det vanligt att man känner en skarp och skärande smärta bakom bröstbenet. Smärtan blir nästan alltid värre då man andas in. Vid en hjärtmuskelinflammation är det vanligt med hjärtklappning, man kan också känna att hjärtat slår oregelbundet. Ibland får man feber.

Om man misstänker att man har hjärtsäcks- eller hjärtmuskelinflammation ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Oftast är inflammationen ofarlig och läker ut av sig själv, men ibland kan man bli så sjuk att man behöver vård på sjukhus.

Det är viktigt att man undviker kroppsansträngningar, som till exempel idrott, när man har en inflammation i hjärtsäcken eller hjärtmuskeln.

Hjärtmuskelsjukdom eller förstoring av hjärtmuskeln

Sjukdomen beror på att hjärtmuskeln växer på ett onormalt sätt. En vanlig orsak är högt blodtryck. Det är inte alltid man får symtom, men oftast blir man andfådd. Symtomen kan också likna de man har vid kärlkramp.

Bristning av kärlväggen i stora kroppspulsådern

Stora kroppspulsåderns, aortans, kärlvägg kan brista. En orsak till att det händer är åderförkalkning, men det kan också bero på en medfödd svaghet i själva kärlväggen. Smärtan kommer oftast plötsligt och känns som en intensiv, djup, skärande eller slitande smärta bakom bröstbenet och ut mot ryggen. Den kan också sprida sig nedåt buken. Om man känner den här typen av bröstsmärta ska man alltid ringa 112.

Blodpropp i lungan, lungemboli

Blodproppar kan bildas i venerna, de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar. Risken för att få blodpropp är större än vanligt under och efter en operation och i samband med vissa andra sjukdomar, som till exempel tumörsjukdomar. Om man sitter stilla länge, exempelvis under en lång flygning, ökar också risken.

Blodproppar bildas ofta i benen men kan uppstå även i andra delar av kroppen. En del av en blodpropp eller hela blodproppen kan lossna och föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De tilltäppningar som då uppstår kallas lungembolier.

Hur det känns

Om lungembolierna är små känner man sig oftast mycket trött och upplever en stark andfåddhet när man anstränger sig.

En större lungemboli leder till en skarp smärta i ena sidan av bröstkorgen och man får också oftast svår andnöd samtidigt. Hjärtklappning är också vanligt. Smärtan varierar med andningen och blir ofta värre om man andas djupt. Smärtan beror på att blodproppen orsakat en retning av lungsäcksbladen, de hinnor som omger lungan. Man blir också andfådd. Ibland får man inte ont, utan blir enbart andfådd.

Om blodproppen är så stor så att den täpper till de stora lungkärlen blir smärtan mycket stark. Man har då svårt att andas även om man är stilla. Man kan få hosta och slemmet kan vara blodfärgat. Man kan också svimma eller känna sig nära att svimma.

Om man har något av dessa symtom ska man alltid ringa 112.

Bristning av lungblåsor

De små lungblåsorna kan brista även hos en frisk människa, men bristningar är betydligt vanligare hos äldre personer med en lungsjukdom där lungblåsorna är förstorade. Det kan förekomma även hos yngre, men då ofta hos personer som idrottar och framförallt hos män. När lungblåsorna brister kommer luft ut i lungsäcken, vilket gör ont.

Smärtan är oftast plötslig och skarp. Den upplevs sitta ytligt och vanligtvis på ena sidan av bröstkorgen. Smärtan ökar då man andas djupt eftersom luften då retar lungsäcksbladen mer. Ofta blir man också andfådd.

Lungsäcksinflammation

Ofta beror lungsäcksinflammation på en virusinfektion, men ibland kan den orsakas av lunginflammation, eller av vissa allergiska sjukdomar.

Smärtan brukar vara plötslig, skarp och ytlig, och sitter ofta i ena sidan av bröstkorgen. Den förvärras nästan alltid när man andas djupt. Man kan samtidigt känna sig sjuk och ha tecken på en infektion, som feber.

Mellangärdesbråck eller matstrupskatarr

Ett bråck kan göra så att den övre magmunnen inte sluter sig helt, och då läcker surt maginnehåll från magsäcken upp i matstrupen. Slemhinnan i matstrupen tål inte syran och reagerar med inflammation och kramp. Man kan också drabbas av sår i matstrupen.

Smärtan brukar vara brännande och kännas både i maggropen och bakom bröstbenet. Den kan också kännas som en kramp eller ett tryck. Ibland strålar smärtan ut mot axlar och rygg, och liknar symtomen på kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Värken finns ofta kvar i flera timmar, men kan lindras av att man dricker mjölk eller vatten. Kaffe och alkohol brukar däremot förstärka besvären. Det är vanligt med symtom som sura uppstötningar och en känsla av att vara övermätt och ha en klump i halsen.

När trycket på övre magmunnen ökar, till exempel när man böjer sig framåt, kan smärtan dyka upp. Den kan också uppstå när man ligger ner.

Magsår

Ett sår kan uppstå i slemhinnan i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Magsår orsakas bland annat av en bakterie, helicobacter pylori.

Smärtan vid magsår är ofta brännande och känns framförallt i maggropen och bakom bröstbenet. Smärtan, som kan pågå i flera timmar, kan öka eller minska när man äter.

Den som har magsår har ofta sura uppstötningar och kan känna sig illamående. Trots att smärtan kan bli värre av mat kan man känna sig hungrig.

Gallsten och gallblåseinflammation

I gallblåsan bildas galla, som påverkar matsmältningen. Gallan går från gallblåsan, ut genom en smal gång, och töms i tolvfingertarmen. Det kan bildas hårda stenar, gallstenar, i gallblåsan. Gallstenar kan passera ut genom gallgången, men kan också fastna där.

Gallsten ger oftast inga besvär, men ibland uppstår anfall av svåra krampartade smärtor som känns under de högra revbenen och kan stråla ut mot ryggen eller upp mot höger axel. Smärtanfall är vanligare om gallstenar fastnar i gallgångarna. I samband med gallstenssjukdom är det vanligt med illamående och kräkningar.

Gallstenssjukdom kan också leda till en inflammation i gallblåsan och ibland till akut inflammation i bukspottkörteln. Då har man oftast feber och frossa samtidigt.

Muskelvärk och muskelinflammation

Det finns många olika orsaker till muskelvärk. Om man utför hårt kroppsarbete utan att vara tränad eller van vid rörelserna kan man få smärtor, liksom om man arbetar i fel ställning. Hosta kan också anstränga musklerna så att det känns i bröstet.

Flera olika typer av spänningstillstånd i bröstkorgens muskler kan också ge bröstsmärtor. Muskelspänningar, ofta långvariga, är vanliga i samband med psykisk spänning, oro och nedstämdhet. Långvarig psykisk spänning kan leda till långdragna muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler.

Smärtan vid muskelvärk sitter ofta inte mitt i bröstet som den gör vid kärlkramp. Den är brännande och påverkas ibland av att man ändrar kroppsställning.

Tietzes sjukdom

Tietzes sjukdom är en inflammation i bröstkorgsmuskler och i bröstbenets benhinna.

Smärtan vid Tietzes sjukdom sitter på ett eller flera revben nära eller mot bröstbenet, ofta vid övergången mellan revben och bröstben. Man vet inte orsaken till sjukdomen. Den är ofarlig och läker ut av sig själv, men det tar ofta lång tid.

Diskbråck i halsryggraden

Halsryggraden består av de sju översta ryggkotorna i ryggraden, som är särskilt rörliga för att det ska vara lätt att vrida på huvudet. Den som under lång tid arbetar i olämpliga kroppsställningar kan tidigt i livet få förändringar i lederna mellan halskotorna och i de mjukare skivor, diskar, som finns mellan varje kota. Så gott som alla människor drabbas av liknande förändringar med ökande ålder.

Åldersförändringarna i halsryggraden kan leda till svår värk om det uppstår ett tryck på en eller flera av de nerver som går ut mellan halskotorna till armarna och bröstkorgen. Ett tryck kan också orsakas av en försvagning och utbuktning i disken mellan kotorna, ett diskbråck i halsryggraden.

Hur det känns

Smärtan från halsryggraden kan kännas ner i bröstkorgen och likna smärtan vid kärlkramp eller vid hjärtinfarkt. Den kan också gå ut i armen. Smärtan är ofta djup och dov och kan förvärras av hosta eller nysning. Den kan öka eller minska beroende på kroppsställning. Det känns ofta som domningar och en obehaglig krypande och sprittande känsla i nerverna.

Bältros

Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor, och visar sig som utslag på huden. Samtidigt får man ofta en brännande värk i det område där utslagen finns. Ibland kommer smärtan före blåsorna, och då kan det vara svårt att förstå symtomen. Smärtan kan också vara så svår att det är lätt att förväxla den med smärtan vid kärlkramp eller hjärtinfarkt, om bältrosen sitter på bröstkorgens framsida.

Bältros är inte farligt, men värken kan finnas kvar länge. Har man stora besvär ska man ta kontakt med vårdcentralen.

Psykiska besvär

Oro, nedstämdhet och spänningstillstånd som har psykiska orsaker kan ge akut hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd. Ibland kan man också få värk i bröstet som vid kärlkramp. Långvariga psykiska besvär ger lätt upphov till spänningsvärk i bland annat bröstkorgens muskler, en värk som kan likna den vid kärlkramp.

Om man får smärtor i bröstet av psykiska orsaker är det lätt att tro att man drabbats av en allvarlig sjukdom som kärlkramp eller till och med hjärtinfarkt, eftersom man mår så dåligt och har ångest. Därför är det viktigt att få klara besked om orsakerna till smärtan så snart som möjligt.

Panikångest kan kännas som hjärtinfarkt

En stark ångestattack som kommer plötsligt kan ge symtom som liknar de vid en hjärtinfarkt, och det är ofta svårt att förstå att orsaken är psykisk, särskilt första gången det händer.

Symtomen är många och kan vara

  • huggande smärtor i bröstet
  • hjärtklappning
  • stickningar i kroppen
  • svårigheter att andas
  • matthet
  • svindel
  • oro och rastlöshet.

Panikångest visar sig sällan efter en kroppsansträngning. Om symtomen är så starka att man akut åker till sjukhus brukar de minska när en läkarundersökning har gjorts som inte visar något fel på hjärtat.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

  • Arbetsprov

    För att se hur hjärtat arbetar tas ofta ett vilo-EKG och ett arbetsprov då EKG registreras under ansträngning.

När ska man söka akut hjälp?

  • Om man har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom en kvart.
  • Om man har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring.
  • Om man har bröstsmärtor och samtidigt känner sig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Då ska man alltid ringa 112.

Vart vänder man sig annars?

Om man inte behöver söka akut hjälp, men ändå känner av bröstsmärtor som inte har en naturlig förklaring, ska man ta kontakt med en vårdcentral.

Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Hur ställer läkaren diagnos?

Eftersom bröstsmärtor kan ha så många olika orsaker får man först beskriva sin livssituation, sina tidigare sjukdomar och sina symtom. Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat.

Ett EKG kan ge svar

För att se hur hjärtat arbetar tas ofta ett vilo-EKG och ett arbetsprov då EKG registreras under ansträngning. Ett EKG kan bland annat visa om hjärtmuskeln lider av syrebrist som är ett tydligt tecken på kärlkramp.

Lungröntgen

Om läkaren misstänker en lungsäcksinflammation eller att man har luft i lungsäcken på grund av en lungblåsebristning, får man genomgå en röntgenundersökning av lungorna.

Ultraljudsundersökning

En ultraljudsundersökning av hjärtat, ekokardiografi, kan bland annat visa om det finns en ökning av mängden vätska i hjärtsäcken (kan tyda på hjärtsäcksinflammation), fel på någon hjärtklaff eller på hjärtmuskeln.

Blodprover

Celler i hjärtmuskeln som skadats eller dött av syrebrist släpper ifrån sig olika äggviteämnen, proteiner, som inte läcker ut från friska celler. Dessa proteiner kan mätas genom olika blodprover.

Kranskärlsröntgen

Vid en kranskärlsröntgen ser man om det finns förträngningar i kärlen som kan orsaka kärlkramp.

En tunn plastslang, en kateter, förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kärlen.

Undersökningar av lungorna

Om det finns misstanke om en propp i lungan, så kallad lungemboli, kan man få genomgå någon av följande undersökningar

  • lungröntgendatortomografi
  • (spiral-CT)
  • ultraljudsundersökning
  • isotopundersökning
  • kontraströntgen.

Vid undersökningarna används olika typer av röntgenkameror. Ofta behöver bilden bli mer detaljrik, och då används kontrastmedel som oftast inte är genomskinliga på röntgen. Ibland kan också ultraljudsundersökning av hjärtat användas om läkaren misstänker en stor blodpropp.

Gastroskopi

Om man har magsmärtor eller andra tecken som kan tyda på magsäcksbråck eller magsår kan man få genomgå en gastroskopi.

En gastroskopi innebär att man först får lokalbedövningsmedel i svalget och ett avslappnande läkemedel. Sedan förs en slang genom munnen och halsen ned i magsäcken. Genom slangen kan både fotografier och olika sorters vävnadsprover tas.

Undersökning av gallvägarna

Gallstenar, särskilt om de fastnat i gallgångarna, kan påverka levern. Därför tas blodprover som visar hur levern fungerar.

För att närmare undersöka om det finns gallstenar i gallblåsan eller gallgången kan en ultraljudsundersökning eller en kontraströntgen behöva göras.

Behandling av hjärtsjukdomar

I första hand behandlas hjärtproblem med läkemedel som minskar påfrestningarna på hjärtat och ökar blodflödet i kranskärlen. De lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet.

Om man har kärlkramp kan det bli nödvändigt att vidga kranskärlen så att hjärtat får bättre blodtillförsel. Ingreppet kallas ballongvidgning efter den lilla ballong som används då förträngningen vidgas. Ingreppet förkortas ofta PCI.

Man kan också få genomgå en kranskärlsoperation, eller bypass-operation. Då leds blodet förbi förträngningen i hjärtats kranskärl genom blodkärl som flyttas från andra delar av kroppen och sys fast vid kranskärlen.

Om man har en hjärtklaff som ger en förträngning eller ett läckage i öppningen mellan hjärtats vänstra förmak och kammare, eller mellan hjärtkammaren och kroppspulsådern (aorta), kan det bli nödvändigt att byta ut klaffen vid en operation.

Behandling av lungsjukdomar

Vissa blodproppar i lungorna ska behandlas med propplösande läkemedel. Det gäller speciellt stora blodproppar eller sådana som sitter i särskilt känsliga blodkärl. Först ges läkemedel i droppform, och därefter går man över till läkemedel i tablettform.

En lungblåsa som har brustit brukar ofta läka av sig själv. I svårare fall sugs luften i lungsäcken ut genom en slang via bröstkorgen. I vissa fall krävs också operation.

Lungsäcksinflammation läker oftast själv och man får smärtstillande medicin mot värken. Ibland får man också antibiotika.

Behandling av magsjukdomar

Besvär av ett bråck i mellangärdet kan behandlas med läkemedel som dämpar produktionen av syra i magsäcken. Man får också råd om vad man bör undvika att äta och dricka. Om behandlingen inte hjälper, och om besvären är mycket svåra, kan man få genomgå en operation som återställer den övre magmunnens funktion.

Vid magsår får man läkemedel för att minska syraproduktionen i magsäcken. Numera ges också oftast antibiotika mot bakterien helicobacter. Det är sällsynt att operation mot magsår behöver göras.

Mot gallsten behövs ofta ingen behandling för stenarnas skull. Om gallstenarna ger krampsmärtor får man läkemedel mot smärtorna. Om gallblåsan drabbas av inflammation, och ofta samtidigt infektion, måste sjukdomen behandlas med läkemedel eller med operation. Vid operation av gallblåsan tas hela blåsan bort. Gallstenar som fastnat i gallgången måste oftast tas bort, och en operation blir i regel nödvändig.

Behandling av muskelsjukdomar

Tillfällig muskelinflammation behöver ofta inte behandlas. Om värken är svår eller håller i sig längre kan smärtstillande eller inflammationshämmande läkemedel göra nytta.

Om långvariga muskelsmärtor beror på psykisk spänning, oro eller nedstämdhet är det viktigt att försöka påverka själva orsaken till de psykiska besvären. På en vårdcentral kan man få råd om vart man kan vända sig. Långvariga muskelsmärtor som har samband med påfrestande eller ensidigt arbete kan kräva förändringar på arbetsplatsen. Företagshälsovården spelar då en stor roll.

Ibland kan muskelsmärtor vara så besvärliga att det kan vara nödvändigt att vila från arbetet och kanske få hjälp av sjukgymnast.

Behandling av bältros

Infektionen läker ut av sig själv, men man kan behöva smärtstillande mot värken.

Behandling av panikångest

Panikångest har psykologiska orsaker som ibland kan ligga långt tillbaka i tiden och som utlöses av en eller flera händelser. Eftersom ångest är svårare att leva med än många kroppsliga sjukdomar kan det vara viktigt att snabbt få hjälp med behandling. Om man är medveten om sin ångest och vill få hjälp kan man kontakta en psykolog, kurator eller psykiatrisk läkare. Om man kommer till en läkare på en vårdcentral eller på ett sjukhus får man ofta en remiss till någon av dessa yrkesgrupper. Behandlingen består oftast av en kombination av stödjande samtal, någon form av psykoterapi och läkemedel.

Vad man kan göra själv

Många sjukdomar som orsakar bröstsmärtor utvecklas under lång tid och påverkas av våra levnadsvanor. Om man röker ökar risken för att man ska drabbas av hjärtsjukdom. De som väger för mycket minskar risken att insjukna betydligt genom att äta mindre portioner och mindre fet mat. Det är dessutom bra att motionera regelbundet.

Alkohol i mer än måttliga mängder innehåller många kalorier och skadar dessutom hjärtmuskeln.

Stress hör till livet och kan vara positivt, om man samtidigt känner arbetsglädje och att man har kontroll över livet. Om man däremot känner att det är svårt att bemästra stressen är det viktigt att stanna upp, tänka efter och kanske försöka förändra livet hemma eller förändra den arbetssituation som man befinner sig i.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-04-24
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Mårten Rosenqvist, läkare, professor i medicin med särskild inriktning mot kardiologi, Karolinska institutet, Institutionen för klinisk forskning, Danderyds sjukhus