Lungsäcksinflammation

Många orsaker till lungsäcksinflammation

Lungsäcksinflammation, eller pleurit som det också kallas, är en sjukdom som kan ha flera olika orsaker.

Symtomen vid lungsäcksinflammation är ofta smärta i bröstkorgen, som varierar beroende på hur djupt man andas. Ibland kan man också bli andfådd.

Lungsäcken har två skikt

Lungsäcken består av två skikt. Det ena skiktet sitter på insidan av bröstkorgshålan, medan det andra ligger på lungorna. De två skikten skiljs åt av ett mycket tunt lager vätska, bara så mycket att de bägge ytorna i lungsäcken hålls fuktiga och glider lätt mot varandra.

Lungorna är elastiska och strävar efter att dra ihop sig, medan bröstkorgen fjädrar utåt. Det gör att det blir ett undertryck i lungsäcken. Undertrycket gör att lungan hålls utspänd när man andas. Om det bildas luft eller vätska i lungsäcken jämnas undertrycket ut och lungan faller ihop. Ibland faller lungan bara obetydligt ihop, medan den vid andra tillfällen faller ihop så mycket att man blir riktigt andfådd.

Man får ont och blir andfådd

Sjukdomar som drabbar lungsäcken ger främst två symtom. Man kan få ont och man kan bli andfådd. Ibland har man mest det ena symtomet, ibland bägge. Det vanligaste är att man får lungsäcksinflammation på ena sidan, men någon gång drabbas bägge lungsäckarna.

Den del av lungsäcken som sitter på insidan av bröstkorgen är mycket känslig för smärta. Däremot är den andra delen av lungsäcken, som sitter mot lungan och själva lungvävnaden, inte känslig för smärta. En inflammation i lungan ger alltså inte någon smärta förrän inflammationen spridit sig till lungsäckens yttre skikt på bröstkorgens insida. Andfåddhet kan bero på att vätska trycker ihop lungan eller på att smärta gör det svårt att andas som vanligt.

Smärta i bröstkorgens vägg kan också komma från revbenen, revbenens leder eller musklerna i bröstkorgen. Man brukar då vara öm om man trycker lätt med fingret på det ställe där besvären sitter. Om det är lungsäcken som orsakar smärtan gör det oftast inte ont när man trycker på bröstkorgen.

Många orsaker till lungsäcksinflammation

Det kan finnas många orsaker till att man drabbas av lungsäcksinflammation. Några orsaker kan vara

• infektioner av virus, bakterier eller svamp
• blodpropp i lungan, så kallad lungemboli
• brutet revben
• reumatiska sjukdomar
• effekter av läkemedel
• asbestos
• cancersjukdomar
• sjukdomar i inre organ.

Hos yngre är det vanligare att sjukdomen är ofarlig och snabbt går över. Om man är äldre kan det vara allvarligare orsaker som ligger bakom inflammationen.

Virus vanlig orsak till lungsäcksinflammation

Den vanligaste orsaken till att yngre drabbas av lungsäcksinflammation är virusinfektioner. De virus som orsakar inflammation ger oftast bara förkylningssymtom, men kan ibland orsaka lungsäcksinflammation. Viruset sprids till lungsäcken genom blodet. Kroppen brukar själv läka inflammationen inom en till två veckor, utan att man behöver behandling. Virusinfektioner ger i regel små mängder vätska i lungsäcken.

Lunginflammation av vanliga bakterier

Om man har lunginflammation av vanliga bakterier kan det också ge en lungsäcksinflammation, om smittan sprider sig ut till lungsäcken. Lunginflammationer börjar oftast som en infektion som sprids från de övre luftvägarna, ner genom de finare luftrören och ut i lungvävnaden. I sällsynta fall kan man få en varhärd i lungsäcken vilket kräver behandling på sjukhus.

Sällsynta infektioner

Det finns ovanliga infektioner som kan orsaka lungsäcksinflammation, till exempel tuberkulos. HIV ger nedsatt immunförsvar och ökar risken för svamp, tuberkulos och annat som i sin tur kan ge lungsäcksinflammation. Det gäller också andra tillstånd med nedsatt immunförsvar.

Blodpropp i lungan

Om man drabbas av blodpropp i lungan kan det leda till lungsäcksinflammation. Proppen brukar bildas på ett annat ställe i kroppen, ofta i ett ben, för att sedan lossna och föras vidare till lungan. Där fastnar blodproppen i det fina nätet av blodkärl i lungan, och skadar delar av lungvävnaden.

De som drabbas har ofta någon orsak som gör att blodet lättare levrar sig. Det kan vara efter en operation, ett benbrott eller ovanligt långt stillasittande. Även p-piller, ärftliga faktorer och vissa allvarliga sjukdomar. Till exempel kan vissa cancersjukdomar öka risken för att man ska få blodpropp.

Brutna revben

Brutna revben kan ge en retning i lungsäcken och därmed en lungsäcksinflammation. Om man drabbas av större revbensbrott kan man även få en blödning som sträcker sig ut i lungsäcken. Ibland kan en skada på lungan göra att luft läcker ut i lungsäcken. Lungan kan då falla samman, så kallad pneumothorax. Smärtan vid revbensskador brukar vara svår eftersom bröstkorgen måste röra sig när man andas. Lungsäcksinflammationen läker oftast snabbt efter skadan.

Reumatiska sjukdomar

Olika reumatiska sjukdomar, exempelvis ledgångsreumatism och SLE, kan orsaka inflammation och vätskebildning i lungsäcken. Denna lungsäcksinflammation är inte så smärtsam utan ger oftare andfåddhet.

Läkemedel

Några få läkemedel kan i ovanliga fall leda till inflammation och att vätska ansamlas i lungsäcken.

Asbest

Asbest kan ge upphov till inflammation i lungsäcken. Men då kommer oftast sjukdomen många år efter att man varit utsatt för asbest, upp till 20–30 år senare. Vätskan i lungsäcken kan vara blodig. Asbest ger förändringar i lungsäcken som syns på röntgen, så kallade pleuraplaque. Dessa är ofarliga men innebär att man varit utsatt för asbest. I vissa fall kan asbest också leda till en särskild form av cancer i lungsäcken. Lungsäckscancer får man oftast om man arbetat med asbest. Eftersom asbest sedan länge är förbjudet som byggmaterial så har lungsäckscancer blivit alltmer ovanlig på senare år.

Tumörer

Olika typer av cancer kan orsaka inflammationer och vätska i lungsäcken. Lungcancer kan genom en direkt överväxt från lungan till lungsäcken leda till en inflammation. Andra cancersjukdomar kan spridas genom blodet och ge tumörer i lungsäcken, med inflammation och bildning av vätska som följd.

Sjukdomar i buken

Sjukdomar i de inre organen i buken, till exempel inflammation i bukspottkörteln eller njursvikt, kan orsaka lungsäcksinflammation.

Hjärtinfarkt

Efter en hjärtinfarkt kan man ibland få både en hjärtsäcksinflammation och lungsäcksinflammation. Det gäller även vid olika typer av operationer i bröstkorgshålan.

Vid hjärtsvikt får man ibland vätska i lungsäcken på ena eller båda sidorna. Det beror på att hjärtat pumpar så dåligt att blodet stockar sig i lungorna. Vätskan beror i sådana fall inte på en inflammation, utan på att vätska pressats ut i vävnaden och ut i lungsäcken.

Symtom som liknar lungsäcksinflammation

Det finns också en rad sjukdomar som kan ge symtom som liknar en lungsäcksinflammation:

• Vid en vanlig luftrörskatarr med intensiv hosta kan man få ofarliga bristningar i andningsmuskulaturen, som ger smärta när man andas och leder till att man blir andfådd.
• Bältros börjar ofta med smärta. Om den sitter över bröstkorgen, kan man få samma symtom som vid lungsäcksinflammation.
• Tietzes sjukdom är en inflammation som drabbar fogarna mellan revbenen och bröstbenet. Man blir då öm över fogarna, och får ont när man andas djupt. Man känner sig även andfådd.
• Luft i lungsäcken, pneumothorax, kan uppstå genom att små blåsor ytterst i lungvävnaden brister. Lungan faller ihop helt eller delvis. Symtomen är att man plötsligt blir andfådd och det gör ont när man andas.
• Irritation eller spänningar i lederna mellan revben och kotor, eller i musklerna i bröstkorgen eller bröstryggen, kan orsaka smärtor när man andas djupt. Vanligen har man också smärtor vid rörelser i bröstkorg och rygg. Vid den här typen av besvär brukar man inte vara andfådd.

Själva lungsäcksinflammationen smittar inte

De virus eller bakterier som ger lungsäcksinflammation kan smitta, men den som blir smittad insjuknar oftast bara i en vanlig förkylning utan någon inflammation i lungsäcken.

Lungsäcksinflammation av virus går över på två veckor

Om man har en lungsäcksinflammation som beror på virus läker den av sig själv inom en till två veckor. Om orsaken är en lunginflammation, så försvinner inflammationen i lungsäcken när lunginflammationen är läkt. Hur lång tid det tar att bli frisk från en lungsäcksinflammation som orsakas av andra sjukdomar beror på hur bra det går att behandla sjukdomen som orsakat själva inflammationen.

Ont när man andas

De två vanligaste symtomen vid lungsäcksinflammation är att det gör ont när man andas och att man lätt blir andfådd.

Att man blir andfådd kan bero på att det gör ont när man tar djupa andetag. Det kan också bero på att det bildats vätska i lungsäcken som trycker ihop lungan på den sjuka sidan. Då är hosta ett vanligt symtom.

Sök snabbt hjälp vid plötsliga symtom

Om besvären kommer plötsligt eller är mycket svåra ska man söka hjälp direkt på akutmottagning, eller ringa sjukvårdsrådgivningen där man bor eller ringa 112.

När sådana här besvär kommer plötsligt kan det bero på att lungan plötsligt fallit samman och att man fått luft i lungsäcken, så kallad pneumothorax. Det kan även vara en blodpropp som fastnat i lungan, så kallad lungemboli.

Söka vård vid mer smygande besvär

Om besvären kommit mer smygande ska man i första hand vända sig till läkare på vårdcentral eller en jourmottagning, eller ringa sjukvårdsrådgivningen där man bor.

Läkaren undersöker andningen

Läkaren bedömer hur svårt man har att andas genom att kontrollera hur snabb och djup andningen är. Det är viktigt att bedöma hur ansträngd man är, allmäntillståndet. Om man har brist på syre i blodet kan man få en blåaktig färg på läpparna.

Man får också luftvägarna undersökta genom att läkaren lyssnar på lungorna. Om det inte bildats så mycket vätska, så kallad torr inflammation, kan läkaren ibland höra ett gnidande ljud. Det beror på att lungsäckshinnan blir sträv i början av inflammationen så de två sidorna inte glider så lätt mot varandra. Ljudet brukar försvinna ganska fort när inflammationen bildar vätska i lungsäcken, då de bägge lungsäcksskikten skiljs åt igen.

Läkaren lyssnar även på andningen för att höra om man har fått slem i luftvägarna. Finns det slem tyder det på en infektion i luftrören. Har man pipande ljud i lungorna kan det vara kramp eller trångt i luftvägarna. Om man har nedsatt eller förändrat andningsljud kan man ha drabbats av lunginflammation, vätska i lungsäcken eller sammanfallen lunga. Om lungsäcksinflammationen drabbar längst nertill mot mellangärdet kan det göra ont i buk och skuldra.

Andra undersökningar

Läkaren knackar även med fingrarna över lungorna. Om det finns mycket vätska i lungorna så hörs en dovare ton över dessa områden. Om det kommit in luft i lungsäcken, och lungan fallit ihop, hörs en mer ihålig ton.

Om man har smärtor när man andas djupt brukar läkaren också känna på bröstkorgen för att konstatera om revben och muskler är ömma. Ibland kan läkaren även klämma ihop bröstkorgen från sidorna för att se om det finns en indirekt ömhet eller smärta. Om ett revben är skadat gör det ont att röra bröstkorgen på det sättet.

Man blir undersökt i svalg, näsa och öron efter tecken på infektion. Sådana tecken kan vara svullna eller ömma lymfkörtlar på halsens utsida och i armhålorna.

Magen och ljumskarna undersöks för att se om de är ömma eller svullna. Benen undersöks för att utesluta att man har blodpropp. Symtom på blodpropp i benen är svullnad, rodnad eller ömhet.

Oftast behövs få undersökningar

Om resultatet av undersökningen talar för att man har en vanlig virusinfektion, vilket är vanligast, kan det räcka med en kroppsundersökning och ett blodprov för att få en diagnos. Läkaren brukar kontrollera inflammationen genom att mäta CRP, vilket också brukar kallas snabbsänkan, i blodprov. CRP ökar oftast betydligt mer vid en bakteriell infektion än vid en virusinfektion.

Undersökning vid revbensbrott

Har man revbensbrott räcker det vanligen med bara en kroppsundersökning. Revbensbrott är i början mycket svåra att se med röntgenundersökning, därför brukar inte röntgen användas för att ställa denna diagnos. Om det däremot finns misstanke om att lungan har skadats får man göra en lungröntgen.

Röntgenundersökning och EKG

Ibland kan man behöva göra en röntgenundersökning, även om allt talar för att man har en ofarlig virusinfektion. Det görs för att utesluta mer allvarliga sjukdomar, som exempelvis lunginflammation eller rikligt med vätska i lungsäcken.

Om läkaren är osäker eller misstänker en allvarlig sjukdom får man alltid genomgå en röntgen. EKG-undersökning görs ibland hos de något äldre för att utesluta att man har en hjärtsjukdom.

Blodprov

Om det finns misstanke om att man har en allvarlig sjukdom görs även mer omfattande blodprovstagningar. Mängden syre i blodet undersöks, antingen genom blodprov eller genom en mätare som man sätter på ett finger eller en örsnibb.

Vilka ytterligare prov man kan få lämna bestäms av de symtom man berättar om och vilka resultat kroppsundersökningen gett.

Vid allvarliga sjukdomar

Om man på röntgen finner ganska mycket vätska i lungsäcken kan läkaren tappa ut vätskan och undersöka den. Det kallas pleuratappning. Efter att man fått bedövning, ofta nertill i bröstkorgen på den sjuka sidan, sticker läkaren in en nål i lungsäckshålan där vätskan finns. Ofta görs tappning från ryggen eller i sidan. Sådan tappning görs av två skäl. Dels för att man ska kunna andas lättare, dels för att kunna skicka vätskan på undersökning.

Om man har kraftiga symtom, exempelvis mycket vätska i lungsäcken eller ihållande smärta, görs även andra former av röntgenundersökningar, i första hand datortomografi.

Om det är svårt att hitta en orsak till besvären kan man även få göra en så kallad thoracoscopi. Läkaren går då in i bröstkorgshålan med titthålsteknik, och undersöker insidan och tar prover på områden som ser sjuka ut.

Sök läkare om det gör ont att andas djupt

Om man får ont när man andas djupt eller när man är andfådd ska man låta sig undersökas av läkare. Om dessa besvär kommer mycket plötsligt eller är mycket svåra, så är det viktigt att man omedelbart tar kontakt med läkare.

Andra symtom

Om man har andra sjukdomssymtom, förutom ont vid djupandning, hosta och andfåddhet, är det extra viktigt att man tar kontakt med sjukvården snabbt. Sådana andra symtom kan vara att man går ner i vikt, känner sig allmänt svag, har ont på andra ställen i kroppen och besvär från tarmen eller urinblåsan.

Lungsäcksinflammation kan vara ett symtom på allvarlig sjukdom, och det är viktigt att man blir undersökt och får behandling.

Lättare besvär kan man lindra själv

Om man har undersökts av läkare och har en lättare retning av lungsäcken, som vid en vanlig luftvägsinfektion, kan vanliga receptfria smärtstillande tabletter användas mot smärtan, exempelvis paracetamol eller ibuprofen.

Om man har rethosta kan den dämpas med hostdämpande medicin. I första hand kan receptfria läkemedel prövas. Om de inte hjälper finns flera andra läkemedel som kan skrivas ut av läkare.

Eftersom lungorna fungerar bättre om man står eller sitter, bör man under dagen undvika sängläge så mycket man kan. När man ligger ner samlas slem lättare i lungan, och luften har svårare att nå ut till lungornas alla delar. När man sover kan det hjälpa om man har huvudet högt genom att exempelvis lägga kuddar under madrassen. Det minskar retningen till hosta och underlättar andningen.

Det är viktigt att man inte känner sig sämre under läkningstiden, och om man inte blivit bra inom ett par veckor bör man kontakta läkare igen. Kanske måste ytterligare undersökningar göras.

Lungsäcksinflammation av virus sköts av allmänläkare

Vanlig lungsäcksinflammation som orsakas av virus får man behandling för hos allmänläkare. Det gäller också de flesta fall av lunginflammation. Lunginflammationer behandlas i de flesta fall med antibiotika.

Luft i lungsäcken

Om man har luft i lungsäcken, pneumothorax, måste det kanske behandlas. Då kan luften sugas ut så att lungan kan veckla ut sig som vanligt igen. Det görs på sjukhus.

Ibland, om det bara är lite luft som sipprat ut i lungsäcken, kan kroppens eget system suga upp luften. Då får man göra flera röntgenundersökningar så läkaren ser att all luft är borta.

Spänningar i leder och muskler

Smärtor från musklerna eller lederna i bröstryggen när man andas djupt förekommer främst hos yngre människor. Oftast har man också ont vid rörelser i bröstkorg och rygg. Ibland kallas detta tillstånd för revbensupphakning vilket är en beskrivning av vissa låsningar i bröstkorgen. Då kan manipulation hos sjukgymnast ibland hjälpa snabbt.

Blodpropp i lungan

Blodpropp i lungan, lungemboli, behandlas på sjukhus med blodförtunnande mediciner. Inledningsvis behövs två olika blodförtunnande läkemedel, dels en sort som måste injiceras, och dels en som tas som tabletter. Vanligast är att man får sprutor med Fragmin och tabletterna Waran. När värdet för blodets levringsförmåga ligger på rätt nivå fortsätter man enbart med tabletter.

TBC

TBC behandlas med en kombination av olika läkemedel under en längre period. Behandlingen sköts av lungläkare.

Reumatiska sjukdomar

Vid lungsäcksinflammationer som beror på reumatiska sjukdomar, som ledgångsreumatism, SLE och andra bindvävssjukdomar, får man behandling mot grundsjukdomen.

Läkemedel

Lungsäcksinflammationer som beror på läkemedel brukar försvinna när man slutar ta det läkemedel som gett inflammationen.

Tumörer

Beror lungsäcksinflammationen på cancersjukdomar får man vanligen behandling av lungläkare eller cancerläkare, onkolog.

Om sjukdomen inte går över

Om lungsäcksinflammationen fortsätter och det bildas ny vätska görs ibland en så kallad pleurodes. Det innebär att ett lätt retande ämne förs in i lungsäcken där det irriterar ytorna på lungskikten viket gör att de växer samman. På så sätt förhindras att ny vätska samlas i lungsäcken. Behandlingsmetoden kan även användas vid upprepade attacker av luft i lungsäcken, pneumothorax. Behandlingen får man av lungläkare.

Besvär efter lungsäcksinflammationen

Ofta läker en lungsäcksinflammation utan att lämna några besvär efteråt. Ibland bildas små ärr i lungsäcken, vilka ofta sitter mellan de båda lungsäcksbladen. Det är helt ofarligt, men det gör att lungan inte kan röra sig lika fritt som innan sjukdomen. Lungan sitter fast i ett område och detta kan ge besvär. I regel känner man det som en liten smärta eller hugg i bröstet.

Om man haft ganska mycket vätska i lungsäcken som inte tappats ut kan man få en förtjockning i lungsäcken som trycker ihop lungan lite grand. Det är inte heller farligt, men kan ses på röntgenundersökningar av lungan framöver.