Insektsallergi

Skriv ut (ca 7 sidor)

Vid insektsallergi är du allergisk mot något ämne i det gift som insekter sprutar in när de sticker med sina gaddar. När immunförsvaret reagerar mot ämnet för att skydda kroppen får du en allergisk reaktion. Det är ovanligt med svåra allergiska reaktioner efter geting- eller bistick.

Skriv ut

Omkring en av hundra personer är allergisk mot getingar eller bin. Allvarliga reaktioner på bi- och getingstick är vanligare hos vuxna än hos barn. I Sverige dör i genomsnitt två vuxna personer per år efter en kraftig allergisk reaktion som orsakats av geting- eller bistick, och vi har inga dödsfall hos barn.

Symtom

Symtom

  • Pricktest

    Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Sedan trycks försiktigt en trubbig nål genom droppen så att allergenet förs in i huden.

Om du har insektsallergi är det vanligt med

  • rodnad och svullnad kring stickstället
  • klåda och upphöjda myggbettsliknande förändringar, så kallade nässelutslag, på andra delar av kroppen
  • svullnad i läppar och kring ögonen.

Vid en svårare reaktion kan du ha samma symtom men dessutom känna

  • dig matt och illamående
  • svårighet att andas
  • klåda framför allt i handflatorna, fotsulorna och hårbotten
  • krampartade buksmärtor, kräkas eller få diarré.

Ibland, men det är ovanligt, kan du få en så kallad anafylaktisk reaktion med blodtrycksfall och medvetslöshet som kan vara livshotande.

Alla besvär beror inte på allergi

Insektsgiftet innehåller många ämnen och vissa är irriterande för huden. Därför kan du få symtom av ett insektsstick utan att vara allergisk. Det är vanligt att huden blir röd, kliar, svullnar och gör ont där du har blivit stucken. Besvären brukar försvinna inom ett dygn, men det kan ibland ta upp till en vecka innan de går över.

Om du får många stick kan själva giftet ge en reaktion som liknar den allergiska, fast du inte är allergisk. Men en vuxen människa tål flera tiotal stick utan att bli allvarligt sjuk.
Om du blir stucken i munnen eller i halsen kan du bli så svullen i halsen att det blir svårt att andas.

Hur märks det att jag är allergisk?

Om du inte är allergisk brukar det ställe där du blivit stucken av en geting eller ett bi svullna och rodna mer och mer. Besvären brukar vara som störst mellan tolv och 24 timmar efter sticket.

Är du allergisk kommer symtomen oftast 15 till 60 minuter efter till exempel ett getingstick.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Ring 112 eller sök vård direkt på en vårdcentral eller på en akutmottagning om du

  • har blivit stucken och är allergisk mot geting- eller bistick, även om du har tillgång till dina akutläkemedel
  • om du efter ett insektsstick har fått en kraftig reaktion som gör att du får nässelutslag eller svullnader i ansiktet, svårt att andas, hostar, mår illa, känner dig yr eller kallsvettas
  • om du har blivit stucken i munnen eller halsen
  • om du har fått många stick samtidigt och börjar känna dig dålig, blir matt eller mår illa.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra för att undvika stick?

Vad kan jag göra för att undvika stick?

Undvik stick genom att inte

  • äta eller dricka utomhus, eftersom kött och söt mat eller dryck lockar till sig insekter
  • dricka ur öppnade burkar eller flaskor om du inte kan se innehållet
  • göra hastiga rörelser eller slå efter ett bi eller en geting
  • döda en geting eller ett bi, eftersom de avger doftsignaler som lockar till sig fler insekter
  • plocka fallfrukt och var försiktig vid trädgårdsarbete, till exempel vid hantering av murket trä.

Du kan också undvika stick genom ha något på huvudet så att insekter inte trasslar in sig i håret och att undvika gå barfota.

Viktigt att ha med dig dina akutläkemedel

Om du har insektsallergi bör du alltid ha med dig dina akutläkemedel om du skulle råka bli stucken. Du kan leva ett bra liv trots allergin om du medicinerar rätt, vet hur du ska undvika stick och vet hur du ska göra om du ändå blir stucken.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

När du första gången får en svår allergisk reaktion av ett insektsstick behöver du snabbt få vård. Det kan sedan bli aktuellt med akutläkemedel att ha till hands om du blir stucken igen. Du kan behöva ha antihistamintabletter och om du har risk för svåra reaktioner även en injektionspenna med adrenalin och kortisontabletter.
Behandlingen vid insektsallergi är olika beroende på om det gäller:

  • Behandling vid akuta besvär.
  • Behandling vid allergisk reaktion.
  • Behandling med allergivaccination.

Behandling vid akuta besvär

När du söker vård för insektsallergi brukar du få antihistamin och kortison i tablettform. Du kan även du även få en injektionspenna med adrenalin om det är en svårare allergisk reaktion. Du kan få stanna några timmar för övervakning på mottagningen.

Vid en allvarligare reaktion på insektsgift kan du behöva läggas in på sjukhus. Du får samma läkemedel och kanske också vätska direkt in i blodet. På sjukhuset övervakar personalen att du mår bra och att hjärta och lungor fungerar som de ska. Du får ytterligare läkemedel om du behöver det.

Behandling kan behövas efter en allergisk reaktion

Efter en svår allergisk reaktion av ett insektsstick får du diskutera med läkare vilket akutläkemedel du behöver ha till hands ifall du blir stucken igen. Du kan till exempel behöva antihistamintabletter, adrenalinpennor och kortisontabletter. Det är bra om du får både muntlig och skriftlig information av din läkare om hur och när du ska använda ditt läkemedel.

Vid en svår reaktion ska du alltid börja med en injektionspenna med adrenalin. Den kan göra att du får hjärtklappning och känner dig skakig, men det brukar gå över ganska snabbt. Om du tar kortison som en engångsdos eller bara under några dagar får du sällan några biverkningar, men en del personer kan känna sig lite uppvarvade eller rastlösa.

Det är viktigt att du i förväg får lära dig hur injektionspennan ska användas, så att du vet hur du ska göra om du skulle få en svår allergisk reaktion. Det är också viktigt att närstående vet hur läkemedlet används. Läs bruksanvisningen som följer med läkemedelsförpackningen noga i förväg och fråga sjukvårdspersonal eller på ett apotek om du känner dig osäker.

Se hur du ska göra

På sajten Medicininstruktioner kan du se hur olika läkemedel ska användas.

Behandling med allergivaccination

Om du har haft en svår allergisk reaktion på ett stick och har antikroppar mot bi- eller getinggift i blodet kan du ibland få allergivaccination, som tidigare kallades hyposensibilisering.

Först får du en spruta en gång i veckan under cirka sju veckor och därefter allt mer sällan, en spruta var åttonde vecka. Behandlingen pågår under omkring fyra år och gör vanligtvis att du vänjer dig vid och blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.

Du får sprutan i överarmen. Ofta kliar det lite på stickstället som också kan bli lite svullet. Dessa besvär kan lindras om du tar en antihistamintablett före du får sprutan. Vid varje injektionstillfälle måste du stanna kvar på mottagningen minst en halvtimme efter sprutan, eftersom det finns en risk för en allergisk reaktion.

Fäll ihop

Vad är allergi?

Vad är allergi?

  • Allergisk reaktion

    Om du får en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, och ger allergiska besvär. Klicka på bilden för att få mer information.

Allergi innebär att du är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar, så kallat IgE. IgE-antikroppar kan bildas mot många olika ämnen, till exempel mot kattallergen som finns överallt i vår miljö, både i hem och skolor.

Antikropparna sätter sig fast på ytan hos en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. När det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: nässelutslag. Då får du kliande och upphöjda myggbettslikanande utslag som kan uppstå var som helst på kroppen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • En geting och ett bi.

    Ett stick från en geting eller ett bi är oftast ofarligt. Det är ovanligt med svårare allergiska reaktioner.

Ett stick är sällan farligt

När du har fått ett stick av en insekt märks det genom att huden blir röd och svullen. Det brukar även svida och klia. Att bli stucken av en insekt i Sverige är oftast ofarligt, och om du inte mår dåligt för övrigt kan du vänta och se om det går över.

Om du har insektsallergi kan du till exempel få klåda och utslag på andra delar av kroppen än vid stickstället. Du kan ibland reagera kraftigt och behöva läkarhjälp om du blir stucken, men det är ovanligt med svårare allergiska reaktioner efter insektsstick.

Varför blir jag allergisk mot insekter?

Det är inte helt klarlagt varför vissa får insektsallergi. Risken för att reagera med allergi om du får ett geting- eller bistick ökar inte om du har andra allergier. Däremot har forskning visat att risken kan vara större för att du ska bli allergisk mot insekter om någon nära släkting är det. Risken är också större om du blir stucken många gånger, till exempel om du är biodlare.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • Pricktest

    Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Sedan trycks försiktigt en nål genom droppen så att allergenet förs in i huden.

Kontakta en vårdcentral för att få veta om du är allergisk. Du får berätta om dig själv, vilket är mycket viktigt för att läkaren ska kunna bilda sig en uppfattning om hur svåra besvär du har. Om du vet vilken slags insekt du blev stucken av berättar du det. Det är också bra att berätta hur lång tid det tog mellan sticket och det första symtomen.

Ibland kan du också få göra något eller några av de här testerna

  • Pricktest
  • RAST-test.

Om du är allergisk kommer testerna att visa att du har allergiantikroppar. Det är viktigt att du gör testerna i rätt tid. Om testet görs för tidigt kan testet felaktigt visa att du inte är allergisk, eftersom alla allergiantikropparna tillfälligt tagit slut i samband med den allergiska reaktionen. Om det gått väldigt lång tid kan mängden antikroppar ha sjunkit så lågt att testet inte ger utslag. Det är lagom att göra testet inom en till sex månader efter att du haft den misstänkta allergiska reaktionen.

Pricktest

Pricktest innebär att en droppe med det allergiframkallande ämnet placeras på underarmens insida. Sedan trycker den som gör undersökningen försiktigt en nål genom droppen så att allergenet förs in i huden. Om du är allergisk mot ämnet uppstår en rodnad och liten svullnad, ungefär som ett myggbett. Efter 15 minuter mäts rodnaden och ritas av. Trots att undersökningen innebär ett litet stick i huden är det få som tycker att pricktestet är obehagligt.

Fördelen med pricktest är att du får ett snabbt besked. En nackdel är att du måste göra ett uppehåll med vissa allergiläkemedel flera dygn innan testet. Annars finns en risk för att resultatet blir felaktigt. Testet ger inte besked om att du har en allergi som ger symtom, utan visar bara att du har allergiantikroppar mot ett visst ämne.

Ibland görs pricktest för getinggift med två styrkor av giftet, eftersom du kan reagera kraftigt vid pricktestet om du är mycket allergisk. Först får du den svagare dosen för att läkaren ska kunna se hur du reagerar. Om det redan då visar sig att du är allergisk behövs inte den starkare dosen, men om du inte får några symtom ökas dosen.

RAST-test

RAST-test är ett blodprovstest för att undersöka om du har allergiantikroppar mot ett visst ämne. Du kan bli testad för allergi mot betydligt fler ämnen med hjälp av RAST-test än med pricktest och testresultaten påverkas inte av att du använder allergiläkemedel. Inte heller RAST-testet säger något om vilka besvär du har av det allergiframkallande ämnet. Testsvaret visar enbart att du har allergiantikroppar i blodet för ett visst ämne. Läkaren utvärderar resultatet tillsammans med det du har berättat om dina besvär.

Graviditet och amning

Du kan vid behov använda vissa antihistamintabletter om du är gravid eller ammar. Apotekspersonalen kan ge råd, men om du är tveksam bör du kontakta din läkare.

Du ska alltid använda ditt akutläkemedel om du har en allergi mot geting- eller bistick och får en allergisk reaktion. Det är farligare för barnet att du får en svår allergisk reaktion än att eventuellt påverkas av läkemedlet.

Påbörja inte en allergivaccination om du är gravid. Hyposensibiliseringen är inte farlig, men risken för allergiska reaktioner som i sin tur kan skada fostret är störst i början av behandlingen. Däremot kan du fortsätta med pågående behandling om du blir gravid.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Insekter som kan ge allergiska besvär

Både bin och getingar tillhör en grupp av insekter som kallas gaddsteklar.

Getingar är jägare som sticker för att döda sitt byte. En geting kan sticka flera gånger, men det är bara honor som sticker eftersom hanen saknar gadd. Bålgeting är en av de getingarter som finns i Sverige. Den har samma slags gift som andra getingarter, men bålgetingen avger oftast mer gift per stick och därför kan reaktionerna bli större.

Ett bi använder sig av sin gadd för att försvara sitt samhälle, men eftersom gadden sitter ihop med tarmsystemet dör biet efter sticket. Om gadden sitter kvar när man blivit stucken ska man försiktigt skrapa bort den, eftersom giftblåsan fortsätter att pumpa in gift.

Även humlor har en gadd och kan sticka i självförsvar. Det kan kännas som att en humla bränns, men det som känns är sticket av en gadd som inte syns så väl eftersom kroppen är luden. Hannarna saknar gadd, medan däremot drottning och arbetare kan stickas flera gånger.

Vilka insekter kan ge allergiska besvär?

Det är framför allt bin och getingar som kan ge svårare allergiska reaktioner. En geting kan sticka flera gånger medan ett bi däremot dör efter ett stick. Om gadden sitter kvar i huden efter sticket är det troligen ett bi man har blivit stucken av. Ett bistick innehåller omkring tio gånger mer gift än ett getingstick och brukar därför ge kraftigare symtom.

Även humlor har en gadd och kan sticka i självförsvar. Allergi mot humla har tidigare varit ovanligt men har ökat de senaste åren.

Du kan även vara allergisk mot myggor, men det är mycket ovanligare än bi- och getingallergi och ger aldrig riktigt svåra symtom. I vissa delar av världen är kackerlacksallergi ganska vanligt, men inte i Sverige eftersom kackerlackor är ovanliga här. I varma och fuktiga klimat där kackerlackor är vanliga kan de orsaka inhalationsallergi på samma sätt som pollen och pälsdjur hos oss.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-29
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennart Nordvall, professor i pediatrik, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg