Dyspepsi – känslig mage

Skriv ut (ca 9 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Vid dyspepsi har man symtom i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen. Symtomen kan vara att man får ont eller får en brännande känsla i maggropen. Man kan också känna sig svullen om magen efter en måltid eller få en besvärande mättnadskänsla.

Dyspepsi kan ha flera orsaker. Funktionell dyspepsi är den vanligaste, och beror på att man har en ökad känslighet i magsäckens och tolvfingertarmens känselnerver. Vid funktionell dyspepsi är de prover och undersökningar som görs normala. Visar proverna eller undersökningarna något som tyder på en sjukdom kallas dyspepsin för organisk dyspepsi.

De flesta vuxna personer i Sverige har någon gång haft dyspepsi, men vanligtvis är besvären inte så stora att man söker vård för dem. Oftast går det inte att hitta någon orsak till besvären och det är ovanligt att de beror på något allvarligt.

Symtom

Vanliga symtom är att man

  • har ont eller har en brännande känsla i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen
  • känner obehag upptill i magen i samband med att man äter
  • blir mätt snabbt
  • känner hungersug i maggropen
  • känner sig uppspänd i magen
  • mår illa
  • samtidigt har halsbränna eller sura uppstötningar.

Behandling

Man kan pröva att undvika att äta och dricka det som brukar ge besvär, till exempel fet, salt, rökt eller stekt mat, starka kryddor, kaffe och alkohol. Även oregelbundna måltider och tobak kan ge besvär.

Eftersom det inte är känt varför man får funktionell dyspepsi finns det ingen behandling som gör att man för alltid blir av med besvären. Men för en mindre del kan besvären lindras med hjälp av läkemedel. Hur organisk dyspepsi behandlas beror på vilken sjukdom som är orsaken.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man är orolig för sina besvär eller har besvär trots att man har prövat att behandla sig själv och om man tycker att besvären stör vardagen.

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • är över 50 år och får besvär som man inte har haft tidigare
  • går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten
  • har svårt att svälja
  • har svart avföring.

Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man

  • plötsligt får mycket ont i övre delen av buken
  • kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod
  • får svart avföring.

Man kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Vad är dyspepsi?

Dyspepsi är ingen sjukdom utan ett namn på en samling besvär från övre delen av mag-tarmkanalen. Besvären brukar indelas i funktionell dyspepsi och organisk dyspepsi.

Funktionell dyspepsi

När en utredning visat att de besvär man har inte är orsakade av någon speciell sjukdom kallas det funktionell dyspepsi. Besvären beror på att man har en ökad känslighet i magsäckens och tolvfingertarmens känselnerver. Oro, stress eller att man äter ohälsosamt kan förvärra symtomen. Funktionell dyspepsi kallas ibland för känslig mage.

Organisk dyspepsi

Organisk dyspepsi beror på en bakomliggande sjukdom. I ett fåtal fall beror dyspepsin på en slemhinneskada, till exempel matstrupsinflammation eller magsår. Det är väldigt sällan, framför allt hos yngre personer, som dyspepsin beror på cancer.

Inte samma sak som magkatarr

Ordet dyspepsi kommer från grekiska och kan översättas med dålig matsmältning. Dyspepsi kallas på svenska ofta för magkatarr. Bägge uttrycken är missvisande eftersom det dels inte något fel på matsmältningen, och dels antyder katarr, också kallad gastrit, att man har en inflammation i magsäcken. Det har man oftast inte om man har funktionell dyspepsi. En inflammation i magsäckens slemhinna utan samtidigt magsår ger dessutom sällan besvär från magen.

Symtom

Dyspepsi gör att man har ont eller känner obehag upptill i magen. Symtomen är olika svåra och håller på olika länge. De kommer oftast i samband med att man äter, men symtomen kan också lindras av att man äter. Man kan också

  • ha ont eller ha en brännande känsla i mitten av magens översta del, den så kallade maggropen
  • bli mätt snabbt
  • känna hungersug i maggropen
  • känna sig uppspänd i magen
  • ha en fyllnadskänsla
  • må illa
  • ha lättare halsbränna eller sura uppstötningar.

Cirka var femte person med refluxsjukdom har mest besvär i maggropen.

Oklar orsak till funktionell dyspepsi

Det är oklart vad som ligger bakom funktionell dyspepsi. Forskning har inte med säkerhet kunnat hitta någon sjukdom som orsakar besvären.

Det vanligt att man får dyspepsi i samband med stress, oro och kriser. Det kan vara kroppens sätt att reagera om man har problem. Man kan också få besvär om man äter onyttigt.

Man kan inte få diagnosen funktionell dyspepsi förrän läkaren har gjort en utredning som visat att det inte finns någon annan bakomliggande orsak till besvären. Funktionell dyspepsi är ofarlig, men man kan få mycket besvär av och till.

Dyspepsi och IBS

Många som har funktionell dyspepsi har också IBS. IBS är en förkortning från engelskans irritable bowel syndrome och betyder känslig tarm.Vid IBS har man smärta eller obehag någonstans i buken i perioder. Avföringens konsistens påverkas också och hur ofta man behöver gå på toaletten. Smärtorna eller obehagen lindras när man bajsar.

Om man har funktionell dyspepsi känner man smärta eller obehag i översta delen av magen och besvären påverkas ofta tydligt av måltider. Under en period kan man ha besvär som vid dyspepsi och vid annat tillfälle besvär som vid IBS.

Organisk dyspepsi beror på annan sjukdom

Organisk dyspepsi orsakas ofta av en skada på slemhinnan i matstrupen eller i magsäcken, till exempel matstrupsinflammation eller magsår. Risken för organisk dyspepsi ökar om man inte har haft dyspepsi förut och plötsligt får besvär när man är cirka 50 år eller äldre.

Det finns flera andra sjukdomar som kan göra att man får symtom som liknar de man har vid dyspepsi, även om det är mindre vanligt. Det gäller till exempel

Organisk dyspepsi kan även vara ett symtom vid diabetes typ 1. När man får behandling för diabetessjukdomen så att blodsockernivån blir bra, försvinner ofta dyspepsin.

Gallstensbesvär gör ofta att man får en krampartad smärta som kommer periodvis, och ofta strålar smärtan ut mot ryggen. Inflammation i bukspottskörteln kan också göra att man får mycket ont i övre delen av magen. Sådan inflammation är vanligast om man dricker mycket alkohol, men smärtan kan ibland bero på att en gallsten täpper till den gemensamma gången från galla och bukspottkörtel. De där smärtorna har en annan karaktär och är betydligt svårare än de man upplever vid funktionell dyspepsi.

Cancer i matstrupe, magsäck, bukspottkörtel, gallvägar och tjocktarm drabbar framför allt äldre människor. Därför ska man söka läkare om man får dyspepsi när man är äldre än 50 år och inte har haft magbesvär tidigare.

Andra besvär samtidigt med funktionell dyspepsi

Om man har funktionell dyspepsi är det vanligare att ha huvudvärk, yrsel och besvär från nacken och ont i ryggen. Dessa besvär är ofta orsakade av stress och oro.

Ändrad livsstil och stödjande samtal

När man är hos läkaren och får diagnosen funktionell dyspepsi kan det vara bra att diskutera sina levnadsvanor. Man kanske kan få råd av läkaren om hur man kan göra så att besvären förbättras, eller inte besvärar en så ofta.

Om man har problem och bekymmer kan samtal vara ett bra stöd. För att riktigt kunna berätta hur man känner behövs oftast någon som man inte har känslomässiga band till, och som dessutom har tystnadsplikt. Man kan till exempel få träffa en kurator eller psykolog. De har träffat många i en situation liknande den man själv befinner sig i och har erfarenhet av hur man kan göra.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Vad kan man själv göra för att minska besvären?

Om man har funktionell dyspepsi är det viktigt att fundera på om dyspepsin beror på hur man lever eller om man äter mat som gör att man får mer symtom. Exempel på mat och dryck som kan ge mer besvär är fet, salt, rökt och stekt mat, starka kryddor, kaffe och alkohol. Många blir också sämre av att äta oregelbundet och av att röka. Men det är väldigt individuellt vad man tål och vad man kan behöva ändra på.

Besvären brukar minska om man äter regelbundet och mindre mängder mat, samt att man är noga med att äta mellanmål. Ibland kan receptfria läkemedel som minskar eller neutraliserar magsyran hjälpa tillfälligt. Om stress eller oro är orsaken behöver man försöka göra något åt det.

Läkemedel kan ge dyspepsi. Om man har dyspepsi och tar något läkemedel, även receptfritt, är det viktigt att rådgöra med apotekspersonalen eller med sin läkare.

Oftast behövs ingen vård

Om man är ung och vet att man har stressat, varit orolig eller ätit dåligt i samband med att besvären började, behöver man oftast inte söka läkare. Det gäller särskilt om besvären försvinner när man ändrar sin situation.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta en vårdcentral om man orolig för sina besvär eller har besvär trots att man har prövat att behandla sig själv och om man tycker att besvären stör vardagen.

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • har haft besvär i två till tre veckor
  • är över 50 år och får besvär som man inte har haft tidigare
  • går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten
  • har svårt att svälja.

Om man har haft funktionell dyspepsi under många år och får besvär som man ändå inte känner igen, ska man också söka läkare för att få veta om en utredning behövs.

Man kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Man kan söka vård på vilken vårdcentral man vill i hela landet. 

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i sin vård och ta beslut är det viktigt att förstå informationen man får av vårdpersonalen. Om man inte förstår ska man ställa frågor. Man kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om man inte talar svenska har man rätt att få informationen på sitt eget språk, till exempel med hjälp av språktolk. Man har även rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Läkare utreder besvären

I första hand är det en läkare på vårdcentralen som utreder de besvär man har och som kommer med förslag på vad som behöver göras. Om det behövs ytterligare utredning kan man få remiss till en specialist på sjukdomar i mage och tarm, en så kallad gastroenterolog. Läkaren på vårdcentralen kan även förmedla kontakt med en kurator eller en psykolog. 

Den egna berättelsen är viktigast

Den viktigaste ledtråden för att läkaren ska kunna komma fram till en diagnos är den beskrivning som man själv ger. Frågor som kan vara bra att svara på är:

  • Vilka är besvären?
  • Hur länge har man haft dem?
  • Hur ofta kommer de?
  • Känner man sig ibland bättre och ibland sämre?
  • Har man själv hittat något som gör att det blir sämre eller bättre?
  • Tar man några läkemedel, även receptfria, som skulle kunna vara orsaken?
  • Hur är det med rökning och alkohol?
  • Har man provat några läkemedel för besvären, och hjälpte de i så fall?
  • Har man ätit smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel eller proppförebyggande läkemedel?
  • Har man fått svart avföring?

Blodprov

Blodprov kan visa om besvären orsakas av någon sjukdom i levern, gallan eller något annat organ i magen. Man kan också få lämna blodprov för att testa om man inte tål gluten. Det finns även blodprov som kan visa om man har magsårsbakterien Helicobacter pylori.

Om man är under 50 år behövs oftast inte någon ytterligare undersökning om blodproverna är normala och man har kunnat ge en noggrann beskrivning av sina besvär. Om man är äldre än 50 år, eller om något av proverna inte var bra, kan ytterligare utredning behövas.

Andra prover

Man kan också få göra ett utandningsprov eller lämna ett avföringsprov för att se om man har magsårsbakterien Helicobacter pylori. Hos yngre personer kan ett sådant prov ibland ersätta en gastroskopi.

Undersökning med gastroskopi

Om man är över 50 år blir man i första hand undersökt med gastroskopi.

Undersökningen innebär att man får en tunn slang med kamera i änden nerförd genom munnen för att läkaren ska kunna se insidan av matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen.

Hos yngre personer, där läkaren inte misstänker någon allvarlig sjukdom, kan man istället testas för att se om man har magsårsbakterien. Det kan i sådana fall vara tecken på att ens symtom beror på magsår och man kan då behandla infektionen utan att använda gastroskop.

Rektoskopi och koloskopi

Vid dyspepsi ingår inte besvär med avföringen. Men har man sådana besvär kan en utredning behöva göras för detta också. Då blir man ofta undersökt i ändtarmen med så kallad rektoskopi, och eventuellt görs också en undersökning av tjocktarmen med så kallad koloskopi.

Ultraljud

Med hjälp av en ultraljudsundersökning går det bland annat att se om man har sjukdomar i levern, gallan eller bukspottkörteln.

Hur behandlas dyspepsi?

Funktionell dyspepsi kan lindras mycket genom att man undviker att äta eller dricka den mat och dryck som man märker förvärrar besvären. Något botande läkemedel finns inte, men det finns flera olika läkemedel som ibland kan minska besvären.

Det finns inget råd som hjälper alla med funktionell dyspepsi, utan man måste själv pröva sig fram till vad man mår bäst av. 

Behandlingen av organisk dyspepsi beror på vilken sjukdom som är orsaken.

Om man har svåra besvär av halsbränna och sura uppstötningar är det tecken på magsaftsreflux.

Läkemedel som neutraliserar magsyran

Antacida kallas läkemedel som neutraliserar magsyran. De kan göra nytta om man har lättare besvär av halsbränna eller sura uppstötningar. Antacida ska man ta vid behov en halv till en timme efter maten.

Samarin är tt exempel på antacida som innehåller ämnet bikarbonat. Bikarbonaten ger en tillfällig lindring av symtomen. Men eftersom bikarbonat också tas upp i blodet kan kroppens syra-bas balans, även kallad pH-värdet, påverkas om man använder det ofta. Därför bör man inte använda läkemedel med bikarbonat annat än tillfälligt.

Om man har besvär oftare än ett par gånger per dygn bör man i stället välja så kallat buffrade antacida. De höjer inte pH-värdet i magsäcken för mycket och tas inte upp i blodet. Exempel på buffrade antacida är Novalucol, Novaluzid och Rennie.

Läkemedel som minskar saltsyra

Exempel på läkemedel som minskar saltsyran i magsäcken är så kallade protonpumpshämmare, och de något mindre kraftigt verkande histamin-2-blockerarna, så kallade H2-blockerare. De kan göra nytta om man har besvär av halsbränna eller sura uppstötningar, men är i övrigt oftast inte effektiva vid funktionell dyspepsi, eftersom besvären inte beror på magsyran i första hand. Protonpumpshämmare förkortas också till PPI.

Exempel på protonpumpshämmare är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet omeprazol, lanzoprazol eller pantoloc. Protonpumpshämmare finns som tablett eller kapsel som du sväljer. Vissa läkemedel finns också som sugtabletter. Det kan vara bra om du har svårt att svälja tabletter. 

Exempel på histamin-2-blockerare är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet ranitidin.

Om man plötsligt slutar att ta histamin-2-blockerare eller protonpumpshämmare efter att ha använt dem under fyra veckor eller längre, kan man få så kallad rekyleffekt. Det innebär att man får ökad saltsyraproduktion och mer besvär under en period. Saltsyraproduktionen och besvären minskar sedan igen. Om man råkar ut för det här ska man samråda med sin läkare om hur man ska göra.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

SBU-rapport om dyspepsi

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, granskar och utvärderar de metoder som används inom sjukvården. Många av SBU:s rapporter kan hämtas eller beställas via deras hemsida. Bland annat finns en rapport med titeln Dyspepsi och reflux.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-20
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Agréus, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Öregrunds Vårdcentral Praktikertjänst AB