De flesta skadorna läker oftast av sig sjäva
Benbrott i hand och fingrar brukar läka av sig själva. I de allra flesta fallen brukar läkaren därför inte operera eller rätta till handens eller fingrets ben. Då brukar det räcka med att barnet får ett förband runt handen eller fingret. Ibland får barnet ett så kallat tvillingförband. Då lindas det skadade fingret så att det får stöd av fingret bredvid.
När barnet sedan växer bygger skelettet om sig och efter ett halvt till ett års tid går det i regel inte längre att se någon felställning. Skelettet kan därför ha ganska stora felställningar utan att det behöver rättas till.
Ibland behöver benbrottet läggas till rätta
Om ett ben i fingret ändå är så skadat att det behöver rättas till bedövas ofta fingret med hjälp av lokalbedövning. Bedövningsmedlet ges med en spruta just där fingret börjar. Det behövs två nålstick. Det kan göra ont och det tar cirka 10 till 20 minuter innan fingret är bedövat. Därefter rättas felställningen till. Det görs vanligtvis genom att läkaren drar eller trycker på handen eller fingrarna.
När barnet måste sövas
I enskilda fall måste barnet sövas. Då ska magsäcken vara så tom som möjligt så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför man inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan man åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.
En bedövningssalva sätts på huden i armvecket eller på handen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en tunn slang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Någon gång kan barnet ha så ont att det behöver smärtlindrande medicin i blodet genast. Då använder inte läkaren bedövningssalva innan, eftersom det tar för lång tid innan den verkar.
När barnet ska sövas sprutas sömnmedel och bedövningsmedel in i den tunna plastslangen. Ibland sövs barnet genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. Därefter sätts den tunna slangen in i armen så att mer sömnmedel kan ges. En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.
När barnet sover gott och inte längre känner smärta kan läkaren, som vanligen är en kirurg eller en ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället. I sällsynta fall sätter läkaren in ett metallstift för att hålla det trasiga benet i rätt läge.
Operationen avslutas med att barnet får ett bandage
Slutligen sätts ett förband runt handen eller fingret, som kan vara allt från en elastisk binda till ett gipsförband. Syftet med detta är att stabilisera handen eller fingrarna, och ibland hålla ett metallstift på plats. När läkaren måste gipsa eller linda två av barnets fingrar intill varandra läggs en kompress mellan fingrarna. På så vis undviks att hud ligger mot hud.
När operationen är klar och barnet fått sitt bandage körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.
Oftast kan man åka hem samma dag
Oftast kan man åka hem från sjukhuset några timmar efter operationen eller gipsningen. Ibland kan barnet behöva stanna på sjukhuset en natt. Det är vanligt att en röntgenundersökning görs innan man får åka hem, om inte en kontroll med röntgen gjordes direkt i samband med operationen.
Om barnet har fått gips bör man som förälder vara lite uppmärksam på om barnet till exempel får svullna eller blåa fingrar. Det kan vara tecken på att gipset sitter för hårt. Då ska man ta kontakt med en läkare eller sjuksköterska. Personal på sjukhuset brukar ge mer information om vad man gör om detta händer.
Första dagarna efter operationen kan barnet känna obehag och ha ont. Då kan det vara bra att ge någon form av smärtlindrande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Det är också bra om barnet försöker sova med handen på en kudde de första nätterna.
Barnet kan behöva vara hemma några dagar, beroende på hur pass allvarligt benbrottet varit och hur ont det har.
Läkaren behöver ibland göra en ny röntgenundersökning efter en vecka för att se att benbrottet fortfarande ligger i ett bra läge.
Benbrottet läker
Läkningen av det brutna benet i handen eller fingret sker genom att det bildas brosk runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl, men brosket ombildas så småningom till vanlig benvävnad och försvinner med tiden.
Ett benbrott i handen eller fingrarna brukar läka inom cirka tre veckor.
Det kan vara jobbigt att ha gips
Barn kan tycka att det är spännande att ha gips under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Man kan låta barnet klia sig försiktigt med ett långt trubbigt föremål som till exempel en så kallad strumpsticka, men man måste vara försiktig så att den inte glider in och fastnar under bandaget. Gipset hindrar också rörligheten.
Förbandet måste skyddas mot vatten
Barn som har gips ska inte bada. Det går bra att duscha, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det luckras upp av vatten. Förband i form av ett ”plastgips” blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.
På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Man kan också använda en tät plastpåse.
Om gipset går sönder
Om gipset går sönder när barnet till exempel har trillat brukar det lagas, så länge det inte bara är några dagar kvar på den tid barnet måste gå med gips. När gipset gått sönder och måste lagas bör man ta kontakt med det ställe där barnet behandlats och fått gipset.
Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset
En del barn kan tycka det är obehagligt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela handen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. Handen och fingrarna kan kännas ovanligt lätta efter borttagningen av gipset.
Oftast behövs ingen rörelseträning efteråt
När barnet fått gipset eller förbandet borttaget undersöker läkaren om handen eller fingrarna verkar ha läkt, om det behövs fler återbesök, och hur länge barnet måste avstå från att idrotta.
Barnet kan inte alltid använda handen eller fingrarna på en gång när gipset tas bort. Normalt brukar det ta lite tid innan det vänjer sig att vara utan gips och använda den skadade handen och fingrarna igen. Det är sällan som en handskada hos barn behöver speciell träning när gipset tagits bort. Vardagliga rörelser som att klä på sig, äta och leka brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka.
Vid fingerskador kan vissa felställningar bli kvar och fingret kan förbli tjockare under en lång tid. Sådana skador är ganska vanliga och de kan föra med sig en mindre synlig knoge på det skadade fingret.
Det brukar ta ungefär tre till fyra veckor från skadan till dess att barnet kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.
