Barn och unga som lätt får utbrott

Skriv ut (ca 5 sidor)
Skriv ut

Utbrott och ilska hos barn kan vara en reaktion på orättvis behandling eller på olika slag av missförhållanden, det vill säga befogade reaktioner på olämpliga eller till och med skadliga situationer. I dessa lägen behövs förstås direkta åtgärder för att säkerställa barnets rätt och trygghet.  

Den här informationen handlar dock om barn och ungdomar som reagerar med kraftiga utbrott - explosivt beteende – på till synes mindre motgångar och misslyckanden i vardagslivet. Orsaken är då ofta att barnet har svårt att känslomässigt klara en frustration, i kombination med svårigheter att vara flexibel i tanken, det vill säga med att klara en förändring, ett ”nej” eller att något inte blir som barnet tänkt.

Den förmåga som benämns flexibilitet har med tänkandet att göra och innebär att kunna ändra tänkandet, till exempel att kunna se något från ett annat perspektiv eller att kunna föreställa sig flera lösningar på ett problem. Barn och ungdomar som har svårt med detta har ofta även problem med att föreställa sig konsekvenser, att planera och strukturera. En bristande känsla för tid är också vanligt; som svårigheter att bedöma tidsåtgång och att passa tider.

Problem uppstår lätt vid övergångar mellan aktiviteter; när barnet behöver avbryta en sysselsättning för att göra något annat. Det brukar då vara till hjälp att förbereda barnet i tid genom att till exempel säga: Om 10 minuter behöver du avsluta ditt spel för då ska vi äta. Här kan man ibland ha användning för en äggklocka så att barnet "ser tiden".

Det är således mycket vanligt att barn och ungdomar – och även vuxna – med dessa svårigheter att hantera förändringar och motgångar även har problem med att reglera känslor och lätt svänger i humöret.

Många barn med explosivt beteende har även svårare med koncentration och uppmärksamhet när uppgiften inte är motiverande och en del har dessa svårigheter i kombination med en ökad aktivitetsgrad, rastlöshet och impulsivitet. Det kan då handla om barn som har den kombination av svårigheter som med en amerikansk term benämns attention deficit hyperactivity disorder , ADHD.

Viktigt att som vuxen förstå barnets svårigheter

Psykolog Ross W Greene i USA har skrivit böcker för att hjälpa föräldrar och lärare att bättre förstå och bemöta barn som lätt får utbrott. ”Explosiva barn” och ”Vilse i skolan” är exempel på två av hans böcker. Han kallar sin metod ”Problemlösning i samförstånd” (på engelska ”Collaborative Problem Solving”).

Metoden går ut på att vuxna får kunskap om barnets svårigheter att hantera motgångar och föräldrar och lärare ges råd i hur man kan hjälpa barnet. För att förebygga utbrott brukar det vara till hjälp för barnet om den vuxna säger ungefär ”Jag har märkt att…”, och sedan ger ett exempel på en aktuell situation som brukar ge problem för barnet. Barnet kan då ge sin förklaring och sin synpunkt på situationen, och föräldern/läraren kan berätta hur han/hon uppfattar den. Därefter försöker man i samförstånd hitta en lösning som båda parter blir nöjda med.

Ross Greenes viktiga budskap är att det handlar om att barnet har svårigheter på motsvarande sätt som barn kan ha problem med till exempel läsning eller räkning.

”Barn beter sig bra om de kan” är ett citat från Ross Greene, som menar att vuxna måste förstå barnets grundläggande svårigheter – med att klara en frustration och att vara flexibel i tanken – för att kunna hjälpa.

 

Söka hjälp och stöd

Söka hjälp och stöd

Om man som förälder vill söka hjälp kan man i första hand, om det gäller förskolebarn, vända sig till Barnavårdscentralen (BVC) eller för skolbarn till skolans elevhälsoteam. Man kan också få en bedömning av svårigheterna och hjälp vid en Barn – och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) eller en Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM).

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Frågor och svar

Hjälp och stöd i Sörmland

Sörmland

Hjälp och stöd i Sörmland

Små barn

Föräldrar till barn upp till sju år kan vända sig till sin lokala barnavårdcentral.

Barn och unga

Barn och unga upp till 18 år kan vända sig till sin lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Ungdomar från 13 år upp till 20 (tjejer) eller 23 år (killar) kan vända sig till sin lokala ungdomsmottagning.

Vuxna

Vuxna kan vända sig till sin vårdcentral.

Hjälp och stöd från din kommun

Läs mer om vilket stöd just din kommun erbjuder här:

Eskilstuna | Flen | Gnesta | Katrineholm | Nyköping | Oxelösund | Strängnäs | Trosa | Vingåker

Akut hjälp

Om läget är akut, ska du söka hjälp omedelbart. Under dagtid kan du som är under 18 år vända dig direkt till din lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Övrig tid kontaktar du din närmaste psykiatriska akutmottagning. Du som vuxen vänder dig alltid direkt till din närmaste psykiatriska akutmottagning.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många patient- och anhörigföreningar som du kan ta kontakt med för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Här finner du en lista med patient- och anhörigföreningar som kan ge dig råd och stöd vid olika typer av besvär. Det finns också en lista över telefonjourer som du kan ringa för att få rådgivning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2013-06-20
Skribent:

Elisabeth Fernell, barnläkare, professor, Göteborg

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden


Sörmland
Tillägg uppdaterade:
2014-07-04