Bältros

Vanlig virussjukdom

Bältros är en virusinfektion som både män och kvinnor i alla åldrar kan få. Även barn kan få bältros, men det är vanligast hos personer över 50 år.

Typiska symtom är att man får smärta och hudutslag inom ett tydligt avgränsat område på ena sidan av kroppen. Ofta bildar utslagen formen av ett band eller bälte.

Bältros kan man bara få om man tidigare i livet har haft vattkoppor. Viruset kan ligga vilande i nervrötterna i många år och väckas till liv när man blir äldre eller av någon annan anledning får ett försämrat immunförsvar. Även en tillfällig nedsättning av immunförsvaret kan vara orsak till att viruset aktiveras, men oftast finns det ingen direkt orsak till bältros. De allra flesta som insjuknar är i övrigt fullt friska.

Ibland kan blåsorna som man får vid vattkoppor vara så få att man inte märker att man har fått sjukdomen, men viruset kan ändå finnas kvar i kroppen. Oftast märker man om man får vattkoppor. Ibland, men det är ovanligt, kan ungdomar få bältros utan att ha haft symtom på vattkoppor.

Utslag på ena sidan

Det första symtomet på bältros brukar vara en intensiv smärta i ett område på huden. Efter en till tre dagar uppstår en rodnad på huden där man har ont, och snart får man också blåsor. I början är blåsorna klara, men de mörknar efterhand och inom en till två veckor har blåsorna torkat ut.

Utslagen förekommer nästan alltid bara på ena sidan av kroppen och då i samma område som man har haft ont. Det vanliga är att bältros sitter på överkroppen, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen. Dubbelsidig bältros kan förekomma, men det är ovanligt.

Bältros läker så småningom av sig själv. Hudutslagen torkar in och sårskorporna faller av efter några veckor. Smärtan i området där man har haft bältros försvinner oftast inom några månader. Hos enstaka personer kan smärtan bli kvar under mycket lång tid.

Orsaker till sjukdomen

Var femte människa får sjukdomen någon gång under livet, vanligtvis efter 50 års ålder. Bältros orsakas av varicellazostervirus som tillhör familjen herpesvirus. Detta virus orsakar också den vanliga barnsjukdomen vattkoppor.

Viruset kan efter vattkoppsinfektionen ligga vilande i nervrötterna i många år och sedan väckas till liv. Det kan hända när man blir äldre, har en annan sjukdom eller om immunförsvaret försämras av till exempel hiv-infektion eller behandling med cytostatika. För det mesta finns det ingen underliggande sjukdom eller någon utlösande faktor som förklaring till bältros.

Bältros kan ge vattkoppor

Om man har bältros kan man inte smitta andra människor med bältros. Bältrosblåsorna kan däremot smitta och orsaka vattkoppor hos människor som aldrig har haft vattkoppor. Anledningen är att de två sjukdomarna orsakas av samma virus som kan spridas om blåsorna spricker.

När man har bältros bör man undvika att träffa personer med nedsatt immunförsvar som inte har haft vattkoppor. De kan bli allvarligt sjuka om de skulle få vattkoppor. Man bör även undvika att ha kontakt med gravida kvinnor som inte har haft vattkoppor. Det gäller särskilt sent under graviditeten eftersom det då finns risk att barnet har vattkoppor när det föds, vilket kan vara ett allvarligt tillstånd.

Det finns också fall där man kan smitta även någon som har haft vattkoppor, men det är mycket ovanligt. Det gäller främst människor med påtagligt försvagat immunförsvar, till exempel på grund av cytostatikabehandling eller hiv-infektion.

Utslag i ansiktet

Vissa människor drabbas värre av bältros. Om utslagen sätter sig i ansiktet, speciellt på ögonlock eller nästipp, kan även ögat vara påverkat. Då bör man bli undersökt av en ögonläkare så snart som möjligt, eftersom utslagen kan skada ögats hornhinna.

De personer som har ett försämrat immunförsvar kan få en allvarligare form av sjukdomen och kan ibland behöva sjukhusvård.

Smärta och blåsor

Det första symtomet på bältros brukar vara att man känner en brännande smärta eller pirrningar i huden. Man kan bli extremt känslig för beröring i området. Ibland kan man också få symtom som trötthet, yrsel, lätt feber eller huvudvärk innan utslagen dyker upp.

Efter en till tre dagar med värk uppstår en rodnad på huden som snart också får blåsor. I början är blåsorna klara men de mörknar efterhand. Inom en till två veckor har de torkat ut. Utslagen sitter på samma ställe som man har haft ont. Under perioden med blåsor och när de torkar in är det vanligt att man får klåda.

Om ögat är påverkat kan det bli rött, känsligt för ljus och kännas torrt. Ibland ser man suddigt eller till och med dubbelt. Ögonlocket kan svullna.

När utslagen läker kan de lämna efter sig ärr i huden. Smärtan i huden försvinner oftast inom några månader. Hos enstaka personer kan den bli kvar under mycket lång tid. Smärtan kan kännas hela tiden eller komma i omgångar.

Det är möjligt att få bältros vid flera tillfällen även om det är ovanligt.

Titta på utslagen

Det kan vara svårt att själv avgöra om man har fått bältros. Därför kan det vara bra att låta en läkare eller distriktssköterska titta på utslagen om symtomen tyder på denna sjukdom. När man har fått de typiska utslagen vid bältros, brukar läkaren fastställa diagnosen utan andra prov eller undersökningar.

Ifall man inte har utslag, utan bara smärta, kan det även finnas andra orsaker. Om smärtan går ner i benet kan det vara ischias. Smärta som känns över vänster bröstkorg kan tolkas som tecken på kärlkramp eller hjärtinfarkt. Men när man väl fått de typiska utslagen vid bältros, brukar läkaren kunna ställa diagnosen utan svårigheter.

Om man har utslag i ansiktet, speciellt på ögonlock eller nästipp, kontrolleras ögat i ett ögonmikroskop för att se om hornhinnan har skadats.

Vad kan man göra själv?

Ibland kan man få en infektion med bakterier i huden efter såren av blåsorna. För att undvika infektioner är det bra att duscha och hålla huden ren. Det är också bra om man kan undvika att klia och riva sönder blåsorna. Det kan till exempel vara till hjälp att täcka blåsorna med ett luftigt förband.

För att lindra klåda kan man duscha svalt. Kylbalsam, som finns att köpa på apotek, kan också användas mot klådan. Likaså kall alsollösning.

Mot smärtor kan man använda receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren. 

När ska man kontakta läkare?

Om de receptfria medicinerna inte hjälper ska man kontakta läkare för att få en lämplig behandling. I första hand behandlas smärtan med smärtstillande läkemedel eller antiinflammatoriska mediciner. Ibland krävs behandling mot smärtan med läkemedel som vanligen används för epilepsi eller depression. I vissa situationer kan det bli aktuellt att använda morfinpreparat eller nervblockader.

Om man är äldre än 50 år eller har försämrat immunförsvar, bör man snarast kontakta läkare om man misstänker bältros. Oavsett ålder bör man kontakta läkare om man har svår smärta, utslag i ansiktet eller känner sig mycket sjuk. Läkaren får då ta ställning till om virusinfektionen ska behandlas med läkemedel, så kallad antiviral behandling. För att behandlingen ska ha effekt måste den starta senast 72 timmar efter att utslaget börjat visa sig.

Risker med behandlingen

Behandlingen med läkemedel mot virus pågår under en vecka och medicinen tas i tablettform. De allra flesta tål medicinen utan problem. Men en del kan, trots den korta behandlingstiden, få biverkningar. Till de vanligare biverkningarna hör huvudvärk, magsmärtor, kräkningar och diarré. Behandlingen kan också ge mer allvarliga symtom som förvirring, hallucinationer och att vakenheten påverkas. Risken för dessa biverkningar ökar om njurarna inte fungerar som de ska, vilket är vanligast bland äldre människor. Om njurens funktion är nedsatt bör dosen justeras. Risken för allvarliga biverkningar kan också öka om man inte dricker tillräckligt med vätska.

Om man blir svårt sjuk

Om man har bältros som påverkar ögat bör en ögonläkare undersöka om hornhinnan har skadats. Människor som får bältros och har ett försämrat immunförsvar, kan ibland behöva sjukhusvård och behandling med antivirusmedel i droppform direkt i blodet.

Ovanligt hos gravida

Bältros är ovanligt hos gravida. Sjukdomens förlopp är inte svårare hos gravida än hos andra som får bältros. Om en gravid kvinna får bältros har hon haft vattkoppor tidigare, och då har fostret redan fått antikroppar mot vattkoppor från henne.