Att vara ledsen

Skriv ut (ca 4 sidor)
Skriv ut

Alla känner sig ledsna då och då. Att vara ledsen är lika rätt som att vara glad. Det kan ofta kännas lättare om du tillåter dig att gråta och vara just så ledsen som du känner dig.

Ibland kan det vara något särskilt som gör att du känner dig ledsen. Det kan till exempel vara att det tagit slut med den du har varit ihop med, att föräldrar ska flytta isär eller andra problem med familj och kompisar.

En del kan känna sig ledsna en period i samband med att livet förändras på något sätt. Det kan vara i samband med en flytt, byte av skola eller att en börjar i gymnasiet eller börjar jobba. 

Ibland kan du känna dig nere utan att det har hänt något speciellt eller att du förstår varför.

Hjälp och stöd

Hjälp och stöd

Ofta går känslorna går över efter ett tag. Det finns saker du kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om du behöver ha stöd av andra.

Ibland kan det hjälpa att prata med någon du har förtroende för som en kompis eller annan närstående som kan hjälpa dig att se saker ur andra synvinklar.

Om du inte vill prata med någon du känner kan du tala med någon i en chatt- eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig. Hit kan du ringa utan att berätta vem du är. Exempel på telefonlinjer:

Om du känner dig ledsen under en längre tid, och till exempel inte tycker det är kul med det du brukar gilla att göra kan du behöva få  hjälp i vården.

Du kan börja med att vända sig till elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

UMO om att vara ledsen

UMO om att vara ledsen

UMO är din ungdomsmottagning på nätet. Här kan du bland annat läsa mer om att vara ledsen, vad du kan göra för att må bättre, läsa andras berättelser och hur du kan vara ett stöd för en kompis som mår dåligt.

Du kan också läsa om att ha en förälder eller närstående som är deprimerad.

Fäll ihop

Hjälp och stöd i Sörmland

Sörmland

Hjälp och stöd i Sörmland

Små barn

Om det gäller barn upp till sju år kan din lokala barnavårdcentral erbjuda stöd för både barn och föräldrar.

Barn och unga

Barn och unga upp till 18 år kan vända sig till sin lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Ungdomar från 13 år upp till 20 (tjejer) eller 23 år (killar) kan vända sig till sin lokala ungdomsmottagning.

Vuxna

Vuxna kan vända sig till sin vårdcentral.

Hjälp och stöd från din kommun

Läs mer om vilket stöd just din kommun erbjuder här:

Eskilstuna | Flen | Gnesta | Katrineholm | Nyköping | Oxelösund | Strängnäs | Trosa | Vingåker

Akut hjälp

Om läget är akut, ska du söka hjälp omedelbart. Under dagtid kan du som är under 18 år vända dig direkt till din lokala barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, BUP. Övrig tid kontaktar du din närmaste psykiatriska akutmottagning. Du som vuxen vänder dig alltid direkt till din närmaste psykiatriska akutmottagning.

Telefonjourer och patient- och anhörigföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många patient- och anhörigföreningar som du kan ta kontakt med för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Föreningen Balans

Här finner du en lista med fler patient- och anhörigföreningar som kan ge dig råd och stöd vid olika typer av besvär. Det finns också en lista över telefonjourer som du kan ringa för att få rådgivning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-22
Skribent och redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Texten bygger på faktagranskat och publicerat material på UMO.se och 1177 Vårdguiden.

Illustratör:

Sebastian Franzén, Malmö


Sörmland
Tillägg uppdaterade:
2015-09-22