Viktigt att smörja eksemet ofta
Det är bra att veta att det tar tid att behandla eksem. Eftersom hudens skydd i den torra luften är sämre än normalt och huden saknar vissa fetter, behöver fett och fukt tillföras regelbundet hos personer med atopiskt eksem. Oftast behöver man smörja flera gånger varje dag med mjukgörande kräm.
Mjukgörande medel finns i form av salvor, krämer och lotioner. En salva är fet och vaselinliknande i sin konsistens, medan en kräm är lösare. Lotioner och liniment är vattnigare och mer eller mindre flytande.
Kortison är ett inflammationsdämpande läkemedel som också minskar klådan i eksemet. Svag hydrokortisonkräm finns att köpa receptfritt på apoteket. Om det inte hjälper behövs starkare, receptbelagda kortisonkrämer.
Kortisonkrämen ska enbart smörjas på eksemet, medan mjukgörande kräm kan användas över hela huden. Men det är onödigt att smörja med mjukgörande kräm på eksemet när man just har smort det med kortison.
Genom att smörja regelbundet får man oftast mindre besvär av eksemet. Det finns många olika krämer och salvor att välja emellan, både med och utan kortison. För att huden ska hinna bli ordentligt återställd måste man fortsätta att smörja även efter det att huden återfått sitt naturliga utseende.
Trots att man behandlar eksemen kan de bli sämre under vissa perioder. Då kan man vända sig till vårdcentralen eller BVC för att få råd och stöd. Om problemen blir stora kan man kontakta en hudklinik för att få hjälp.
Läs mer om salvor och krämer senare i kapitlet.
Försök att minska klådan
Det bästa sättet att lindra klådan är att behandla med rätt krämer och ha en bra smörjteknik. Om det är små barn som har klåda kan man försöka att avleda dem med till exempel någon lek. Det finns också specialbehandlat silke som man kan pröva, till exempel underställ, underkläder, strumpor och mössor.
Det är svårt att låta bli att klia, och det blir också snabbt ett invant beteende. Men att klia sig ger mer klåda och har man mycket svår klåda ska man söka hjälp.
Enkla och regelbundna rutiner är viktigt
Genom att inte utsätta huden för mer påfrestning än nödvändigt kan man ofta hålla eksemet under kontroll. Det gäller också att undvika det som man vet ger klåda. Här är några råd som oftast minskar problemen:
- Undvik överdriven tvätt med vatten och tvål. Många som har torr hud tål inte att bada eller duscha mer än varannan dag. Använd gärna en mild tvål och undvik helst alltför parfymerade produkter. På apotek finns tvättkräm och olja till dusch och bad för torr och känslig hud. Hårbalsam och andra hårprodukter kan klia i hårbotten. Att ta svala bad kan hjälpa mot klådan. Använd gärna barnolja i badet.
- Tvätta gärna kläderna i en tvättmaskin som sköljer effektivt. Det är viktigt att inte överdosera tvättmedel. Det är bra att kontrollera om vattnet är hårt eller mjukt där man bor för att bättre veta hur man ska dosera.
- Slösa med mjukgörande salvor och krämer, särskilt efter dusch och bad. Man får pröva vilken kräm som känns lagom fet för huden. Den effektivaste krämen är den som känns så bra att man verkligen använder den.
- Solning med måtta gör oftast att eksemet blir bättre. Men man bör tänka på att eksemhud kan vara extra känslig och lätt blir torr och tunn. Därför bör man sola försiktigt och undvika att bränna sig.
- Försök att undvika torrt och varmt klimat inomhus, särskilt där man sover. Luftfuktigheten minskar när luften i huset värms upp under vintern. Torrt och kallt vinterväder ger också mer problem med eksem.
- Undvik att klä på för varmt eftersom en del får klåda av att svettas. Yllekläder kan irritera och klia och syntetkläder kan göra att huden känns instängd, så att man svettas lättare. Därför bör man helst använda bomullskläder närmast kroppen.
Vad kan läkaren göra?
Om man har eksem kan man få recept på kräm som innehåller inflammationsdämpande kortison, förutom vanlig mjukgörande kräm. Små förpackningar av svag hydrokortisonkräm kan man köpa receptfritt på apoteket. För större förpackningar och starkare kortisonkrämer behöver man recept.
Moderna kortisonpreparat är bra för att förbättra eksem och de dämpar också den besvärliga klådan. Om kortison används på rätt sätt kan de flesta med atopiskt eksem slippa besvär den största delen av tiden.
Barn som har mycket klåda på natten och får sömnsvårigheter kan under korta perioder ha nytta av medicin, så kallade sömngivande antihistaminer. Antihistaminer har en bra effekt vid till exempel nässelutslag, men minskar inte klådan vid eksem. Istället utnyttjas den sömngivande effekten som vissa antihistaminer har. Om barnet sover bra river det sig mindre och då får eksemet vara ifred och kan läka lättare. Man kan få sömngivande antihistaminer på recept.
Det är viktigt att veta att vissa barn kan reagera tvärtom och istället bli oroliga och uppvarvade av antihistaminer. Andra kan bli trötta dagen efter.
Om eksemet blir infekterat
Om läkaren tror att det är en bakterie som har infekterat huden och gjort eksemet värre kan en bakterieodling göras. Läkaren tar då ett prov i eksemet med en bomullspinne. Provet skickas till ett laboratorium och man brukar få svar inom högst fem dagar.
Om det är en infektion med bakterier kan man få antibiotika mot den.
Smörjteknik
Man bör smörja med mjukgörande kräm minst en gång om dagen och efter att man har varit i kontakt med vatten, till exempel efter dusch och bad eller när huden känns torr. Det är bäst att använda rikligt med mjukgörande kräm. Ta en ordentlig klick och massera in i huden med hela handen. Låt inte krämen ligga kvar på huden utan fortsätt att massera tills krämen har tagits upp av huden.
Om man behandlar huden med olika sorters salvor är det bra att dela upp smörjningarna till en eller två gånger per dag. Man kan få information om rätt smörjteknik på vårdcentralen eller barnavårdscentralen, BVC. Man brukar ofta få ett schema för smörjning av kortisonkräm av läkaren. Kortisonkrämen ska endast användas på själva eksemet. Smörj den övriga huden med enbart mjukgörande kräm. Om eksemet blir torrt mellan kortisonbehandlingarna är det bra att även smörja eksemet med mjukgörande kräm.
Som förälder behöver man veta hur man ska göra
Det är viktigt att man som förälder till ett barn med eksem har fått bra information. Det är bland annat bra att veta när man ska använda starkare kortisonkräm, hur man ska göra med nedtrappning till mildare kräm, och hur man ska använda den mjukgörande krämen. Man kan prata med en läkare eller sjuksköterska på BVC eller vårdcentralen.
Krämer som bevarar fukten i huden
En del mjukgörande krämer innehåller propylenglykol eller karbamid, som bevarar fukten i huden. Propylenglykol har också en svag bakteriehämmande effekt. Krämer som innehåller karbamid kan svida om man har mycket torr och sårig hud. Därför kan det vara svårt använda krämer med karbamid till små barn.
Dessa krämer är receptfria även i stora förpackningar, men om man får dem på recept ingår de i högkostnadsskyddet.
Kortisonkrämer finns i fyra olika styrkor
Alla kortisonkrämer dämpar inflammationen i huden, men de är olika starka. Hur starkt kortisonpreparat man ska använda beror på hur svårt eksemet är. Den svagaste sorten, som kallas grupp 1, finns att köpa receptfritt på apoteket. För de starkare sorterna, grupp 2 till 4, krävs recept från läkare.
På tuben står en procentsiffra. Den kan vara lite förvirrande eftersom krämerna innehåller olika sorters kortison. En stark kräm kan vara på 0,1 procent medan en mild kräm kan vara på 1 procent. Då är det enklare att tala om mild, medelstark, stark eller mycket stark kortison istället för att nämna procenten.
Oftast börjar man med starkare kortisonpreparat som dämpar eksemet inom några dagar. Om man håller på med en längre tids behandling är det viktigt att använda en så svag kortisonkräm som möjligt.
Det är viktigt att tänka på att vara extra försiktig med stark kortisonkräm när man behandlar ställen där huden är tunn och känslig. Det finns en risk att huden blir ännu tunnare och skörare på grund av behandlingen. Tunn hud finns bland annat i ansiktet, i ljumskarna, under brösten och i underlivet.
Å andra sidan måste man välja en tillräckligt stark kortisonkräm för att den ska hjälpa. Det är ofta en svår balansgång vilken styrka man ska välja. Stark kräm, grupp 3 eller 4, används därför i samråd med sjukvårdspersonal.
Det är viktigt att fortsätta smörja med kortison tills eksemet är läkt och klådan har försvunnit för att det inte ska blossa upp igen. Sedan kan man trappa ner behandlingen genom att smörja mer sällan, men tillräckligt ofta för att inte eksemet och klådan kommer tillbaka.
Immunmodulerare - ett alternativ till kortisonkräm
Immunmodulerare är ett alternativ till kortisonkräm som har funnits under några år. De är receptbelagda och säljs under namnen Protopic och Elidel.
Dessa läkemedel är immunhämmande, det vill säga att de gör att immunförsvaret i huden förändras, och blir mindre aktivt. Irritationen blir då mindre.
Immunförsvaret hjälper till att förhindra skador av det ultravioletta ljuset från solen. Om man kombinerar Protopic eller Elidel med solstrålning skulle det därför kunna finnas en liten risk för att man utvecklar hudcancer. Det är därför viktigt att läkemedlen används med försiktighet och att läkaren som ger behandlingen är en hudspecialist eller en läkare som är erfaren i att diagnostisera och behandla atopiskt eksem.
Immunmodulerare är inte ett förstahandsval vid eksembehandling utan används endast när kortisonkrämen inte har tillräckligt bra effekt eller om kortison av någon anledning är olämpligt. De används inte till barn under två år.
De ska inte kombineras med medicinsk ljusbehandling, solarium eller solning. De personer som använder dem ska använda hög solskyddsfaktor.
Krämen skall strykas på i ett tunt lager och den ska inte användas regelbundet under lång tid.
Ljusbehandling
Sol och salta bad i måttliga mängder är bra för de flesta och gör att eksemet blir bättre. Därför används ibland så kallad medicinsk ljusbehandling som komplement, vilket innebär att man får sola i ett särskilt solarium med UVA-och UVB-strålning. Det är samma strålning som solen ger. Idag används en typ av ljusbehandling, så kallat smalspektrum UVB. Denna är mer effektiv och kräver färre behandlingar än tidigare.
Salta bad
Om man inte har möjlighet att bada i havet kan man göra i ordning ett saltbad hemma. Om man blandar salt i vattnet i samma proportion som den man har i kroppen, det vill säga ungefär knappt 1 del salt på 100 delar vatten, behöver man inte duscha av sig efteråt. Om man gör en starkare saltlösning är det bra att duscha av sig.
Man behöver inte använda någon särskild sorts salt, utan vanligt salt, grovsalt eller havssalt går bra.
På vissa orter finns badhus som har saltvattenbassänger. För personer med eksem är det att föredra framför klorvattenbassänger, vilka ofta gör att besvären förvärras.
Cellhämmande läkemedel
För enstaka mycket svårt sjuka vuxna kan det krävas cellhämmande medel, i tablettform, för att eksemet ska bli bättre. Den behandlingen sköts alltid av en hudspecialist.
Om eksemet inte läker
Om inte eksemet blir bättre trots att man smörjer varje dag beror det ofta på så kallad underbehandling, antingen att man smörjer för lite eller att krämerna är för svaga, eller båda delarna.
Smörjtekniken är lika viktig som att kortisonkrämen är av rätt styrka. Då kan det vara bra att vända sig till en hudklinik som har eksemskola där man bland annat får lära sig smörja på rätt sätt, vilka krämer som är lämpliga och vilka faktorer som försämrar eksemet. Ibland ges också bad med ämnet kaliumpermanganat som har en bakteriedödande effekt. Det innebär att det renar det som annars skulle kunna göra att det blir en inflammation. Om det är ett barn som har besvär kan ibland hela familjen läggas in några dagar för att i lugn och ro få ta hand om barnet och få hjälp.
Det kan finnas andra orsaker till att eksemet inte blir bättre, som att man kanske håller på att få en infektion. För många barn kan den enklaste förkylning göra eksemet sämre. Under hösten och vintern brukar huden bli torrare och eksemet sämre. Även oro och påfrestningar kan inverka. Ibland kan det behövas vård på en behandlingsavdelning, som finns knuten till vissa hudkliniker.
Om försämringen kommer snabbt och eksemet ser annorlunda ut kan det bero på att eksemet har blivit infekterat. Eksemet brukar då vätska sig och ofta bildas små gula blåsor. Då ska man söka läkare eftersom det krävs antibiotikabehandling.
Atopiskt eksem som inte blir bättre av kortisonsalvor bör utredas eftersom det då kan vara fråga om kontaktallergi, som läker om man undviker kontakt med det som ger besvären, eller andra hudbesvär.
