Alkoholberoende

Både hjärnan och kroppen påverkas

Alkoholberoende är en sjukdom som oftast utvecklas under en längre tid. Kroppen vänjer sig vid att man regelbundet dricker mycket alkohol, och därför blir det till slut svårt att sluta dricka.

Alkohol påverkar stora delar av hjärnan, speciellt genom att störa signalöverföringen i nervcellerna. Alkohol stimulerar hjärnans belöningssystem. Olika människor påverkas på olika sätt av alkohol. Ofta känner man sig glad och tillfreds och alkohol dämpar också oro. När man dricker små mängder alkohol märks den stimulerande effekten som mest, men när alkoholmängden ökar blir man snarare dämpad än uppåt.

Om man dricker mycket alkohol under lång tid kan man få abstinensbesvär när man slutar dricka. De yttrar sig som ångest och oro, svettningar, darrningar, hjärtklappning, illamående och sömnproblem. Vanligen försvinner besvären efter ett par dagar. Men abstinensbesvären kan komma tillbaka och ibland leder de till att man börjar dricka igen.

Beroendet kan vara smygande

Det kan vara svårt att veta var gränserna går mellan att dricka lagom, att dricka för mycket och att vara beroende av alkohol. Om någon i familjen eller omgivningen reagerar är det ofta ett viktigt tecken på att man dricker för mycket.

Inom sjukvården brukar man prata om att någon är alkoholberoende om minst tre av dessa påståenden stämmer in:

• Man måste dricka mer alkohol för att bli lika berusad som tidigare. Om man ofta blir full kommer man att tåla mer och mer, och efter tillräckligt lång tid kan man bli beroende.
• Man får abstinensbesvär när man slutar dricka. Dagen efter att man har druckit kanske man måste ta en återställare för att må bra igen.
• Man dricker mer alkohol eller dricker under längre tid än vad man hade tänkt.
• Man har gjort flera misslyckade försök att minska på drickandet.
• Man ägnar mycket tid åt att få tag på och dricka alkohol, och åt att återhämta sig efter att man har druckit. Tankarna kretsar kring alkohol.
• Man struntar i viktiga aktiviteter i yrket eller på fritiden på grund av drickandet.
• Man fortsätter att dricka trots kroppsliga och/eller psykiska besvär som har med alkohol att göra.

Andra varningssignaler kan vara att man inte vill inse eller tala om hur mycket man dricker. Man kanske ser till att det alltid finns alkohol hemma och hittar ursäkter för att dricka. Det kan också vara så att man funderar på att ha vita veckor och pratar om att sluta helt någon gång längre fram när det "passar bättre".

Om man dricker för mycket riskerar man att få skador och sjukdomar. Man kan också få svårt att orka genomföra det man planerat. Allt mer tid går åt att dricka och att återhämta sig efter att man druckit. Då hämningarna släpper när man druckit är det lätt att säga eller göra något som är dumt eller till och med farligt. Det här leder ofta till problem i familjen, bland vänner och på arbetet.

Beroendet smyger sig ofta på gradvis utan att man kanske själv märker det. Sedan kan beroendet bli mycket starkt, både fysiskt och psykiskt. Till slut kan det bli så att man känner ett tvång att dricka trots att man vet hur mycket alkoholen har förstört. Man tappar kontrollen över sitt eget liv.

Man kan vara alkoholberoende även om man inte druckit alkohol på länge. Om man börjar dricka alkohol finns en risk att man går tillbaka till sitt tidigare dryckesmönster.

Människor blir olika lätt beroende

Det kan skilja mycket mellan olika människor i hur mycket och hur länge man kan dricka innan man blir beroende av alkohol. Vissa kan dricka mycket i flera år utan att bli beroende, medan andra blir beroende på kort tid.

Människor påverkas på olika sätt av alkohol. En del får mest upprymda, positiva känslor och blir mer utåtriktade. Andra reagerar med att bli trötta, retliga, aggressiva och kanske nedstämda redan efter lite alkohol. Ytterligare en del använder alkohol för att dämpa oro. Ju mer positivt man upplever påverkan av alkohol, desto större är risken att bli beroende.

Hur vanligt är alkoholberoende?

Det är inte klarlagt hur många som är alkoholberoende, men det är vanligare än många tror. Det är inte alltid lätt att se vem som är alkoholberoende. Många har familj, arbete och en ordnad ekonomi.

Kvinnor har tidigare av tradition druckit mindre alkohol än män, men nu är skillnaderna inte så stora. Kvinnor i allmänhet har en mindre kropp än män i allmänhet. Dessutom är kvinnans kropp är av olika skäl mer känslig än mannens. Därför bli kvinnor lättare alkoholberoende och får oftare skador av sitt drickande.

Alkoholberoende och ärftlighet

Det har länge diskuterats hur mycket arv och miljö påverkar risken för alkoholproblem. Forskning har visat att risken att man ska få sjukdomen ökar om man har en nära släkting är alkoholberoende, men även om det finns en ärftlig risk spelar miljön alltid en stor roll för om man ska bli beroende av alkohol.

En del av dem som är alkoholberoende blir inte så påverkade av alkohol och mår inte dåligt dagen efter. Den egenskapen är ofta ärftlig och ökar risken för att man börjar dricka för mycket.

Familj och anhöriga påverkas också

Om någon i en familj är alkoholberoende blir hela familjen påverkad. Relationer till arbetskamrater, släkt och vänner förändras också. Många gånger innebär livet tillsammans med någon som har alkoholproblem att man själv sakta flyttar sina gränser för vad som är möjligt att acceptera. Ofta är det de som är närmast som har svårast att inse att den man känner så väl och tycker om är beroende av alkohol.

När man lever med någon som är alkoholberoende kan det kännas som att leva i ett kaos där reglerna kan ändras när som helst, där det inte går att förutsäga vad som kommer att hända nästa dag, följande kväll eller om en timma. I takt med att den som dricker blir allt mer inriktad på sig själv och tappar intresset för sina närmaste skyddar sig ofta familjen genom att isolera sig. Man sluter sig samman mot omvärlden och slutar kanske umgås med vänner och släktingar.

Barn till föräldrar med alkoholproblem kanske håller sig hemifrån så mycket som möjligt, vågar inte ta med kompisar hem och försöker på andra sätt dölja vad som pågår. Man kastas mellan känslor av hopp, förtvivlan, ilska och besvikelse. En del barn kanske försöker få föräldern att ändra sig genom att vara extra duktiga och snälla. Andra kan pocka på uppmärksamhet genom att rymma hemifrån eller genom att hota göra sig själva illa.

Som närstående lider man av att se någon man tycker om förstöra sig själv och sitt liv. Försöker man ge råd kan man bli anklagad för att lägga sig i. Man kan också känna skam och skuld över situationen. På många håll finns så kallade anhörigskolor där man kan lära sig om alkoholberoende och hur man stöder anhöriga.

Det är viktigt att man som närstående, vän eller arbetskamrat förstår att den som är beroende av alkohol i första hand själv är ansvarig för att ta emot hjälp för att förändra sitt beteende. Personer i omgivningen kan stötta, men aldrig ta ansvaret för den alkoholberoendes liv.

Sluta dricka för gott

Om man blir beroende av alkohol måste man som regel helt sluta dricka för att bli fri från suget. Även om man har varit nykter i flera år är risken stor att man får återfall om man smakar alkohol.

Frågor att fundera över

Det finns olika sätt att ta reda på om man är alkoholberoende. Frågor som man kan ställa sig är till exempel:

• Hur ofta dricker jag alkohol?
• Hur mycket alkohol dricker jag?
• Kan jag sluta dricka efter att jag har börjat?
• Låter jag bli att göra saker som jag borde ha gjort på grund av drickandet?
• Händer det att jag måste dricka alkohol dagen efter för att må bra?
• Har jag skuldkänslor eller samvetskval på grund av drickandet?
• Händer det att jag inte kommer ihåg vad som hände kvällen innan på grund av att jag har druckit?
• Har någon släkting, vän eller någon inom sjukvården oroat sig över drickandet eller antytt att jag borde minska på det?

Man kan få hjälp

När man väl har bestämt sig för att söka hjälp får man träffa och prata med personal inom den verksamhet där man sökt hjälp. Ibland finns det särskilda frågeformulär om alkoholvanorna som man får svara på.

Läkaren brukar göra en kroppsundersökning och ta blodprover för att bedöma om kroppen skadats av drickandet. Andra prover kan hjälpa vårdpersonalen att bedöma om man under en behandling lyckas skära ner på sitt drickande eller inte.

Alkohol kan orsaka många sjukdomar

Alkoholberoende och hög alkoholkonsumtion kan orsaka eller förvärra skador och sjukdomar i hela kroppen. Dessutom kan berusning leda till att man råkar ut för olyckor, använder våld eller gör självmordsförsök. Sjukdomar som kan orsakas av stora mängder alkohol är

• hjärtsjukdomar och högt blodtryck
• leversjukdomar
• sjukdomar i mag-tarmkanalen
• sjukdomar i bukspottkörteln
• hudsjukdomar
• sjukdomar i muskler, leder och skelett
• nervskador
• psykiska sjukdomar.

Det finns också en mängd komplikationer och följdsjukdomar man kan få om man dricker för mycket.

Hur söker man hjälp?

Det första steget till förändring är att man själv inser att man har ett problem.

Man kan vända sig till sin vårdcentral, till företagshälsovården eller till en mottagning inom beroendevården. Ibland har vårdcentralen samarbete med en mottagning som är specialiserad på att möta människor som dricker för mycket. Det är socialtjänsten i varje kommun som har ansvaret för att man ska få vård om man har ett alkoholberoende.

Man kan också ringa sjukvårdsrådgivningen för att ta reda på vart man ska vända sig.

Särskilda mottagningar för kvinnor

Kvinnor med alkoholproblem har oftare än män psykiska symtom. De söker inte lika ofta som män vård för sina alkoholproblem, vilket delvis kan bero på att omgivningen ofta har en mer dömande syn på kvinnligt missbruk. I vissa kommuner och landsting finns det särskilda kvinnomottagningar, eller vårdavdelningar för enbart kvinnor.

Effektiv behandling finns

Det viktigaste i behandlingen vid alkoholberoende är att man själv inser och accepterar att man är beroende av alkohol och att alkoholberoendet är en mycket stark kraft. De flesta behöver hjälp för att stå emot den här starka kraften. Den som är alkoholberoende kan inte dricka måttligt.

Om man får behandling på en vårdcentral är det vanligt att man träffar en läkare eller sjuksköterska som man kan prata med och få stöd av. Samtidigt lämnar man prover som visar om man har eller nyligen har haft alkohol i blodet. Om man vet att man ska lämna prover kan det vara lättare att stå emot suget efter att dricka under den första jobbigaste tiden. Den inre kontrollen "jag tänker inte dricka alkohol!" får då i början hjälp av en yttre kontroll "jag får inte dricka alkohol för det kommer att avslöjas vid provtagning".

Många mottagningar och behandlingshem arbetar enligt Minnesotamodellens tolvstegsprogram och andra med till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). Motiverande samtal är ett sätt att prata om levnadsvanor vid alkoholberoende. Det handlar mycket om att man själv reflekterar över problem och tillsammans med behandlaren kan komma på förslag till lösning och förändring av alkoholvanorna.

Anonyma alkoholisters och Länkarnas träffar i självhjälpsgrupper ger många människor stöd i sin nykterhet. Ofta rekommenderar mottagningar och behandlingshem att man går på regelbundna träffar i en AA-grupp. De här ideella organisationerna finns över hela landet.

Självhjälpsgrupper kan ge stöd

Den som brutit med sitt drickande lever resten av livet med risken att börja dricka igen. Att dela erfarenheter med andra som är, eller har varit i samma situation som man själv, är något de flesta upplever som berikande och stärkande. Många människor har erfarenhet av att få hjälp genom självhjälpsgrupper. Människor som klarat den första tiden eller många års nykterhet kan också genom självhjälpsgrupper få den värdefulla och stärkande erfarenheten att hjälpa andra till ett bättre liv. Det kan gå lättare att acceptera att alkoholen kostat - i tid, förtroende, arbetsliv - om den erfarenheten kan användas för att hjälpa andra

Självhjälpsgrupper finns i de flesta kommuner i Sverige och ofta ordnas möten flera gånger per vecka.

Anonyma Alkoholister

Anonyma Alkoholister, AA, är en av de mest kända självhjälpsgrupperna för alkoholister. Den bildades i USA i mitten av 1930-talet, och kom till Sverige tjugo år senare. AA vänder sig till alkoholister som har en önskan att vara nyktra. Rörelsen bygger på att man är anonym. Det gör att det inte finns något medlemsregister och inte heller någon traditionell uppbyggnad med ordförande och styrelse. AA är självförsörjande och tar inte emot bidrag från exempelvis stat och kommuner. AA-grupper finns i nästan alla kommuner.

Minnesotamodellen och Tolvstegsprogrammet

AA har ett handlingsinriktat program som innehåller tolv förslag på åtgärder för hur man ska kunna avstå från alkohol. Det kallas för tolvstegsprogrammet och är den teoretiska grunden för Minnesotamodellen som är en metod för att professionellt arbeta med alkoholberoende.

Utgångspunkten är att alkoholen har tagit kontroll över livet. Därför måste man avstå från alkohol och andra droger för resten av livet. Man avlägger inte ett livslångt nykterhetslöfte, men man lovar inför sig själv att vara nykter en dag i taget. Kamratstöd och andlighet är enligt AA viktiga redskap för att kunna fortsätta att avstå från alkohol. Som medlem går man regelbundet på AA-möten.

Länkarna

Närbesläktad med Anonyma Alkoholister är Länkrörelsen. Länkarna betonar inte anonymitet på samma sätt som AA, och har en mer socialt inriktad verksamhet.

Läkemedel vid alkoholberoende

I vissa fall kan man behöva ta medicin för att öka chansen att avstå från alkohol.

Antabus som innehåller disulfiram är ett läkemedel som funnits länge. Det gör att alkoholen inte bryts ner i kroppen. Om man dricker alkohol och har Antabus i kroppen mår man illa och får hjärtklappning. Tanken är att obehaget ska göra att man har lättare att vara nykter.

Andra nyare läkemedel som kan hjälpa när man ska sluta dricka är Campral, som innehåller akamprosat, som minskar suget efter alkohol och NaltrexonVitaflo, som inne håller naltrexon, som blockerar effekten av alkohol.

Det är vanligt att man är nedstämd och har ångest vid alkoholberoende. Olika ångestdämpande mediciner kan hjälpa, men man bör då endast kortvarigt och efter läkarordination använda beroendeframkallande läkemedel som bensodiazepiner. Om nedstämdheten inte går över efter några veckors nykterhet kan antidepressiva läkemedel ibland hjälpa.

Man kan behöva medicin mot abstinensbesvär

När man slutar dricka efter att under en tid ha druckit mycket och regelbundet kan man känna av abstinenssymtom. Man brukar känna ökad oro, skakighet, illamående, sömnsvårigheter och ökad svettning. Det här brukar gå över av sig själv på någon vecka.

Vid svårare abstinens kan man behöva behandling. Ofta får man då något lugnande medel som innehåller bensodiazepin som mildrar besvären. Om man har så svår abstinens att man behöver mediciner brukar man få träffa en läkare eller sköterska varje dag för att de ska se att man blir bättre och att abstinensen inte blir mer allvarlig.

Om man druckit mycket stora mängder under lång tid kan man ibland råka ut för allvarlig abstinens med kramper och man kan bli medvetslös. Krampanfallet går oftast över av sig självt men man behöver träffa en läkare som kan utesluta att det inte finns någon annan orsak till kramperna. Man kan också få hjälp att förebygga nya anfall.

Det är ovanligt men om man har riktigt svår abstinens och inte får behandling kan man få delirium tremens med svår hjärtklappning, temperaturstegring, blodtrycksstegring och hallucinationer. Det här är ett allvarligt medicinskt tillstånd som kräver omedelbar behandling. Man brukar bli bra om man får behandling och om man inte fortsätter dricka.

Det finns en allvarlig form av B-vitaminbrist som personer som dricker mycket alkohol kan råka ut för. Därför är det vanligt att man får ta B-vitamin när man slutar dricka.

Återfall är vanligt

Det är mycket vanligt att man efter en tids nykterhet tar sig ett eller flera återfall. Det här kan kännas tungt och skamfullt både för en själv och för omgivningen. Ett återfall behöver inte vara en katastrof men det är viktigt att snabbt återkomma till de nyktra vanor man har fattat ett beslut om. Man behöver också försöka tänka efter hur återfallet gick till. Ett återfall är aldrig något som "bara händer". Man kan fråga sig "Fanns det en risksituation jag kunde ha undvikit som ledde till återfallet?" Genom att använda återfallet som ett lärande går det att lära sig mer om sig själv och att på så sätt undvika risker.

Närstående tar ofta stort ansvar

Många familjemedlemmar och vänner till en alkoholberoende person tar på sig ett mycket stort ansvar för att underlätta livet för den alkoholberoende eller till och med för att dölja problemet. Många närstående tar på sig att hålla kontakt med sjukvård, arbetsgivare och socialvård. Det här är inte ett bra sätt att långsiktigt hjälpa den som har ett alkoholberoende, tvärtom. I behandlingen kan det därför vara viktigt både för den alkoholberoende och för hans eller hennes närstående att de närmaste förstår att den alkoholberoende är den som först och främst har ansvaret för sitt liv.

Att få kunskap om hur alkohol och alkoholberoende fungerar är en bas i familjebehandlingen.

Det kan också vara viktigt att tillsammans få formulera på vilket sätt livet förändrats av att någon i familjen eller vänkretsen dricker.

Alkohol skadar kroppen

Alkoholberoendet kan leda till att man får komplikationer och följdsjukdomar i till exempel i hjärtat, levern och mag-tarmkanalen.

Hjärtsjukdomar och högt blodtryck

Risken för hjärtsjukdom ökar vid alkoholberoende och hög konsumtion av alkohol. Orsaken är en förändring av hjärtmuskeln som kan leda till rubbad hjärtrytm, försvagad hjärtmuskulatur och hjärtsvikt.

Hög alkoholkonsumtion är en ganska vanlig orsak till högt blodtryck, inte minst hos medelålders män. Om man minskar sitt drickande kan blodtrycket sjunka till en bra nivå igen.

Leversjukdomar

Risken för att få en allvarlig leversjukdom ökar ju större mängd alkohol man har druckit. Vissa människor är känsligare än andra, men de flesta alkoholberoende slipper allvarliga leversjukdomar. De leversjukdomar det rör sig om är fettlever, leverinflammation och skrumplever som i sin tur ökar risken för levercancer.

Sjukdomar i mag-tarmkanalen

Magsmärtor, sura uppstötningar, illamående och kräkningar är vanliga symtom vid alkoholberoende. Alkohol gör att musklerna i övre magmunnen slappnar av. Det leder till att surt maginnehåll kommer upp i matstrupen och ger smärtor och obehag. Irritation och sår i magsäcken och tolvfingertarmen är också vanliga skador.

Skrumplever kan orsaka att blodkärl i matstrupen vidgas. I värsta fall kan man få en livshotande blödning.

Diarré, näringsbrist och viktnedgång kan bero på att tunntarmen eller nedre delen av tjocktarmen har påverkats.

Bukspottkörtelns sjukdomar

Bukspottkörteln bildar olika ämnen som behövs för matsmältningen. Den bildar insulin som behövs för att ta hand om sockret i maten på rätt sätt.

Bukspottkörteln kan bli inflammerad om man dricker mycket alkohol. Om man får akut bukspottkörtelinflammation får man mycket ont i magen och feber. Det är en allvarlig sjukdom som kräver vård på sjukhus för att man ska bli bra igen. Kronisk bukspottkörtelinflammation ger också ont i magen. Man brukar gå ner i vikt och få diarré. Det här beror på att kroppen inte kan ta upp näring på rätt sätt eftersom bukspottkörteln inte fungerar som den ska.

Att dricka mycket alkohol kan göra att man har större risk för att få diabetes. Alkohol kan göra att den som redan har diabetes blir sämre.

Hudsjukdomar

Det är vanligt att huden i ansiktet blir rödflammig eftersom alkohol gör att blodkärlen vidgas. Rodnaden kan förvärras om man samtidigt använder med vissa läkemedel. Hudinfektioner är vanliga vid alkoholberoende och man måste ofta ta penicillin för att bli bra.

Flera olika former av eksem försämras vid hög alkoholkonsumtion. Psoriasis kan utlösas eller försämras om man dricker mycket.

Sjukdomar i muskler, leder och skelett

Flera vanliga sjukdomar och besvär i muskler, leder och skelett orsakas av alkoholberoende. Risken ökar för benskörhet, det vill säga en försvagning av skelettet. Benskörhet kan bland annat göra att man lättare få benbrott.

Giktattacker är vanliga vid alkoholberoende. När gikten orsakas av alkohol är den ofta svårare att behandla än om besvären inte orsakas av alkohol.

Kronisk alkoholmuskelsjukdom utvecklas vanligtvis långsamt och leder till att musklerna försvagas och förtvinar, ofta med början i låren. Om man helt slutar att dricka kan symtomen gå tillbaka efter några månader. Alkohol har skadliga effekter på alla muskler i kroppen, även på de muskler som reglerar tarmarna.

Nervsystemet

Nervskador är vanliga om man är alkoholberoende och de drabbar både känseln och rörelseförmågan. Ofta börjar besvären med att man får kramp i vaderna, eller krypningar i underbenen och i fötterna. Hjärnan kan skadas av alkohol. Olika psykiska sjukdomar och demens kan helt eller delvis orsakas av alkohol. Om man druckit mycket under lång tid kan man få kramper och bli medvetslös när man bryter drickandet.

Impotens är vanligt hos de män som dricker för mycket. Det är också vanligt att man får balanssvårigheter eftersom muskler, känselnerver och lillhjärna skadas.

Psykiska sjukdomar som alkoholen orsakar

Psykiska sjukdomar, psykiska besvär och personlighetsstörningar är vanligare hos dem som dricker mycket alkohol. Likaså är depression, oro och sömnstörningar vanliga besvär som kan hänga ihop med att man dricker för mycket.

Fyra psykiska sjukdomar hänger speciellt starkt samman med alkoholberoende. De sjukdomarna är

• delirium tremens
• alkoholhallucinos
• alkoholpsykos
• och alkoholdemens.

Delirium tremens

Sjukdomen kan uppstå om man plötsligt slutar dricka efter att ha druckit mycket alkohol under lång tid. Symtomen kommer ofta efter ett par dagar och gör att man får hjärtklappning, darrningar, svettningar, förhöjd kroppstemperatur, hallucinationer och förvirring. Delirium tremens är mycket allvarligt och kan vara dödligt. Man behöver få vård på sjukhus om man får delirium tremens.

Alkoholhallucinos

Symtomen brukar framförallt vara hörselhallucinationer, det vill säga att man hör ljud eller röster som inte finns i verkligheten. Man kan också få syn- och känselhallucinationer. Ofta upplever man hallucinationerna som obehagliga och skrämmande och man kan tro sig vara förföljd.

Besvären kan pågå under lång tid och blir oftast värre när man är berusad eller bakfull. Det förekommer att man råkar ut för hallucinationer även under nyktra perioder.

Troligen beror hallucinationerna på att hjärnan skadats av alkohol.

Alkoholpsykos

Alkoholpsykos innebär att alkoholen har gjort att man har fått en hjärnskada som beror på brist på vitamin B. Symtomen är förvirring, osäker gång, minnesförlust och ögonproblem. Om man får stora mängder av vitamin B kan en del av symtomen gå tillbaks, men minnesstörningen är ofta kvar.

Vitamin B 1, som normalt finns i kosten, är nödvändigt för att nervsystemet i kroppen ska fungera. Särskilt vid svårare alkoholberoende har man ofta en ensidig kost vilket leder till att man får i sig för lite B-vitamin. Den höga alkoholkonsumtionen medför också att mag-tarmkanalen inte kan tillgodogöra sig B-vitaminet även om man äter bra.

Alkoholdemens

Om man är alkoholberoende och har druckit under lång tid är det ungefär fyra gånger vanligare att man får demens än hos befolkningen i stort. Alkoholdemens kan visa sig genom att man får sämre minne, har svårare att lösa problem och att orientera sig i rummet. Alkohol kan också göra att andra former av demens utvecklas snabbare och blir mer allvarliga.