Pradaxa

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Pradaxa?

Pradaxa är ett läkemedel som används för att motverka att blodproppar bildas i blodkärlen.

Medicinen används vid vissa tillfällen då man har ökad risk för att få blodpropp, till exempel efter operation för byte av höft- eller knäled. Den kan också användas om man har oregelbunden hjärtrytm, så kallat förmaksflimmer, och dessutom någon annan sjukdom som också ökar risken för blodpropp. Det kan till exempel vara hjärtsvikt, diabetes eller högt blodtryck.

Pradaxa tillhör läkemedelsgruppen blodförtunnande medel, som även kallas antikoagulantia. Det verksamma ämnet är dabigatran.

Recept och högkostnadsskydd

Pradaxa finns som kapslar i styrkorna 75, 110 och 150 milligram. Medicinen är receptbelagd.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Medicinen verkar genom att blockera ett ämne i blodet som medverkar till att blodet koagulerar, det vill säga levrar sig. På så sätt motverkas bildningen av blodproppar.

Hur tar man medicinen?

Man ska svälja kapseln hel med vatten. Om man öppnar kapseln eller tuggar på den kan effekten bli alltför kraftig.

Man kan ta medicinen med eller utan mat.

Kapslarna är förpackade i kartor, så kallad blisterförpackning. För att inte riskera att kapslarna går sönder ska man öppna blisterförpackningen försiktigt genom att dra bort aluminiumfolien på baksidan av kartan. Man ska inte trycka kapslarna igenom folien.

Kapslarna är fuktkänsliga och därför ska man förvara dem i originalförpackningen tills de ska användas.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Efter en höft- eller knäledsoperation är en vanlig dos 2 kapslar i styrkan 110 milligram en gång om dagen. Man tar medicinen i 10 dagar efter operation av knäled och i 28-35 dagar efter operation av höftled.

Om man har förmaksflimmer är en vanlig dos 150 milligram morgon och kväll, ofta lägre om man är äldre.

Barn och ungdomar ska inte använda medicinen.

Om man har glömt att ta en dos

Om man har glömt en dos när man tar medicinen efter en knä- eller höftledsoperation ska man fortsätta att ta medicinen som vanligt nästa dag.

Om man tar medicinen på grund av förmaksflimmer kan man ta en glömd dos så fort man kommer ihåg det, men det måste vara minst 6 timmar till nästa dos. Om det är mindre än 6 timmar kvar till nästa dos hoppar man över den glömda dosen.

Man ska aldrig ta dubbel dos om man har glömt att ta en dos.

Viktigt

Man ska inte använda Pradaxa om man har eller nyligen har haft någon sjukdom som gör att man blöder, till exempel magsår. Man ska berätta för läkaren om man har en akut skada eller någon sjukdom som ökar risken för blödningar. Man ska också berätta om man har nedsatt leverfunktion eller njursjukdom.

När man behandlas med Pradaxa ska man alltid berätta det för läkare och tandläkare man har kontakt med. Orsaken är att medicinen ökar risken för blödningar och därför kan påverka andra behandlingar man får.

Om man får en blödning, till exempel näsblod, som inte slutar eller om man känner sig ovanligt svag, trött, blek, yr och får ont i huvudet ska man genast kontakta läkare.

Man ska inte sluta att ta medicinen utan att först rådgöra med sin läkare. Risken för att en blodpropp ska utvecklas ökar om man avbryter behandlingen.

Man kan få en patientbricka och ett kort som visar att man behandlas med Pradaxa. Brickan kan man ha runt halsen som säkerhet om man skulle råka ut för något som gör att man inte själv kan berätta det. Brickan och kortet får man på den mottagning där man behandlas.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska inte använda medicinen tillsammans med

  • vissa läkemedel mot svampinfektioner som innehåller till exempel itrakonazol
  • vissa läkemedel som påverkar immunförsvaret som innehåller till exempel ciklosporin eller takrolimus.

Innan man börjar med medicinen ska man tala om för sin läkare om man använder andra blodförtunnande läkemedel, till exempel Waran, Plavix eller Trombyl.

Man ska också berätta om man använder inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel, så kallade cox-hämmare eller NSAID, till exempel Magnecyl, Treo, Ipren och Diklofenak eller medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få ont i magen, diarré, blodbrist eller må illa. Eftersom läkemedlet påverkar blodets förmåga att levra sig har man en ökad risk för blödningar, till exempel näsblod eller blödning i magen eller tarmen.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns idag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-08-12
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Sören Hansen, läkare, specialist i internmedicin, Höglandssjukhuset, Eksjö