Femanest

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Femanest?

Femanest är ett läkemedel som används för att lindra klimakteriebesvär hos kvinnor. Medicinen kan i undantagsfall användas för att förebygga benskörhet om man av någon anledning inte kan använda de läkemedel som i första hand rekommenderas mot benskörhet.

Det verksamma ämnet i medicinen är östradiol, som är ett kvinnligt könshormon som finns naturligt i kroppen. Det tillhör en grupp hormoner som kallas östrogener.

Recept och högkostnadsskydd

Femanest finns som tabletter i styrkorna 1 milligram och 2 milligram. Endast styrkan 2 mg är avsedd för att förebygga benskörhet. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Under klimakteriet, även kallat övergångsåldern, sker en gradvis förändring av hormonbalansen i kroppen. Mängden östrogen minskar och stannar på en konstant låg nivå ungefär fem år efter den sista mensen. När mängden östrogen minskar kan man få så kallade klimakteriebesvär med svettningar, värmevallningar och sömnbesvär. Man kan också få torra och sköra slemhinnor i underlivet och urinvägarna. Dessutom medför låg östrogenhalt en ökad risk för urkalkning av skelettet som på lång sikt kan leda till benskörhet.

Östrogenet i medicinen ersätter det östrogen som kroppen inte längre tillverkar. Då försvinner eller minskar svettningarna och värmevallningarna, och sömnen förbättras. Man får ofta också fuktigare och starkare slemhinnor i slidan och urinvägarna.

Östrogen påverkar slemhinnan i livmodern som kan växa och bli för tjock. Då finns en ökad risk för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Därför brukar man få kombinera östrogen med en medicin som innehåller konstgjort gulkroppshormon, så kallat gestagen, som motverkar tillväxten av livmoderns slemhinna. Därmed försvinner denna riskökning. De kvinnor som har opererat bort livmodern behöver inte använda gestagen.

Man upplever ofta en lindring av övergångsbesvären inom två till tre veckor efter att behandlingen har börjat. Om man inte blir bättre bör man kontakta läkaren för att få dosen ändrad eller diskutera andra behandlingsalternativ.

Hur tar man medicinen?

Man bör försöka ta tabletterna vid samma tidpunkt varje dag för att få en så jämn halt av medicinen i blodet som möjligt. Tabletterna ligger i en kalenderförpackning märkt med veckodagarna för att man lätt ska kunna se om man kommit ihåg att ta medicinen.

Överblivna tabletter ska lämnas in till ett apotek för att undvika att de verksamma ämnet sprids i naturen.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dos är 1 tablett dagligen.

Oftast ska man använda Femanest utan uppehåll, men läkaren kan rekommendera att man ska göra ett uppehåll under några dagar varje månad. Om man använder Femanest hela tiden och har livmodern kvar ska man även ta gestagen. Man kan ta gestagenet i form av tabletter de sista två veckorna varje månad och då brukar man få en liten blödning efter att man slutat med tabletterna.

Om man glömt att ta en tablett en dag ska man hoppa över den. Nästa dag fortsätter man som vanligt med tabletten för rätt veckodag. Om man glömt en eller flera tabletter kan risken för blödningar öka. Blödningarna är ofarliga, men om man ofta glömmer att ta sina tabletter bör man diskutera problemet med sin läkare.

Viktigt

Man ska inte använda läkemedlet om man har eller har haft bröstcancer, cancer i livmoderslemhinnan, blodpropp eller porfyri.

Man ska alltid tala om för läkaren om man har några andra symtom eller behandlas för någon annan sjukdom innan man börjar använda medicinen. Vissa symtom och sjukdomar måste utredas och kanske behandlas först. Ibland kan man behöva väga fördelar och risker med behandlingen mot varandra. Man bör prata med läkaren om man har eller har haft exempelvis blödningar från underlivet efter det att mensen upphört, kraftig tillväxt av livmoderslemhinnan, leversjukdom, diabetes, sjukdomar som medför en ökad risk för blodproppar till exempel högt blodtryck, kärlkramp eller hjärtinfarkt.

Om man medan man tar medicinen plötsligt får kraftig huvudvärk, kraftigt förhöjt blodtryck, misstänkt blodpropp eller om hud och ögonvitor blir gulfärgade ska man genast avbryta behandlingen och kontakta läkare. Symtom på blodpropp i benen är till exempel att vaden svullnar, värker och den kan även bli missfärgad.

Kvinnor som har livmodern kvar ska kombinera östrogen med gestagenbehandling. Det är endast kvinnor som har opererat bort livmodern som kan använda enbart östrogen. Om man använder medicinen i kombination med gestagen får man vanligtvis en mensliknande blödning när man gör ett uppehåll med gestagenmedicinen. Om man däremot får en oväntad blödning ska man kontakta läkare.

Om man skulle bli sängliggande under en längre tid eller om man ska genomgå en operation, bör man tala om för läkaren att man använder Femanest. Det kan vara nödvändigt att göra ett uppehåll i behandlingen för att inte riskera att få blodpropp om man inte kan vara uppe och röra på sig.

Risker med östrogenbehandling

Studier har visat att kvinnor som tar östrogenläkemedel löper en något högre risk att få blodpropp och bröstcancer jämfört med kvinnor som inte tar östrogen. Långa behandlingstider och höga doser ökar riskerna.

Hur stor risken är beror även på flera andra omständigheter, till exempel ålder och ärftlighet. Därför är det viktigt att man diskuterar sina sjukdomar och eventuella sjukdomar i släkten med läkaren. Man kan då väga fördelar och nackdelar med behandlingen och läkaren kan göra en individuell bedömning. Sedan kan man gemensamt komma fram till en lämplig behandling och dosering.

Behandling med östrogen i mer än fem år ökar risken för bröstcancer, speciellt om man använder både östrogen och gestagen. Ökningen är liten men stiger med behandlingens längd. Idag rekommenderas att man noga ska överväga vinsterna i form av ökad livskvalitet mot den ökade risken för bröstcancer efter fem års behandling. Man kan pröva att sluta med behandlingen under en månad varje år för att se om besvären kommer tillbaka. Om de inte gör det kan man sluta helt.

Behandling med enbart östrogen ökar även risken för livmodercancer. Genom att kombinera östrogen med gestagen försvinner denna riskökning.

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Effekten av Femanest kan påverkas om man samtidigt tar

  • läkemedel mot epilepsi som innehåller fenytoin
  • vissa läkemedel mot hiv
  • medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

En del personer kan få till exempel ömma bröst eller huvudvärk. Andra kan gå upp i vikt eller må illa. Biverkningarna avtar oftast när man har tagit medicinen en tid. Om biverkningarna blir besvärliga ska man kontakta läkaren.

Medicinen kan orsaka oväntade blödningar från underlivet, speciellt i början av behandlingen. Om blödningarna återkommer efter en tids behandling eller kvarstår efter att behandlingen har avslutats bör man kontakta läkare. Risken för blödningar ökar om man tar medicinen på annat sätt än läkaren har rekommenderat.

Graviditet och amning

Läkemedlet är inte avsett för kvinnor som fortfarande kan bli gravida och ska inte användas under graviditet och amning. Om man skulle bli gravid under behandlingen ska man omgående avbryta behandlingen och kontakta läkare.

Andra läkemedel som innehåller det verksamma ämnet

Det finns andra läkemedel som innehåller östrogen. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma hormon, eftersom man då kan få i sig för mycket av detta.

Exempel på läkemedel som innehåller östrogen och som används vid klimakteriebesvär:

Även vissa preventivmedel, till exempel p-piller och p-stavar, innehåller östrogen.


Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-02-16
Skribent:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britth-Marie Landgren, gynekolog, Huddinge sjukhus