Aerius

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Aerius?

Aerius är ett läkemedel mot allergi. Det kan till exempel användas vid pollenallergi. Medicinen används för att lindra allergiska symtom som rinnande och kliande ögon, nästäppa, rinnsnuva och nysningar. Medicinen lindrar även hudreaktionerna vid nässelutslag då man får klåda, hudrodnad och svullnader.

Aerius tillhör en grupp läkemedel som kallas för antihistaminer. Medicinen innehåller det verksamma ämnet desloratadin.

Recept och högkostnadsskydd

Aerius finns som vanliga tabletter och smälttabletter (munsönderfallande tabletter) i styrkorna 2,5 milligram och 5 milligram samt i flytande form i styrkan 0,5 milligram per milliliter. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

När man kommer i kontakt med något som man är allergisk mot frisläpps bland annat ämnet histamin i kroppen. Histamin kan orsaka besvär som till exempel rinnande och kliande ögon, nästäppa, rinnsnuva, klåda och nässelutslag. Det verksamma ämnet i medicinen blockerar effekterna av histamin. Då lindras besvären.

De allergiska besvären blir oftast bättre inom en timme efter att man har tagit medicinen, och effekten varar i 24 timmar.

Hur tar man medicinen?

Man bör svälja den vanliga tabletten med lite vätska.

Smälttabletten lägger man i munnen, där den snabbt löses upp. Man kan ta smälttabletten med eller utan vatten. Smälttabletterna är mycket fuktkänsliga och ska därför förvaras i folieförpackningen. Man ska ta tabletten direkt efter att den har tagits ur förpackningen.

Om man tar den flytande formen av medicinen är det bra att dricka lite vatten efter man har svalt medicinen.

Det kan vara bra att börja behandlingen mot allergiska besvär lite innan man utsätts för det man är allergisk mot. Om man är allergisk mot pollen kan man följa pollenrapporten för att få veta när det är dags att börja ta medicinen. Om man är allergisk mot pälsdjur bör man ta medicinen en timme innan man träffar pälsdjur.

Behandlingen behöver ofta pågå så länge man har besvär.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

För vuxna och barn över 12 år är en vanlig dos en tablett/smälttablett på 5 milligram eller två smälttabletter på 2,5 milligram en gång om dagen. För Aerius i flytande form är en vanlig dosering 10 milliliter en gång om dagen.

Barn mellan sex och elva år kan få 5 milliliter flytande Aerius eller en smälttablett på 2,5 milligram en gång om dagen.

För barn från ett till fem år är en vanlig dosering 2,5 milliliter flytande Aerius en gång dagligen.

Om man har glömt att ta medicinen i rätt tid ska man ta den så snart som möjligt och sedan gå tillbaka till den vanliga doseringen. Man ska inte ta dubbla doser.

Viktigt

Det är ovanligt att medicinen påverkar förmågan att köra bil eller hantera maskiner. Enstaka personer kan bli dåsiga av medicinen och man måste själv känna efter hur man reagerar. Man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver full uppmärksamhet.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan till exempel bli dåsiga eller få ont i huvudet.

Man kan bli torr i munnen av medicinen. Då ökar risken för hål i tänderna. Därför är det viktigt att sköta sina tänder extra noga under behandlingen. Till exempel är det bra att borsta tänderna med fluortandkräm och använda tandtråd.
Läs mer: Muntorrhet - vad kan man göra själv?

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken och det är inte klarlagt om det kan påverka barnet.

Andra mediciner som innehåller desloratadin eller annat antihistamin

Det finns andra läkemedel som innehåller desloratadin. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner med samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet.

Exempel på andra läkemedel som innehåller desloratadin är

  • Desloratadin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Desloratadin Mylan

Det finns även läkemedel som innehåller något annat antihistamin. Det kan vara bra att veta så att man inte använder flera antihistaminer samtidigt. Det verksamma ämnena loratadin och cetirizin är exempel på antihistaminer som finns i tabletter. Levokabastin är exempel på ett verksamt ämne som finns i nässprej.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

 

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-05-10
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Morgan Andersson, läkare, specialist i öron- näsa- och halssjukdomar, Universitetssjukhuset i Lund.