Magcancer - magsäckscancer

Vad är magsäckscancer

Om man har magsäckscancer har en eller flera cancertumörer börjat växa i magsäckens slemhinna.

Varje år får cirka 900 personer magsäckscancer i Sverige. Dubbelt så många män som kvinnor får sjukdomen, och det är mycket ovanligt att personer under 50 år blir sjuka.

Sjukdomen har minskat kraftigt i Sverige och idag insjuknar mindre än hälften så många som under 60-talet. Skillnaden beror delvis på förändrade matvanor med bland annat bättre hygien och mer frukt och grönt. Delvis beror det på upptäckten av en bakterie som orsakar magsår, Helicobacter pylori, som också är inblandad vid magsäckscancer.

Magsäcken har många funktioner

Magsäcken har stor förmåga att utvidga sig och lagra det man äter. I magsäcksväggen finns kraftiga muskler som knådar och sönderdelar maten och släpper ut den i tolvfingertarmen i små portioner. Magsäckens slemhinna ger ifrån sig saltsyra som gör att magsäcksinnehållet blir surt. Det skyddar kroppen eftersom syran dödar många bakterier. Från slemhinnan i magsäcken utsöndras också många andra ämnen som har viktiga funktioner i kroppen, till exempel ämnen som behövs för att ta upp vissa vitaminer. Intill magsäcken går även nerver som påverkar tarmarna.

Om man får magsäckscancer kan både sjukdomen och behandlingen påverka magens och tarmarnas sätt att fungera.

Så uppstår cancer

Människokroppen är uppbyggd av många miljarder celler. För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste de flesta celler regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats. Oftast fungerar celldelningen eller så klarar cellens arvsmassa, DNA, själv av att reparera en eventuell skada som uppstått. Men någon gång kan cellen få en skada som den själv inte kan reparera, och den tappar då förmågan att kontrollera sin delning och tillväxt. Det kan leda till att cancer uppstår.

Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute. Ofta klumpar cancercellerna ihop sig och bildar en tumör, men det finns också cancerformer där cellerna inte bildar tumörer.

Olika typer och stadier av magsäckscancer

Det finns flera olika typer av magsäckscancer. De skiljer sig åt genom hur cellerna ser ut och hur de växer. Den här texten handlar om den vanligaste typen, som kallas adenocarcinom och utgör 95 procent av all magsäckscancer.

Om magsäckscancer upptäcks tidigt har den oftast inte hunnit sprida sig, utan sitter enbart i magsäcksslemhinnan eller den inre delen av magsäcksväggen. Då är chanserna goda att man blir frisk om man får behandling.

Om cancertumören upptäcks senare kan den ha hunnit sprida sig och växa igenom magsäcksväggen, ut i lymf- och blodkärl. Den kan då ha bildat metastaser, eller dottertumörer som det också kallas, i andra delar av kroppen. Om cancern är spridd kan man inte bli av med sjukdomen, men behandling kan bromsa upp den och göra att man mår bättre.

Alla tumörer i magsäcken är inte cancer, utan det finns också godartade tumörer.

Rökning ökar risken

Det går aldrig att säga varför man har fått magsäckscancer, men det finns flera saker som verkar öka risken. Att röka dubblerar nästan risken för magsäckscancer.

En magsårsbakterie

En bakterie som orsakar magsår och kallas Helicobacter pylori, tycks spela roll även när magsäckscancer uppstår. Bakterien är mycket vanlig, den finns hos nästan hälften av alla i Sverige. De allra flesta som bär på bakterien har inte några besvär, men ibland kan den ge magsår.

Bakterien kan också orsaka en inflammation som hos vissa personer kan utvecklas till cancer. Det verkar även som om andra inflammationer i magsäckens slemhinna kan ge cellförändringar som i sin tur kan bilda cancer.

Ett par procent av alla som insjuknar kan ha en medfödd ökad risk för magsäckscancer. Har man tidigare opererat bort delar av magsäcken har man också en viss ökad risk, om det gått mer än 20 år sedan operationen. Det finns också studier som visar att risken ökar något om man äter mycket kött och saltad mat.

Kan man skydda sig mot att få magsäckscancer?

Att avstå från rökning och se till att man äter bra mat är två sätt att minska risken för magsäckscancer. Frukt och grönsaker har en skyddande effekt så det kan man äta mycket av. Om man behöver hjälp att sluta röka kan man ta kontakt med till exempel en vårdcentral.

Har man en magsårsinfektion med Helicobacter pylori behandlas den enkelt med antibiotika så att man blir av med magsåret, men annars har man ingen nytta av behandling mot bakterien. Eftersom man själv inte kan avgöra om man har magsår eller ej, är det viktigt att söka vård om man har magbesvär.

Symtom som vid magkatarr och magsår

I början ger magsäckscancer inga eller mycket lindriga symtom. Det gör att sjukdomen är svår att upptäcka tidigt. För en del kan det svida eller göra ont i maggropen. Man kan må illa eller tappa aptiten. Det är vanliga besvär som kan ha många orsaker, och som oftast beror på magkatarr eller magsår.

Ibland kan man kräkas, och om tumören blöder kan det komma blod i kräkningen. Man kan också få blod i avföringen och blodbrist. Blod som kommer i kontakt med syran i magsäcken färgas svart. Det gör att avföringen blir svart, och när man kräks ser innehållet ut som kaffesump. Även det här kan vara symtom på magsår.

När sjukdomen har gått längre kan man gå ner i vikt och bli trött. Man kan ha svårt att få ner annat än flytande kost.

Det är ovanligt, men ibland kan man få en kraftig blödning från tumören. Ofta kräks man då upp rent blod. Det kan också hända, men det är väldigt ovanligt, att magsäcksväggen där tumören sitter brister, så att magsäcksinnehåll rinner ut. Då får man mycket ont i magen.

Om man har haft något av symtomen ovan i mer än en vecka, till exempel att det gör ont eller att man mår illa och man inte vet vad det beror på, bör man kontakta en vårdcentral.

Man bör alltid kontakta en vårdcentral om man

• är över 50 år och får besvär från magen som man inte har haft tidigare
• går ner i vikt snabbt eller tappar aptiten.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man

• plötsligt får mycket ont i övre delen av magen
• kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod
• har svart avföring.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Kroppsundersökning och blodprov

Hos läkaren får man berätta om sina besvär och hur länge man har haft dem. Läkaren känner också på magen. I början av sjukdomen går den inte att upptäcka vid en vanlig kroppsundersökning. Om det har gått lite längre kan läkaren känna en knöl i övre delen av buken eller på andra ställen av kroppen om cancern har spridits och det har bildats metastaser.

Man brukar också få lämna blodprover. Det finns inget enskilt blodprov som används för att undersöka om man har magsäckscancer. Däremot får man lämna blodprover bland annat för att kontrollera att man inte har blodbrist, vilket magsäckscancer ibland kan ge.

Gastroskopi

Den vanligaste undersökningsmetoden är gastroskopi. Ett gastroskop är ett undersökningsinstrument som består av en böjlig slang som kan överföra bilder av hur det ser ut i magsäcken. Gastroskopet förs ner till magsäcken genom munnen, och bilden av magsäcken visas på en bildskärm.

Om läkaren ser något som tyder på cancer tas vävnadsprov genom gastroskopet, med en liten tång som nyper av lite vävnad. Det gör inte ont.

Före en gastroskopi ska man inte äta, så att magsäcken är tom vid undersökningen. Det är vanligt att det känns obehagligt med gastroskopet, därför brukar man få bedövning i svalget. Då kan man också behöva fasta en kort tid efter undersökningen, eftersom man annars riskerar att svälja fel. Om man vill kan man få lugnande medel inför undersökningen.

Fler undersökningar

Om det visar sig att man har magsäckscancer brukar magen och bröstkorgen undersökas med datortomografi, som även kallas skiktröntgen, eller med magnetkamera, för att utreda om cancern har spridit sig.

Undersökningar med datortomografi och magnetkamera gör inte ont. Man måste ligga stilla upp till en halvtimme för att bilderna ska bli bra. Ofta ges kontrastmedel i blodet för att göra bilderna tydligare. Svar på undersökningarna kan man få inom ett par dagar.

En annan metod är ultraljud, som oftast görs från utsidan av magen men som även kan göras genom gastroskopet, för att ta reda på om tumören växer igenom magsäcksväggen.

PET-kameraundersökning

Man kan också få genomgå undersökning med så kallad PET-kamera, som använder en speciell teknik för att hitta cancerceller och se om tumören spridit sig.

En PET-kamera är en stor ringformad apparat som tar bilder som visar vad som sker i kroppens olika inre organ.

Sex timmar innan undersökningen ska man varken äta eller dricka. Med en spruta får man radioaktivt märkt socker in i blodet. Det tas upp mer i cancercellerna än i kroppens andra celler, vilket gör att cancertumörer kan ses på bilderna. Under fotograferingen ligger man på en brits och förs in i PET-kameran, där bilderna tas.

Undersökningen tar ungefär en timme och man brukar känna sig som vanligt efteråt. Stråldosen är mycket liten och det radioaktiva ämnet försvinner snabbt ur kroppen. Svar på undersökningen får man inom cirka en vecka.

Second opinion, en andra läkarbedömning

Om man har fått diagnosen magsäckscancer och känner sig osäker på om man fått rätt bedömning, kan man få en så kallad second opinion. Det är en ny medicinsk bedömning som man har rätt att få vid vissa allvarliga sjukdomar, så att man ska känna trygghet i att man får den vård och behandling som passar bäst för en själv. Man får då träffa en annan läkare eller ett annat vårdteam, oftast vid ett annat sjukhus.

Ett svårt besked att få

Att få besked om att man har cancer väcker ofta starka känslor och man behöver gott om tid att tala med läkare och annan vårdpersonal för att förstå vad beskedet innebär. Det är ofta bra att ha med en närstående, som kan hjälpa till att minnas vad som sagts under samtalet och vara ett känslomässigt stöd. Om man inte är svensktalande har man alltid rätt att få information på sitt eget språk.

Det är bara man själv som avgör vilka som ska få information om sjukdomen och det kan man tala om för läkaren och annan vårdpersonal.

Bra att fråga

Ofta får man informationen i flera omgångar med några dagar emellan. Det är bra att förbereda sig och passa på att ställa de frågor man har, kanske också skriva upp dem. De flesta vill veta hur det kommer att gå, det är bra att fråga även om läkaren inte kan svara säkert. Man kan ha frågor om behandlingen, om operationen, eventuell cytostatikabehandling och vilka biverkningar som kan komma. Man kanske undrar över hur sjukdomen kommer att påverka arbetet, familjen och det övriga livet.

En omtumlande tid

Oavsett hur det kommer att gå innebär beskedet om sjukdomen och om den kommande behandlingen att tillvaron vänds upp och ner, både för den som är sjuk och de som är runt omkring. Man har många frågor, samtidigt som det kan gå tid mellan beskedet om cancer och till dess att man får veta mer om behandlingen. Man kan ofta känna sig nedstämd och övergiven.

Hjälp finns både inom och utom vården

Om man behöver stöd kan man få det av sjukvårdspersonalen och även av kuratorer eller psykologer. Man bör alltid få ett telefonnummer dit man kan vända sig om man har ytterligare frågor eller mår sämre.

Om man behöver prata med någon under den här perioden kan man ibland också få hjälp av patientföreningar och det går också att kontakta Cancerfonden eller Cancerupplysningen.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och man vet vad som ska hända och har täta kontakter med vårdpersonalen. På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge ytterligare stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. De flesta sjukhus har också en kurator som kan ge stöd och hjälp.

Viktigt med näring

Man kan inte behandla magsäckscancer själv, däremot kan man skapa förutsättningar för att behandlingen ska fungera så bra som möjligt.

Det är mycket viktigt att få i sig ordentligt med näring, så att man får kraft att orka med behandlingen och inte går ner i vikt. Det är bra att äta lite mindre portioner men oftare, och välja mat som innehåller mycket kalorier. Det kan till exempel vara glass, såser, smör eller ost. En dietist kan ofta ge råd och hjälp.

Om man har svårt att äta tillräckligt finns speciella näringsdrycker som man kan få genom en dietist eller köpa på apotek. Är det svårt att få i sig näringsdryckerna också kan man få näring genom en sond, en tunn plastslang som förs ner i magsäcken från näsan, eller som dropp direkt in i blodet.

Så god form som möjligt

Man bör försöka vara i god kondition och motionera på det sätt man orkar. Till exempel kan promenader eller simning vara lagom. Man behöver också vila regelbundet och försöka få tillräckligt med sömn. Om man har besvär av sjukdomen eller mindre ork än vanligt kan man behöva bli sjukskriven.

Behandling mot smärta och blodbrist

Det är ganska vanligt att man får ont i magen av sjukdomen, och det bör man få behandling för. Man ska vara så smärtfri som möjligt. Det gäller både före, under och efter behandlingen mot cancern. Diskutera med den läkare som ansvarar för behandlingen.

Vissa smärtstillande mediciner påverkar reaktionsförmågan och precisionen, vilket kan göra det olämpligt att köra bil och även påverka arbetsförmågan. Både sjukdomen och den smärtstillande medicineringen kan också på olika sätt påverka magens och tarmarnas funktion. Även för det bör man få behandling så att man kan äta och smälta maten så bra som möjligt.

Trötthet kan bero på blodbrist som kan behandlas på olika sätt. Ibland räcker järntillskott, ibland behövs annan medicinering och vissa gånger behövs blodtransfusioner.

Operation är den vanligaste behandlingen

Det enda sättet att bota sjukdomen är att operera bort tumören med hela eller en del av magsäcken. När hela magsäcken tas bort kopplas matstrupen ihop med tunntarmen. När en del av magsäcken tas bort kopplas övre delen av magsäcken oftast ihop med tunntarmen. Ibland konstrueras en liten "behållare" av tunntarm för att ersätta den bortopererade magsäcken.

Cancerbehandling planeras idag ofta vid behandlingskonferenser där flera olika specialistläkare deltar, som kirurger, cancerläkare och röntgenläkare. En annan förändring som skett på senare år är att operationerna endast utförs på vissa sjukhus, där kirurgerna får mer vana. Det ger bättre resultat med mindre risk för komplikationer och minskad risk för återfall.

Mellan en och två veckor på sjukhus

Man brukar läggas in på sjukhuset samma dag som operationen eller någon dag före. Man är sövd under operationen, som tar ungefär tre till fem timmar.

Operationen görs genom ett snitt i övre delen av magen. Även närliggande lymfkörtlar tas bort och ibland även mjälten. När hela magsäcken tagits bort röntgas ibland den nya kopplingen mellan matstrupe och tunntarm fyra till fem dagar efter operationen, och ser det ut att läka bra kan man börja dricka och snart även äta. Man brukar vara kvar på sjukhuset mellan en och två veckor. Man är vanligen sjukskriven under hela behandlingstiden och minst en månad efter operationen.

Sluta röka eller göra ett rökstopp

Rökning innebär en ökad risk för att resultatet av operationen inte blir så bra och för komplikationer. Bland annat återhämtar man sig inte lika snabbt, såren läker sämre och blir lättare infekterade. Man bör helst sluta att röka helt, men om man inte klarar det är det bra om man kan avstå från rökning före operationen och även de första veckorna efteråt. Om man behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Cytostatika före och efter operationen

Ibland kan man få cytostatikabehandling före operationen för att tumören ska krympa inför operationen. Man får då behandling under omkring tre månader före operationen. Behandlingen sker oftast på en dagvårdsavdelning, där man får behandling under dagen och åker hem när det är klart. Man får cytostatikan direkt in i blodet, antingen som dropp under dagen eller kontinuerligt under längre tid via en liten bärbar pump.

Ibland kan man även få cytostatika efter operationen i cirka tre till sex månader. Det finns olika uppfattningar om cytostatika efter operationen minskar risken för återfall. Därför varierar det mellan olika sjukhus om man får det eller ej. Detsamma gäller för strålbehandling efter operationen.

Känslig för infektioner

Sjukdomen och behandlingen gör ofta att kroppen inte har samma motståndskraft mot infektioner som vanligt, så man har lättare att få till exempel vanliga förkylningar. Man brukar vara extra känslig så länge behandlingen pågår och ett par månader efteråt.

Magsäcken efter operationen

Den stora skillnaden när magsäcken har tagits bort helt eller delvis är att man inte kan äta så stora portioner som tidigare.

Det är vanligt att man har gått ner i vikt på grund av sjukdomen före operationen och sedan leder operationen till att man går ner ytterligare några kilo. Viktnedgången brukar avstanna en till två månader efter operationen. Om bara en del av magsäcken tagits bort brukar man sedan långsamt komma upp i sin tidigare vikt. Har hela magsäcken tagits bort är det vanligt att man har svårt komma upp i sin tidigare vikt, men man ska i alla fall inte fortsätta att gå ner i vikt.

Rubbningar i magsäckens funktion kan ibland göra att man blir väldigt matt och trött när man har ätit. Man kan också få kräkningar eller uppstötningar, ibland med galla vilket kan ge inflammation i matstrupen. Diskutera problemen med den ansvariga läkaren, eftersom behandling med läkemedel kan lindra besvären. En dietist kan ofta hjälpa till att hitta mat som passar för den nya situationen. Det finns också näringslösningar som gör att man inte behöver äta så mycket mat för att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen.

Om sjukdomen har spridit sig

Ibland går inte sjukdomen att bota med operation. Det kan bero på att den redan från början har spridit sig till andra delar av kroppen eller att man får metastaser efter operationen. Det kan också handla om att tumören inte kan opereras bort, till exempel på grund av andra sjukdomar som försvårar behandlingen.

Då får man i stället lindrande behandling, som också kallas palliativ behandling, för att man ska må så bra som möjligt. Vilka behandlingsmöjligheter som finns diskuterar man med den ansvariga läkaren.

Ibland behöver en passage öppnas upp

Om det inte går att operera bort tumören, och den ger stopp i ingången till magsäcken eller i nedre magmunnen, kan man ibland få ett rör insatt som öppnar upp passagen. Röret, som kallas stent, sätts in genom gastroskopi då man antingen fått lugnande medel eller blivit sövd. Det finns också andra sätt att skapa en passage så att maten kommer fram.

Efter den här sortens operation behöver man vanligen bara stanna på sjukhuset till dess att läkaren sett att passagen fungerar som den ska. Oftast kan man åka hem dagen efter operationen.

Andra sorters lindrande behandling

En spridd sjukdom kan också behandlas med cytostatika. Även om inte behandlingen kan bota sjukdomen kan man må bättre och leva längre. Man kan också få hjälp med effektiv behandling av smärta och andra besvär som sjukdomen kan medföra. Om sjukdomen gör att man mår dåligt och inte klarar sin tillvaro hemma finns särskilda kliniker som är specialiserade på svårt cancersjuka patienter. Man kan också få vård i hemmet av särskilda vårdteam, även om det innebär daglig behandling med dropp och läkemedel.

Extra näring och vitaminer

Efter operationen kan man ha svårt att äta lika stora måltider som tidigare eftersom man saknar hela eller delar av magsäcken. Det innebär att man får äta mindre portioner men oftare och tänka extra mycket på att få i sig tillräckligt med näring och vitaminer. När magsäcken är borta kan kroppen inte ta upp vitamin B12 som vanligt och därför måste man få det på annat sätt än genom maten, oftast i tablettform. Det är också vanligt att man behöver ta järnmedicin.

Om mjälten är bortopererad är man extra infektionskänslig och man brukar behöva vaccineras mot vissa mer allvarliga infektioner. Har man opererat bort mjälten och får hög feber bör man söka läkare.

Kontroller efter behandlingen

De första fem åren efter operationen går man vanligen på kontroller, som brukar bestå av läkarundersökning, blodprovstagning och ibland röntgenundersökningar. Uppföljningen görs oftast en gång per år, men lite tätare de första två åren.

Olika sorters hjälp och stöd

I bästa fall kan man återgå till ett vanligt liv efter behandlingen, även om det inte kan bli exakt som tidigare. Man kan till exempel behöva ändra sina arbetsuppgifter eller vara sjukskriven på hel- eller deltid.

För att få livet att fungera så bra som möjligt kan man också behöva rehabilitering, det vill säga olika sorters hjälp och stöd. När det gäller arbete är arbetsgivaren skyldig att underlätta återgången till jobbet och många gånger behöver det ske stegvis.

Om man behöver någon att prata med kan man få hjälp med det genom den klinik där man har behandlats. Det brukar finnas särskilda cancersjuksköterskor, som ibland kallas kontaktsjuksköterskor, och kuratorer eller psykologer. Man kan också kontakta Cancerfonden, Cancerupplysningen eller sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Hur påverkas vardagen för närstående?

Den som är sjuk kan behöva mycket hjälp och orkar kanske inte göra så mycket arbete i hemmet, vilket givetvis kan påverka den eller de som är närstående. Som närstående kan man behöva hjälpa till med allt möjligt, som matlagning, uthämtning av recept, och ibland även förflyttningar.

Vad kan man göra som närstående?

Om den som är sjuk behöver mycket hjälp kan man ansöka hos Försäkringskassan om närståendepenning, vilket innebär möjlighet att vara ledig från sitt ordinarie arbete mot ersättning. Om man själv behöver någon att prata med finns det olika möjligheter, ungefär som för den som är sjuk.