I ettårsåldern lär sig barn mycket nytt genom att göra samma sak om och om igen. Det kan handla om allt från att lära sig att uttala ett visst ord till att kasta en mugg i golvet och se vad som händer. Många barn tycker också om att undersöka och jämföra vad som är lika och olika, både saker och människor.
Barnet börjar känna igen sig själv på bild och i spegeln. Det kan komma ihåg var saker finns, till exempel att nallen ligger i sängen och att skorna står i hallen. Upprepning och rutiner ger barnet trygghet. Därför är det bra att alltid göra ungefär likadant vid läggdags till exempel. Då vet barnet vad som kommer att hända: först ska man tvätta sig, sedan läsa en bok och till sist sova.
Att känna med händerna på olika material, till exempel sand eller vatten, är ett viktigt sätt för barnet att lära känna och förstå sin omgivning. Den fria fantasifulla leken är till hjälp när barnet undersöker, lär sig förstå omvärlden och löser problem. Det är bra att låta barnet utforska och experimentera, till exempel i sandlådan.
Nu börjar många barn få ett abstrakt tänkande. Barnet kan till exempel låtsas att en träkloss är en bil. Det kan känna igen människor på fotografier och låtsas äta mat på en tallrik. Den här så kallade symbolleken är början till den mer komplicerade fantasileken.
Social utveckling
Barn i den här åldern kan mer och mer dela känslor och upplevelser med andra människor. Barnet kan till exempel peka på en bil eller något annat som det tycker är intressant och samtidigt söka ögonkontakt för att se om den vuxna delar upplevelsen.
Barnet har ofta en stark vilja att bestämma själv. Barn har rätt att på olika sätt visa starka känslor, och det är viktigt att de gör det. Barnets avsikter är aldrig elaka, men det kan agera provocerande för att lära sig var den vuxnes och dess egna gränser går. Barnet kanske inte vill äta, säger nej till att sitta i vagn, klä på sig eller byta blöja. Barnets känsloläge kan snabbt skifta från kärleksfulla kramar till utbrott av ilska. Det kan vara tålamodsprövande för den eller de som är närmast barnet. Att känna till betydelsen av att barnet får visa känslor och testa gränser kan vara till hjälp.
När barnet är ungefär ett och ett halvt år börjar det ofta testa gränser. Som vuxen behöver man försöka hålla modet uppe och inte själv bli högljudd och arg eller skuldbelägga barnet eller sig själv. De här perioderna är en del av livet. Barnet behöver få känna sig älskat och respekterat även när det inte gör som de vuxna vill. Däremot behöver man vara tydlig och inte alltid acceptera det som barnet gör. Man kan på ett enkelt sätt försöka förklara varför barnet inte får göra vissa saker, och försöka avleda genom att få barnet att fokusera på något roligare.
I den här åldern upplever barnet ofta att det kan påverka sin omgivning och vill gärna ha positivt gensvar. Som förälder kan man försöka stimulera barnets nyfikenhet och självständighet och samtidigt trösta i besvikelsen över att inte alltid få sin vilja igenom. När det är möjligt kan man också uppmuntra barnets initiativ, det stärker självkänslan. Man kan till exempel säga ja om barnet tar initiativ till att läsa en saga eller låta det välja vilken tröja det ska ha på sig. I den här åldern räcker det att välja mellan två alternativ, annars kan det bli för svårt för barnet.
Många barn börjar komma till insikt om att det finns ”rätt och fel”. Barnet vet ofta om att han eller hon inte får göra vissa saker, men kan ändå vilja pröva att till exempel peta i ett eluttag. Som vuxen ska man givetvis skydda barnet från det som är farligt. Det kan också vara bra att ta undan andra saker som man inte vill att barnet ska röra, till exempel fjärrkontrollen till teven. Barn i den här åldern har ofta svårt att kontrollera sina impulser och låta bli saker som ligger framme även om de förstår att de inte ska röra dem. Att pilla på det man inte får kan också vara ett sätt att få kontakt med en vuxen eftersom barnet vet att det ofta väcker reaktioner.
Med andra barn
Barn mellan ett och två år tycker ofta om att vara nära andra barn. Ibland leker de tillsammans, men oftast sida vid sida. Barnet kan börja visa inlevelse med andra barn utifrån sina egna erfarenheter. En ettåring kan till exempel visa tecken på att vilja trösta ett annat barn som gråter, just på det sätt som barnet själv har blivit tröstat.
Många barn börjar på förskola eller familjedaghem när de är omkring ett och ett halvt år. Att ta steget från en tillvaro hemma med mamma eller pappa till att gå på förskola eller familjedaghem innebär en stor förändring för både barn och föräldrar. Barnet ska tas om hand av andra vuxna, umgås med andra barn och leva skild från föräldrarna några timmar om dagen. Genom inskolningen får barnen gradvis vänja sig vid det nya livet. Omställningen tar i regel inte så lång tid och brukar oftast gå bra.
När barnet är runt ett och ett halvt år kan det tillfälligt bli mer oroligt. Det är en naturlig fas i utvecklingen som kan märkas olika tydligt hos olika barn. Barnet söker mer trygghet och vill vara närmare föräldrarna igen efter att nyligen ha visat betydligt större självständighet. Osäkerheten kan också märkas genom att barnet plötsligt inte vill göra något som det tidigare har tyckt om. Barnet kan också känna oro för att bli lämnat. Därför är det bra att göra på ungefär samma sätt varje gång man till exempel lämnar och hämtar barnet på förskolan. Det ger trygghet och kan dämpa barnets oro i situationer när man ska skiljas åt.
Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.
Barn mellan ett och två år brukar
- se likheter och olikheter
- förstå "rätt och fel"
- kunna tänka abstrakt i enkla symboler
- utveckla och tydligt visa sin egen vilja.
Tips
- Ge möjlighet till fantasilekar med hjälp av exempelvis en låtsastelefon, utklädningskläder eller en leksaksspis och låtsasmat.
- Låt barnet få vara med och städa, tvätta, laga mat, tvätta bilen och göra andra vardagssysslor. Det är roligt och utvecklande för barnet att ta del i vuxnas sysslor.
- Använd gärna hand- eller fingerdockor. De är roliga och bra när man leker och kommunicerar med barnet.
- Hjälp barnet att sätta ord på vad det känner: "Du är arg för att tornet rasade, kom så bygger vi ett nytt."
- Hjälp barnet att komma över frustrationer genom att visa hur man gör. "Du får inte ta bilen från Anton, men du kan fråga om du får låna den.” Uppmuntra barnet när det gör saker som det själv och andra mår bra av.
Barn utvecklas olika. Kontakta BVC om du behöver stöd eller har frågor om ditt barns utveckling.
