Barnets fysiska utveckling upp till 12 år

Det finns många faktorer som har betydelse för hur stort barnet är när det föds.

Ärftligheten spelar roll. Barnet ärver ett sätt att växa från båda föräldrarna. Dessutom brukar varje kvinna föda barn i en viss storlek om barnets föds i beräknad tid efter ungefär 40 veckors graviditet. Det beror delvis på att barnets storlek anpassas till utrymmet i livmodern. Både mammans storlek och hur mycket hennes livmoder kan öka i storlek spelar alltså roll. Nyfödda barn som är små för att det varit trångt i livmodern brukar växa ifatt redan under de första tre månaderna efter födseln. Det första barnet brukar vara mindre vid födseln i förhållande till syskon som kommer efter. Ju fler barn en kvinna föder desto större brukar barnen vara när de föds.

Den vanligaste orsaken till att barnet är litet vid födseln, är att det föds innan den genomsnittliga graviditetslängden på 40 veckor.

För att ett foster ska växa bra behövs tillräckligt med näring och syre. Rökning och undernäring, till exempel i samband med anorexia, missbruk eller inflammatorisk tarmsjukdom hos den gravida kvinnan, kan göra att barnet växer sämre.

Barnet växer snabbast innan det föds

Ett barn växer aldrig mer så fort som under tiden i magen. Mellan vecka 20 och 24 i graviditeten växer barnet på längden med en hastighet som motsvarar cirka 130 centimeter per år. Barnets vikt ökar däremot snabbast under graviditetens sista tredjedel.

För tidigt född

Eftersom barnet växer snabbt under tiden i magen, kommer även några få veckors kortare graviditet att påverka barnets storlek mycket. Barnets längd och vikt brukar därför bedömas utifrån barnets biologiska ålder, alltså antal veckor från befruktning fram till att barnet fötts. Det är naturligt att ett barn som föds för tidigt väger mindre än ett fullgånget barn. Ett barn som föds tre månader för tidigt väger exempelvis ofta bara ett kilo. Om ett fullgånget barn väger lite betyder det att tillväxten under tiden i magen påverkats. För tidigt födda barn växer oftast ikapp andra jämnåriga barn med tiden.

Ibland  kan barnets fortsatta växande påverkas av komplikationer i samband med att det fötts för tidigt. Barn som behövt intensivvård har ibland än långsammare tillväxt än andra barn. 

Under spädbarnsåret växer barnet snabbare än någon gång senare i livet. Under barnets första år ökar längden i genomsnitt med omkring 25 centimeter, medan vikten tredubblas. Mellan ett och två års ålder växer barnet ytterligare omkring tolv centimeter på längden, medan vikten brukar öka med ungefär tre kilo.

Många barn ökar mycket i vikt i förhållande till längd under spädbarnsåret, det är helt normalt. I takt med att barnet börjar röra på sig brukar barnet allt slankare. Att barnet väger mycket under det första året har ingen betydelse för vikten senare.

Hormoner påverkar tillväxten

För att spädbarnet ska växa bra behöver det få tillräckligt med näring och närhet och vara fri från allvarliga sjukdomar. Det nyfödda barnets växande styrs, precis som det ofödda barnets, av barnets arvsanlag för tillväxt som finns i alla kroppens celler.

Kroppscellerna behöver också vissa hormoner och så kallade tillväxtfaktorer som huvudsakligen bildas lokalt i vävnaderna. Sköldkörtelhormon, tyreoideahormon, reglerar ämnesomsättningen och behövs både för att barnet ska växa och för att barnets hjärna ska utvecklas. För att få reda på om barnet har sköldkörtelhormonbrist eller medfödda ämnesomsättningssjukdomar, undersöks alla nyfödda barn med ett så kallat PKU-test. Det är ovanligt att barn har någon av dessa sjukdomar och upptäcks de i tid så kan de flesta behandlas. Risken att spädbarn i Sverige ska växa dåligt till följd av sköldkörtelhormonbrist är därför mycket liten. Tillväxthormon påverkar inte barns växande så mycket förrän efter åtta till tio månaders ålder.

En insulinliknande tillväxtfaktor som kallas IGF-1, är också viktig för spädbarnets tillväxt. Den bildas bland annat i levern och minskar om barnet är undernärt eller har någon allvarlig sjukdom, till exempel hjärt- eller njursjukdom.

Infektioner kan påverka på kort sikt

Upprepade infektioner kan göra att barnet växer långsammare. Men om barnet inte har någon långvarig eller kronisk sjukdom kommer det snabbt att ta igen den vikt och längd barnet tappat under den tid då det varit tillfälligt sjukt.

Barn mellan två och sex års ålder växer ungefär sex till åtta centimeter om året. Tillväxten är kopplad till årstiden. Från ungefär tre års ålder påverkas barnets växande kraftigt av solljus och barnet växer snabbare under våren och sommaren. Längden brukar öka mest på våren och vikten mest i början av hösten.

I den här åldern brukar babyhullet försvinna och barnet bli slankare. För mycket energirik föda i form av till exempel läsk, kakor och godis kan göra att barnet får en övervikt som kan bli svår att bli av med.

Barn växer allt långsammare ju äldre de blir. Sjuåringar växer till exempel sex till sju centimeter om året medan tolvåringar som inte kommit in i puberteten kan växa så långsamt som fyra centimeter om året.

Mellan sex och åtta års ålder kan barnet under en period växa lite snabbare. Det sker när binjurarna ökar sin produktion av uppbyggande, anabola, hormoner. Man kan till exempel märka att barnet får lite ökad svettproduktion i armhålorna. Några barn kan få enstaka hårstrån i armhålorna eller vid könsorganen. Fram till att puberteten startar växer pojkar och flickor lika fort.

Hur fort barnet växer beror delvis på hur långt barnet är. En lång sjuåring växer ofta sju till åtta centimeter om året, medan en kort jämnårig inte växer mer än fyra centimeter per år.

Växandet är också starkt kopplat till solljus. Barn växer bättre soliga, molnfria dagar. Eftersom sådana fina dagar är vanligast på våren och sommaren växer barnet ofta fortare då. De flesta barn växer tre till fyra gånger snabbare under denna period än under resten av året.

Med hjälp av tillväxtkurvor som används till exempel på BVC och inom skolhälsovården, går det att se hur långt barnet är i jämförelse med andra barn i samma ålder. Tillväxtkurvan beskriver hur friska barn förväntas växa och hur variationen mellan barn i samma ålder ser ut. Barnets vikt- och längdtillväxtkurva visar till viss del hur barnet mår och om det får tillräckligt med näring. Om barnet följer sina egna tillväxtkurvor är det ett gott tecken.

Hur barnet växer beror mycket på föräldrarnas längd. För att det bättre ska gå att veta om ett barn växer normalt i förhållande till sin ärftlighet behöver medelföräldralängden tas med i bedömningen.

För att kunna räkna ut medelföräldralängden lägger man ihop föräldrarnas längder och drar ifrån 13 cm för en flicka eller lägger till 13 cm för en pojke. Därefter delar man med två.

Nio av tio barn får en slutlängd som hamnar i intervallet mer eller mindre än tio centimeter från de biologiska föräldrarnas beräknade medellängd.