Wilms tumör, njurcancer hos barn

Allmänt

De allra flesta som får njurcancerformen Wilms tumör, som också kallas nefroblastom, är små barn mellan ett och fem år. Men det händer att barn i andra åldrar och vuxna får sjukdomen även om det är ovanligt. Varje år får mellan tio och femton personer diagnosen i Sverige. Nästan nio av tio blir bra efter behandling. Cancertumören sitter oftast i en av njurarna, men kan ibland sitta i båda njurarna och då oftast hos lite yngre barn.

Symtom

Det vanligaste symtomet är en knöl, svullnad eller utbuktning på barnets mage som inte gör ont men som känns tydligt och som inte försvinner. Det tar ofta lång tid innan cancertumören ger symtom. Därför kan den vara ganska stor när den upptäcks.

En del barn kan ha haft magont med eller utan förstoppning. Blod i urinen är ett ovanligt symtom för just den här njurtumören, men det förekommer. Man ska alltid söka vård om man har blod i urinen.

För det mesta räcker det med en ultraljudsundersökning för att upptäcka cancertumören. Ibland kan läkaren vilja komplettera med datortomografi eller magnetkameraundersökning för att vara säker. Båda njurarna undersöks även om det är vanligast att cancertumören bara sitter i en njure.

Ungefär vart femte barn med Wilms tumör har metastaser som har spridit sig till lungorna när sjukdomen upptäcks. Därför röntgas alltid lungorna som en del i utredningen. Även om tumören har spridit sig till lungorna blir de flesta av med sjukdomen, men behandlingen kan bli längre och mer intensiv.

Behandling

Behandlingen börjar för de flesta med cytostatika i fyra till sex veckor för att krympa cancertumören. Därefter opereras tumören bort. Om sjukdomen enbart sitter i en av njurarna är det vanligt att hela njuren tas bort eftersom det går att klara sig med en njure. På ett litet barn växer den andra njuren till och övertar det mesta av funktionen från den njure som har tagits bort. Finns sjukdomen i båda njurarna försöker läkaren spara den ena njuren genom att enbart ta bort cancertumören. Vid operationen tas också lymfkörtlar som sitter nära njuren bort för att läkarna ska kunna se om cancern har spridit sig dit.

Efter operationen får de flesta barn cytostatikabehandling i omgångar efter ett visst schema, som också kallas protokoll. En del barn behandlas i ett par veckor och andra i upp till ett drygt halvår. Några kan också behöva få strålbehandling mot de områden där cancertumören satt för att se till att cancern inte kommer tillbaka.

Läs mer i texten om behandling av cancer hos barn.

Vanligt med efterkontroller under lång tid

De flesta blir bra efter behandlingen och får dessutom så pass lindrig behandling att risken för sena komplikationer är mycket liten. Alla barn får gå på efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnet utvecklas och kroppen fungerar efter behandlingen. Om barnet har fått strålbehandling eller en viss typ av cytostatika finns en ökad risk för sena komplikationer och barnet bör därför gå på kontroll även i vuxen ålder.

Du kan läsa mer i texten om när ett barn får cancer.

Senast uppdaterad:
2016-09-21
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hjorth, barnläkare, specialist i cancersjukdomar, Skånes Universitetssjukhus, Lund