Barns törst och vätskebehov

Foto på ett barn som dricker ur en vattenflaska.

Barn dricker ibland mer och ibland mindre. Om barnet mår bra för övrigt ställer kroppen in sig så att barnet dricker när det behövs. Barn får i sig vätska genom både dryck och mat. Ibland behövs mer vätska, till exempel vid magsjuka. Om barnet dricker väldigt mycket och ändå fortsätter att vara törstigt bör ni söka vård.

Små barn behöver mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna. Kroppen hos ett nyfött barn består av 70 procent vatten, ett barn som är ett år består av 60 procent vatten. Detta kan jämföras med en vuxen kropp som består av 50 till 55 procent vatten. Dessa skillnader förklarar varför framför allt barn yngre än ett år är så känsliga för vätskeförluster, och att barnet snabbt kan bli dåligt.

Om barnet mår bra för övrigt reglerar kroppen vätskebehovet med hjälp av törsten. Ofta kan barn förstå och säga att de är törstiga från tre till fyra års ålder. När de inte själva förstår och kan berätta behöver du se till att de får i sig vätska.

Så mycket vätska behöver barn

Barn behöver ersätta den vätska de gör av med per dygn. Det är särskilt viktigt för små barn. Barn får i sig vätska genom både dryck och mat.

Nyfödda behöver äta minst sex gånger om dygnet för att få i sig tillräckligt med vätska. Om du byter blöja ungefär sex gånger på ett dygn bör blöjan bör vara någorlunda tung varje gång du byter.

Ett barn som väger tio kilo behöver ungefär en liter vätska om dagen för att ersätta den vätska som försvinner med urin, avföring, utandning och svett. Ett barn som väger ungefär 15 kilo behöver ungefär 1,25 liter vätska per dygn. Ett barn som väger 20 kilo behöver 1,5 liter per dygn, och ett barn som väger runt 40 kilo behöver närmare två liter vätska per dygn.

Vatten eller mjölk bästa drycken

För barn är vatten eller mjölk det bästa att dricka till måltiderna. Vatten är bäst som dryck mellan måltiderna. Söta drycker mellan måltider och för att släcka törsten är inte heller bra ur näringssynpunkt och ökar dessutom risken för karies.

När barn dricker för lite

Små eller sjuka barn kan inte alltid känna törst eller släcka törsten på egen hand, och då behöver du hjälpa till. Tecken på att barnet får i sig för lite vätska är bland annat att barnet kissar mindre, är slött och blir torr på läpparna och i munnen.

Mer vätska vid sjukdom

Barnet behöver mer vätska än vanligt när det är mycket varmt, när barnet rör sig mycket, har diarré, kräks eller har feber. För varje grads feber ökar vätskebehovet med tio procent. Det betyder att vid 40 graders feber behöver ett barn som väger tio kilo 1,3 kilo vätska i stället. Om den vätska som försvinner inte täcks upp kan barnet få vätskebrist eller uttorkning.

Om barnet förlorar mycket vätska genom kräkningar och diarré är det viktigt att ersätta den. Det är då bra att ge vätskeersättning, som finns att köpa på apotek. Vätskeersättningen sammansättning gör att vätskebalansen återställs fortare. Du bör ge vätskeersättning i små portioner med täta mellanrum.

Om det är varmt

Om du reser till varmare länder med barn är det bra att tänka lite extra på vätskebehovet. Barn som är upp till ett år blir lättare påverkade av värme eftersom de har svårt att reglera kroppstemperaturen. Barn som helammas täcker oftast det ökade behovet av vätska genom att vilja amma mer och behöver ingenting annat att dricka. Barn som får modersmjölksersättning kan få extra sådan.

Om ni befinner er i varmt klimat utomlands, och det har blivit en stor omställning i temperatur för barnet, är det bra att veta att kroppen behöver vänja sig gradvis vid värme. Det brukar ta ungefär en vecka. Barn under ett år bör inte vistas i direkt solljus utan skyddas från stark värme.

Läs mer om solråd för barn.

När barn dricker för mycket

En del barn vill dricka väldigt ofta, även när de inte borde vara törstiga. Det kan till slut bli ett beteende som kan vara uttryck för oro och stress. Om barnet är tillräckligt gammalt är det bra att fråga om barnet verkligen är törstigt. Det är också bra att bra att kissa innan barnet går till sängs, och att barnet undviker att dricka precis innan det är dags att sova.

Du bör vara uppmärksam på om barnet måste dricka mycket eller börjar kissa på sig. Om barn och ungdomar börjar dricka så stora mängder att de måste upp och kissa på nätterna, eller börjar kissa i sängen igen efter att ha varit torr, kan det vara symtom på diabetes typ 1. Barnet brukar även gå ned i vikt.

Söka vård

Om du har funderingar över om ett barn dricker för mycket eller för lite kan du kontakta barnavårdscentralen, elevhälsan eller en vårdcentral.

Du ska söka vård på en vårdcentral eller barnläkarmottagning om

  • barnet regelbundet är törstigt även på natten
  • törsten stör barnets dagliga aktiviteter
  • barnet börjar kissa på sig efter att ha varit torr
  • barnet är trött, går ner i vikt, har huvudvärk och är irriterat.

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om ett litet barn kissar lite eller inget alls och är slött.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Senast uppdaterad:
2015-06-23
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Thomas Casswall, barnläkare, specialist i mag-och tarmsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset

Fotograf:

Juliana Wiklund