Läsare berättar

Grötkaskaden

Nu undrar du kanske vad en grötkaskad är för något. Jo, det är när man sitter vid frukostbordet, alltså sin unges frukostbord, och man styr den sjunde grötskeden mot barnets mun, och så nyser han. Grötkaskad.

Jag ger honom pulvergröt som är synnerligen lätt och snabb att göra i ordning. Visp, visp så är det klart, bekvämt. Men när det torkar sitter det som ett kakelkitt. Redskapet som känns mest naturligt när man rengör gröten, är en mycket vass kniv.

Gröten sprids väldigt jämnt över cirka sjuttiofem centimeters radie, med större klumpar oregelbundet utspridda. Det som drabbas är Vidars plyschbyxor, hans mockasiner, mina plyschbyxor, matbordet, barnstolen, pipmuggen och golvet. Jag älskar plysch verkligen, det kan ni ju ana, men gröt på plysch är ett rent helvete. Efteråt känns det mer som frotté hur mycket man än gnuggar.

Det stora dilemmat är huruvida jag ska ta bort gröten direkt med papperet som står på bordet, eller springa iväg för att hämta och blöta trasan. Papperet står onekligen bekvämare till, men Vidar vrider sig och vrålar när jag torkar honom med det, plus att papper aldrig tar bort all gröt, det kommer att finnas en mjölig yta över alla ytor de närmaste dagarna.

Springer jag efter trasan finns däremot en väldigt stor risk att Vidar hinner smeta ut gröten och då måste man göra ett besök vid tvättstället sedan och byta alla Vidars kläder. Pest eller kolera. Nåja, jag har ju ingen lust att gå runt med frotté på mig och Vidar resten av dagen. Jag torkar med papper, sen trasa och till sist byter vi kläder.

Sen fortsätter vi äta gröt och efter fem skedar nyser han igen. Bara ännu en dag som förstagångsmorsa.

Elin Pastej

Skriv ut
Publicerad:
2011-12-29
Skribent:

Elin Pastej